AI-assistenter har blivit mycket populära bland konsumenter, och organisationer inser i allt högre grad deras potentiella fördelar. Experter menar att implementering av AI-assistenter stöter på samma hinder som vid implementering av vanliga IT-system, men att AI-assistenter har unika aspekter som försvårar implementering ytterligare. Tidigare forskning har huvudsakligen baserats på expertåsikter och det saknas omfattande studier om specifika hinder som behöver åtgärdas för en framgångsrik implementering. Denna studie syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att intervjua tolv deltagare från ett IT-företag för att få en helhetsförståelse av deras perspektiv på AI-assistenter i deras yrkesmiljö. Med Unified Theory of Acceptance and Use of Technology 2 (UTAUT2) som teoretiskt ramverk, analyserades kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att deltagarna generellt har en positiv inställning till AI-assistenter, men de uttrycker flera utmaningar som kan försvåra implementeringen av dem. Dessa utmaningar inkluderar svårigheter att identifiera lämpliga tillämpningsområden, skiftande uppfattning av användningsområden, obekantskap med teknologin, stress relaterad till implementering, säkerhets- och tillitsfrågor, samt begränsade resurser. / AI assistants have become very popular among consumers, and organizations are increasingly recognizing their potential benefits. Experts suggest that implementing AI assistants faces the same obstacles as implementing regular IT systems, but with unique aspects that further complicate implementation. Previous research has mainly been based on expert opinions, and there is a lack of comprehensive studies on specific obstacles that need to be addressed for successful implementation. This study aims to fill this knowledge gap by interviewing twelve participants from an IT company to gain a comprehensive understanding of their perspectives on AI assistants in their professional environment. Using the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology 2 (UTAUT2) as a theoretical framework, qualitative data from semi-structured interviews were analyzed. The results show that participants generally have a positive attitude towards AI assistants but express several challenges that could hinder the implementation. These challenges include difficulties in identifying appropriate application areas, shifting perceptions of use cases, unfamiliarity with the technology, stress related to implementation, security and trust issues, and limited resources.

No description available.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I