Swedish public libraries have a clear mission to offer services which aim to increase the digital literacy among its users. This mission raises questions about how librarians describe the social practices of digital literacy training. This study is specifically focused on digital literacy training for seniors at Swedish public libraries. Qualitative semi-structured interviews with eight librarians and library associates and assistants were conducted and analyzed using direct content analysis, with a theoretical perspective of practice theory and digital care work. In a digitized society, unaccustomed senior users risk being shut out of social institutions and rely on the guidance of the public library. An important aspect of this is the ability to approach the problem from the user’s point of view and understand what they wish to learn. By helping the senior users to make an informed choice about digital technologies place in their lives, librarians help create an understanding for the digitized society. Librarians furthermore must handle the users emotions around digital technologies, since being unable to use them generates a negative self-image. Librarians can counteract negative stereotypes about seniors by encouraging seniors to become more engaged with digital technologies. Libraries and librarians can thereby be viewed as digital ambassadors. By acting as digital ambassadors for the digitized society, librarians can help seniors to increase their digital literacy.

Hälsa i arbetslivet är ett prioriterat område i politiken och återfinns i målområde fyra som är kopplat till det svenska folkhälsomålet. På senare år har hälsa i arbetslivet uppmärksammats eftersom den arbetsrelaterade ohälsan har ökat, vilket har resulterat i sjuktal som skjuter i höjden med ökande kostnader som följd. Människor spenderar stor del av sin livstid i arbetslivet och för att bibehålla en god hälsa genom livets alla skeden är goda arbetsförhållandena en förutsättning för att människor ska må bra. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet handlar om ledarskap, vilket påverkar människors hälsa i stor utsträckning. Tidigare studier visar att ledarskap har stor betydelse för människors hälsa och därför har denna studie genomförts. Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelse av ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa. En kvalitativ metodansats har används för att besvara studiens syfte. Fem chefer inom den privata sektorn har deltagit vid individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna anser att ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. En utmaning som framkommit i studien är att cheferna uttrycker en frustration över bristande resurser och prioritering från företagsledning, vilket försvårar för cheferna att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. / Work related health is a priority area in national policy, being the fourth public national health target area which is connected to the Swedish public health goal. In recent years work related health has been highlighted due to that work related illness has increased, with the result of increased morbidity and with increasing costs as a result. People spend a whole lot of their lifetime at work, to keep a good health through all stages in life it is important that working conditions are good. Health promoting leadership is important at work, and affects people greatly. Previous research show that leadership affects people’s health and this is the reason why the study was conducted. The aim of this study was to examine the managers’ perception of the importance of leadership for employee health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study. In this study five mangers in the private sector has participated in individual semi-structured interviews. The empirical material was analyzed by a manifest content analysis. The result show that leadership is important for the employees’ health. A challenge for managers in this study is a frustration over the lack of resources and priority from upper management.

Abstract Title: “Journalists who loves the flexible life” - A case between journalists occupational perception and work-future who works at a newspaper compared to a radio station in northern Sweden. This study is a qualitative comparison between journalists without permanent employment on a commercial newspaper and a public service owned radio station in a medium sized town in northern Sweden. The main purpose was to analyse the occupational perception and work-future among young journalists without permanent employment in the public service and the commercial sector. Another intention was to figure out if there was any similarities or differences between working for a public service owned radio station compare to a commercial newspaper. We wanted to investigate how these journalists experience and manage their work and in which way they look at their own future and journalism in general. The research applies theories such as the precariat and studies about convergence. The chosen method for the study were qualitative semi-structured interviews based on the answers from six journalists and was processed through a thematic analysis. The main conclusion of this study was that multi journalism has become a part of the journalistic agenda, both on the radio station and the newspaper. It showed that journalists has to be flexible when it comes to working schedules. Even though they had to adapt to a lot of the journalistic requirement they still accepted the funny, but yet stressful life as a journalist. One conclusion that can be drawn is that todays journalism can demand almost anything, and job seeking journalists will adapt quite well regardless of change. A final conclusion was that it's difficult to predict the future of these journalists. But a common stand point for the journalists was that almost everyone could imagine a future in another profession.

