Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.

Abstract   Ida Lindqvist  Visual ergonomics – challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.  Student Master Thesis in Occupational Health Science, University of Gävle.   Purpose To investigate and describe expert’s perceptions of challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.    Method                                                                                                                  A qualitative study, based on fourteen semi-structured interviews with nine female and five male experts. Inductive phenomenographic research method was used to investigate similarities and differences in perceptions of experts within the field of visual ergonomics.   Main results                                                                                                        Good visual ergonomics is hindered by challenges such as lack of knowledge, lack of collaborations and lack of clarity in responsibility and affiliation. But also, because design is prioritized before function, economic aspects and that the area has low priority in the systematic work environment management. Favorable conditions for sustainable visual work environment can be developed through the dissemination of knowledge, experience, and research. But also, through curiosity and interest, increased accessibility and if requirements are set regarding visual ergonomics.   Conclusion The study shows that there is generally a great deal of ignorance regarding visual ergonomics, but also great curiosity, which through the dissemination of information provides an opportunity to create change. The results also show that increased knowledge is important for creating collaborations, being able to set demands, and making choices that promote the visual work environment. The conclusion is that spreading knowledge is essential, but that knowledge must then be managed and used to develop sustainable visual work environment. / Sammanfattning   Ida Lindqvist  Synergonomi – utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, Högskolan i Gävle.   Problemformulering                                                                                          Visuellt ofördelaktig arbetsmiljö är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Eftersom synen står för cirka åttio procent av människans intryck är god synergonomi viktigt, både för välmående och produktivitet. Tidigare forskning består främst av kvantitativa studier som undersöker specifika delar av synergonomiska frågor. Forskning om synergonomi ur bredare perspektiv saknas. Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva sakkunnigas uppfattningar om utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.   Metod                                                                                                            Studien är kvalitativ, baserad på fjorton semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga och fem manliga sakkunniga. Induktiv fenomenografisk metod användes för att undersöka likheter och skillnader i uppfattningar hos sakkunniga inom synergonomi. Huvudresultat                                                                                                        De utmaningar som framträder är bristande kunskap, brist på samarbeten, otydlighet i ansvar och tillhörighet, att design prioriteras före funktion, ekonomiska aspekter samt att synergonomi ofta är lågt prioriterat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är tydligt att utmaningarna återfinns hos flera professioner och intressenter, från arkitekter, projektörer, beställare och fastighetsägare, till ansvariga chefer och medarbetare. De sakkunniga ser många möjligheter att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö i och med att det finns nyfikenhet och intresse för synergonomiska frågor. Men också genom spridning av erfarenhet och forskning, ökad tillgänglighet av kunskap samt om krav ställs på synergonomiska förutsättningar. Slutsats                                                                                                        Studien visar att det generellt råder stor okunskap om synergonomi, men också stor nyfikenhet, vilket genom spridning av information ger möjlighet att skapa förändring. Resultaten visar också att ökad kunskap är viktig för att skapa samarbeten, kunna ställa krav och göra val som främjar den visuella arbetsmiljön. Slutsatsen är att kunskapsspridning är essentiell, men att kunskapen sedan måste förvaltas och användas för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.

Introduktion: Covid-19 pandemin har i Sverige inneburit förändringar på samhällelig nivå såsom restriktioner och allmänna råd i syfte att minska smittspridningen. Omställningar inom den svenska hälso- och sjukvården innebar att operationssjukvården påverkades i form av att antalet elektiva operationer minskade. Studier angående operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin saknas. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes och data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på ett sjukhus i de norra delarna av Sverige. Transkriberade intervjuer analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av insamlade data resulterade i tre kategorier, -Samma arbete, nya förutsättningar, -Att ställa om till en ny arbetsplats, och -Tankar om framtiden. Slutsats: Operationsarbetet har inte påverkats i den uträckning som operationssjuksköterskorna först befarat. Tydliga rutiner vid operationer av covid-19 patienter underlättar för operationssjuksköterskorna. Bristande förberedelse och inskolning vid förflyttning till IVA medförde osäkerhet kring arbetsuppgifter.

Bakgrund: På en operation finns det en risk för att exponeras för blodsmittor när operationssjuksköterskor handhar vassa föremål samt kan utsättas för blodstänk. Blodburna sjukdomar som hiv, hepatit B och C sprids via smittat blod som kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Stick- eller skärskador samt blodstänk är vanligast. Patienter med en blodsmitta kan uppleva ett stigma på grund av sin sjukdom. Vårdpersonal ska behandla alla lika och får inte diskriminera patienter.  Motiv: Operationssjuksköterskor arbetar i en miljö där det finns en risk för exponering av blodsmittor, det är därför av värde att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheterrelaterade till blodsmitta. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter relaterade till blodsmitta.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys Resultat:  Analysen resulterade i tre olika kategorier: “Att uppleva risk”, “Att känna sig trygg” samt “Att ständigt utvecklas”.   Konklusion: Med erfarenhet blir specialistsjuksköterskan inom operation mer trygg i arbetet med en patient med känd blodsmitta. Tillgänglighet till information och bra rutiner är en central del då det annars kan skapa osäkerhet då operationssjuksköterskans arbete är i ständig utveckling och nya rutiner tillkommer. Det finns en risk att patienter inte vågar berätta för risk av stigmatisering och diskriminering och det är inte säkert att alla bärare av blodsmitta har testats. Alla patienter ska därför ses som potentiella smittbärare. / Background: During surgery there is a risk of exposure to blood-borne pathogens due to the handlings of sharp objects and exposure from blood splash. Blood-borne pathogens like HIV, hepatitis B and hepatitis C spread when contaminated blood comes in contact with damaged skin, mucous membranes or by an injury with a contaminated instrument. Sharps-injuries and blood-splash are the most common forms of exposure in the operating theatre. Patients with a blood-borne infection can feel stigmatized due to their illness. Health care personnel must provide equal care, and not discriminate against patients Motive: Theatre nurses work in an environment where there is risk of exposure of blood-borne pathogens, it is therefore of value to examine theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogensAim: To shed light on operating theatre nurses' experiences related to blood-borne pathogens. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with operating theatre nurses (n=8). Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three different categories: "Experiencing risk", "Feeling safe" and "Constantly developing". Conclusion: The theatre nurse gains confidence in working with patients with known blood-borne pathogens with experience. Availability of information and good routines are important factors as it can otherwise create uncertainty due to the constantly developing nature of the operating theatre nurse's work, and the adding of new routines. There is a risk that patients avoid disclosure of infection in fear of stigmatization and discrimination, and not all carriers of blood-borne pathogens have been tested and diagnosed.  Therefore, all patients should be seen as potential carriers.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som orsakar talängslan i engelska enligt sex mellanstadielärare från tre olika kommuner, samt vilka strategier de använder för att stödja elever som inte vågar att uttrycka sig på engelska vid kommunikativa tillfällen i klassen.  I intervjuer med de deltagande lärarna visade det sig att de är medvetna om olika faktorer som bidrar till talängslan i engelskämnet, såsom klassrumsklimatet, gruppdynamiken, elevernas personligheter och relationen lärare-elev. De deltagande lärarna använder sinsemellan likartade strategier för att stödja eleverna, som att skapa ett tryggt klassrumsklimat, ge eleverna chans att förbereda sig innan presentationer, inkludera olika roliga lekar och talaktiviteter, ge gradvis träning i små grupper med fokus på tryggt kamratskap i början, samt att vara en stödjande och uppmuntrande lärare.

HR är ett yrkesfält som avser en verksamhets personalförvaltning, men har sedan det uppkom varit tvetydigt och under ständig utveckling. Många av de studier som bedrivits kring fältet har till följd av detta fokuserat på att fastställa vad HR är och vad dess funktion bör vara. Forskning har fokuserat på att finna universella svar, men det saknas studier som låter dessa frågor besvaras utifrån en specifik organisationskontext. Vidare finns även en brist på empirinära studier inom HR-fältet. Genom detta samt den tvetydighet och föränderliga bakgrund HR-fältet präglas av, har vi identifierat HR-funktionen som vagt inramad inom forskningen. Utifrån detta är studiens syfte att bidra med praktiknära kunskap om hur HR-arbetet sker i praktiken.Vi har genomfört en kvalitativ studie med en jämförande design. Baserat på ett teoretiskt urval inkluderades, genom semistrukturerade intervjuer, totalt tre företag med fristående HR-avdelning. I Varje företag intervjuades en HR-ansvarig respektive tre avdelningschefer. Analysen har tagit form utifrån en abduktiv ansats föranledd av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska modell som tillämpades i analysen utvecklades via tidigare forskning och användes i syfte att belysa eventuella motsättningar i respondenternas synsätt avseende HR.Vår studie har lett till en slutsats om att HR som funktion inte bör fastställas i specifika termer, utan att vikten ligger i att skapa en för organisationen intern samstämmighet gällande HR’s roll och sedan kommunicera det till organisationens medlemmar. Detta för att främja enhetliga förväntningar kring funktionen och således minimera missriktad kritik. I samtliga företag framträder främst dualistisk HRM, genom vilken både mjuk och hård HRM återfinns. Till skillnad från en stor del av tidigare forskning som bedrivits inom fältet, inriktar sig denna studie på att undersöka HR praktiknära i sitt specifika sammanhang. Således bidrar studien till en djupare förståelse för hur HR-arbetet sker i praktiken givet en viss kontext. / HRM, human resource management, is a profession concerning, as its name indicates, managing the human resources of an organization. Ever since emerging, it has been ambiguous and constantly evolving. Many of the studies conducted in the field has therefore focused on identifying what HR is and what its function should be. Research has focused on finding universal answers, but there are few studies that allow these questions to be answered on the basis of a specific organizational context. Furthermore, there is also a lack of empirical studies in the field of HR. Through this, as well as through the ambiguity and changing background the field of HR is characterized by, we have, in research, identified the HR function as vaguely framed. Based on this, the purpose of the study is to contribute with practice oriented knowledge about how HR work is managed in practice.We have conducted a qualitative study, on which we have applied a comparative design. Based on a theoretical sample, three corporations with an independent HR department were included in the study through semi-structured interviews. In every corporation a HR manager and three department heads were interviewed. The analysis has been shaped by an abductive approach, inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical model used in the analysis, was developed on the basis of previous research and served purpose to help emphasize, possibly opposing, differences in the interviewees views, regarding HR.The findings of this study has led to conclusions that HR as a function should not be determined in specific terms. However, the importance is to create an internal consistency regarding the role of HR and then to communicate this throughout the organization. This, in order to promote consistent expectations of the function and thus minimize misguided criticism. In all the corporations, dualistic HRM was the most appearing approach, in which both soft and hard HRM exist. Opposed to the majority of previous presented research of the field, this study focus on exploring HR-practice in its specific context, thus it contributes to a deeper understanding the practice of the field. This paper is written in Swedish.

Svenskarnas matkonsumtion är inte hållbar utifrån ett klimatperspektiv. För en mer hållbar konsumtion krävs en minskning av animaliska livsmedel. Tidigare studier visar att det är möjligt att äta klimatsmart och fortfarande nå upp till näringsrekommendationerna. Syftet med studien är att undersöka vilken klimatpåverkan och näringsinnehåll studenters matvanor har och skillnader mellan olika kosthållningar och kön. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 21 högskolestudenter, elva män och tio kvinnor med en fördelning på sju deltagare inom varje kosthållning. Metoden som använts är retrospektiva 24-timmarsintervjuer för att få en bild av en grupps matvanor. Resultatet visar att lunch är den måltidsform med högst klimatpåverkan och näringsinnehåll. Lunch har närmare tre gånger så hög klimatpåverkan jämfört med frukost. Allätare har högst klimatpåverkan och proteinintag, medan veganer har högre kolhydrats- och energiintag samt lägst klimatpåverkan. Vegetarianer och veganer har högst intag av vitamin C. Mäns måltider bidrar med högst klimatpåverkan och de har högst intag av protein, energi och kolhydrater, medan kvinnor har ett högre intag av vitamin C. Det teoretiska perspektivet som användes för att diskutera resultatet är social-ekologiska modellen. / The food consumption of Swedish people is not sustainable from a climate perspective. For more sustainable consumption it requires a reduction of meat and dairy products. Previous studies show that it is possible to eat climate smart but still reach nutrition recommendations. The aim of this study is to investigate the students´ eating habits, nutritional content, impact on the climate, and study if there are differences between diets and between men and women. The study is based on quantitative approach with a cross sectional study through semi-structured interviews. The used method is retrospective 24-hour recall interviews to get at picture of the groups eating habits. The participants comprised of 21 students from Mälardalen University, eleven men and ten women with a distribution of seven participants in each diet. The result shows that lunch is the meal with the highest climate impact and nutritional content and that lunch has almost three times higher climate impact compared to breakfast. Individuals who eat both meat and dairy have the highest climate impact and protein intake, while vegans have the lowest climate impact and highest carbohydrate and energy intake. Vegetarians and vegans have the highest intake of vitamin C. Mens´ meals have the highest climate impact and nutritional content of protein, energy and carbohydrate, while women have a higher intake of vitamin C. The social ecological model is the theoretical perspective used to discuss the result.

The industry that shows the strongest growth and development online is the foodindusty. The prognosis shows that this development will only continue to increase. One problem with the online grocery shopping lies in the fact that consumers find it difficult to differentiate the product packaging. Consumers also find it more difficult to evaluate the product traits online versus in physical stores. Companies must therefore start thinking about designing packaging that should also fit digitally. Companies who do not adapt to the new digital landscape run the risk of losing customers, see the margins fall and being out- competed by other companies who have come further in this work. This study therefore aims to analyze which communicative elements on the digital packaging that consumers consider ease their purchasing decisions when shopping for groceries online. This is to be able to create direct communication on the digital packaging which in turn can lead to purchases. In order to examine this, theories in visual communication and consumer purchasing behavior have been analyzed as secondary data together with primary data in the form of three focus groups and fifteen semi-structured interviews. The interview answers have then been analyzed and set against previous theories. This led to the following conclusions: The communicative elements on the digital packaging that consumers consider eases their purchasing decisions when shopping for groceries online are: Consumers want to be able to easily see the brand's logotype and quantity/volume must be clearly stated. It is also important to have an image presenting the packaging's content, clearly state what the product is and labels, especially in the form of eco-labels and origin. / Den bransch som visar på den starkaste tillväxten och utvecklingen online är livsmedelshandeln. Prognosen visar att denna utveckling bara kommer fortsätta öka. En problematik med handeln av livsmedel online ligger i att konsumenter nästan inte ser någon skillnad på förpackningarna. Konsumenter har även svårare att utvärdera produktegenskaper online kontra fysisk butik. Företag måste därmed börja tänka på att designa förpackningar som även ska passa digitalt. Företag som inte anpassar sig till det nya digitala landskapet riskerar förlora kunder, se marginalerna falla och bli utkonkurrerade av andra aktörer som kommit längre i detta arbete. Denna studie syftar därmed till att undersöka vilka kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online. Detta för att kunna skapa en tydlig kommunikation på digitala förpackningar som i sin tur ska kunna leda till köp. För att undersöka detta har författarna analyserat teorier inom visuell kommunikation och konsumentköpbeteende som sekundärdata tillsammans med primärdata i form av tre fokusgrupper samt femton semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har sedan analyserats och ställts mot tidigare teorier. Våra slutsatser är följande: De kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online är: Att lätt kunna se varumärkets logotyp och att mängd/volym tydligt framgår. Det är också viktigt med en bild som förmedlar förpackningens innehåll, vad det är för produkt och märkningar, framförallt i form av miljömärkningar och ursprung.

It is widely recognized that human-wildlife conflicts can reduce farmers’ support for long-term species conservation. The subject of human-elephant conflicts is highly relevant in villages around Babati District in North Central Tanzania because of the closeness to Tarangire National Park. The purpose of this study is therefore to examine local farmers’ attitudes toward elephants and the attitudes’ effects on conservation efforts. Primary data was collected through a qualitative approach of semi-structured interviews with twelve farmers in four villages around Babati, with Wildlife Officer Nashon Macokesha at Babati District Council and with Allan Carlson, Nature Conservation Expert at WWF. A thematic analysis was done to make comparisons between the answers from farmers, Macokesha and Carlson. The Theory of Planned Behavior and the Value-Belief-Norm theory were also used to analyze the underlying factors of the farmers’ attitudes.   The results of this study show that around half of the farmers have positive attitudes toward elephants, while the other half think negatively of them. Elephants were identified as the most problematic species and crop-raiding as the most problematic type of human-elephant conflict. The problems that farmers experience do to crop-raiding and other types of human-elephant conflicts include the direct effects of lost livelihood and income and indirect effects like health impacts and security issues. The result also indicates that factors affecting farmers’ attitudes toward elephants include: 1) the proportion of available land affected by elephants, 2) the closeness of farmers’ fields to Tarangire National Park, 3) the lack of compensation, 4) the ability to affect the decision-making concerning the human-elephant conflicts and 5) the information about and knowledge of elephants and their importance. The underlying cause of the human-elephant conflicts is identified to be the spatial overlap of the two species. To prevent human-elephant encounters in the first place, thereby reducing the risk of human-elephants conflicts, better land use planning can be used to avoid settlement and cultivation close to protected areas. Buffer zones can be established around national parks and reserves to reduce the overlap between humans and wildlife. Mitigation through preventive and deterrent methods like lighting fires, making noises, using chili-dung or chili-grease to scare elephants off farmers’ fields can also be used. Another alternative is to switch from growing high-risk crops that elephants prefer to crops like chili or sesame which rarely gets eaten by elephants. / Att konflikter mellan människor och djurliv kan minska bönders stöd för artbevarande åtgärder är välkänt bland forskare. Konflikter mellan människor och elefanter är vitt förekommande i byar i Babati-distriktet i norra Tanzania på grund av närheten till nationalparken Tarangire. Syftet med denna studie är därför att undersöka bönders attityder till elefanter och attitydernas effekter för bevarandeåtgärder. Primärdata samlades in genom ett kvalitativt upplägg med semistrukturerade intervjuer med tolv bönder i fyra byar i Babati, med Wildlife Officer Nashon Macokesha på Babati District Council samt med Allan Carlson, naturvårdsexpert på WWF. En tematisk analys utfördes för att jämföra svaren mellan bönderna, Macokesha och Carlson och the Theory of Planned Behavior samt the Value-Belief-Norm theory användes för att analysera de underliggande orsakerna bakom böndernas attityder.   Resultatet från denna studie visar att ungefär hälften av bönderna har positiva attityder till elefanter, medan den andra hälften har negativa åsikter om dem. Elefanter identifierades som den mest problematiska arten för bönderna och förstörandet av grödor som den mest problematiska typen av konflikt mellan människor och elefanter. Problemen som bönderna upplever till följd av dessa konflikter inkluderar direkta effekter som förlorad inkomst och försämrade försörjningsmöjligheter, men också indirekta effekter som hälso- och säkerhetsproblem. Faktorer som enligt resultaten i denna studie kan påverka böndernas attityder till elefanter innefattar: 1) andelen tillgänglig mark som påverkas av elefanter, 2) närheten från böndernas mark till nationalparken Tarangire, 3) bristen på kompensation, 4) möjligheten att påverka beslutsprocessen gällande konflikten mellan människor och elefanter samt 5) information och kunskap om elefanter och deras betydelse. Den underliggande orsaken till konflikterna mellan människor och elefanter identifieras vara överlappet i användnings­områden mellan de båda arterna. För att förhindra möten mellan människor och elefanter, och därmed minska risken för konflikter, behövs bättre markanvändningsplanering så att bosättning och jordbruk undviks i närheten av skyddade områden. Buffertzoner kan också anläggas runt nationalparker och reservat för att minska överlappet mellan människor och djur. Avskräckande åtgärder, som att tända eldar, göra oväsen, tända chilibriketter eller sätta upp chili-rep, för att hålla elefanter borta från böndernas åkrar kan också användas. Ett annat alternativ är att bönderna byter från att odla högriskgrödor som elefanter föredrar till att odla grödor som chili eller sesam, vilka sällan eller aldrig äts av elefanter.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities’ use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities’ and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities’ experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens? The theories that has been used in this study is Cutlip’s and Grunig’s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip’s and Heath’s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis. The material of this study contained interviews of four communicator officers that are responsible for social media in the municipalities’.    The results of the semi-structured interviews showed that the communicator officers used social media to quickly, easily and cheaply connect many citizens in comparison with the traditional media. The biggest opportunity with Facebook for municipalities’ was to improve issue management by spreading the information faster and have an improved dialog with the citizens. The biggest challenge was to think more strategically how to enhance the use of Facebook. The communicator officers try to invite citizens to dialogue by presenting information that citizens want comment and debate about. Municipalities’ also will have meetings with PR agencies to improve the dialog with the citizens in Facebook.