Syftet med studien är att undersöka fiollärares syn på och användning av stråkteknik i sin undervisning. Detta görs med följande forskningsfrågor: Hur representerar fiollärare sin syn på stråkteknik? och Hur designar fiollärare sin undervisning i stråkteknik? Studien är kvalitativ och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika fiollärare på musik- och kulturskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av socialsemiotiskt perspektiv. Intervjuerna ljudinspelades och även videodokumenterades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I studiens resultat beskrivs fiollärarnas syn på stråkteknik samt hur de designar sin undervisning i stråkteknik. De teman som presenteras är stråkteknik som tonbildning, stråkteknik som hållning, stråkteknik som instrumentteknik, materiella resurser i undervisningen samtkroppsliga och klingande resurser i undervisningen.I resultatet framkommer många skillnader men även likheter i de intervjuade fiollärarnas utsagor, men alla belyser stråkteknikens betydelse i undervisningen och dess funktion. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens socialsemiotiska perspektiv. De teman som presenteras är undervisning ur ett socialsemiotiskt perspektiv samt stråkteknik kopplat till stråkhållning och tonbildning. Det tas även upp om metoddiskussion, arbetets betydelse samt fortsatt forskning. / The purpose of the study is to investigate violin teachers’ view of and use of bowing technique in their teaching. The study´s research questions concern how do violin teachers represent their view of bow technique? And how do violin teachers design their teaching in bow technique? The study is qualitative, and data has been collected through semi structured interviews with four different violin teachers at music and cultural schools. The theoretical starting point of the study is social semiotic perspective. The interviews were recorded by audio and video and were then transcribe and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the study's results, the violin teachers' view of bow technique is described and how they design their teaching in bow technique. The themes presented are string techniques such as tone formation, bow technique such as posture, bow technique such as instrument technology, material resources in teachingandbodily and sounding resources in teaching. The result shows many differences but also similarities in the interviewed violin teachers' statements, but all highlight the significance of the bow technique in teaching and its function. In the final chapter of the study, the result is discussed in relation to previous literature and research, and to the social semiotic perspective of the study. The themes presented are teaching from a social semiotic perspectiveand bow technique linked to posture and tone formation. The method discussion, the importance of work and continued research is also mentioned.

Denna studie undersöker hur förskollärare tolkar begreppet matematikundervisning i en förskolekontext med avseende på pedagogisk planering och genomförande. Denna utgångspunkt för undersökning ger möglighet att studera begreppet undervisning som inte finns i förskolans läroplan idag men kommer införas i nästa revidering. Undersöknings fokuserar på hur matematikundervisning i förskolan förstås utifrån en förskollärares perspektiv, hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken i den dagliga verksamheten samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med matematikundervisningen i förskolan.   Studien avänder en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Genom individuella intervjuer med fyra förskollärare försöker studien besvara  hur förskollärare ser på ämnet i fokus. Det teoretiska ramverket för studien utgår från ett didaktiskt perspektiv där vi använt oss av de didaktiska frågorna (vad, hur och varför) för att skapa både frågeställningar, intervjufrågor samt sammanställa insamlad empiri och svara på studiens syfte och frågeställningar.     Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna ser matematik i förskolan som mycket viktigt eftersom det är här förskollärarna lägger grunden som barnen sedan kan använda sig av i skolan. Förskollärarna tar även upp att de arbetar med undervisning i förskolan dagligen och att införandet av begreppet undervisning i förskolans läroplan inte kommer ha någon större påverkan på hur de planerar och genomför sin dagliga verksamhet. I studien har även framkommit hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken med hjälp av olika material och barnens intressen. Förskollärarna har även diskuterat möjligheter och utmaningar med matematikundervisning i förskolan.

This study aim’s to examine how conceptions regarding culture and ethnicity influence the daily work of personnel in integration projects financed by the European Social Fund (ESF). The method of this study was individual semi-structured interviews with nine persons working in three different projects. The reason why we have chosen these specific projects was because of their work with immigrant participants. Concepts that our study is based on was culture and ethnicity, but also the theory considering in-groups and out-groups. The result of our study shows that the personnel acknowledge the importance of individual adaptation in the work with the participants, but with awareness considering cultural expressions based on their origin. The answers of the personnel also reveal a cultural hierarchy in the Swedish society. We found out that discrimination from employers is mainly based on the immigrant’s lack of Swedish linguistics. The personnel consider the knowledge of language to be one of the most important factors for immigrants when integrating into a new society. Some of the personnel mentioned that cultural prejudices affect their refutation in the meeting with immigrant participants.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikstudenter med individuell undervisning upplever fenomenet relationen till sina lärare, på och utanför lektionstid. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilken relation erfar musikstudenter med individuell undervisning att de har till sina lärare?, Hur erfar studenterna den kommunikation som sker utanför undervisningens ramar? och Hur ser en önskad relation till en lärare ut enligt studenterna? Studien är en kvalitativ fallstudie på en svensk högskola med fyra musikstudenter och tar ett avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien är semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman, en för varje forskningsfråga. Dessa tre temana är relationen till lärare, kommunikation utanför undervisningens ramar och en önskad relation. Det första, fenomenet relationen till lärare, präglas av en variation av upplevelser och beskrivs i ett spektrum från nära privata relationer till opersonliga relationer. Den sammantagna slutsatsen gällande relationen till lärare är att upplevelserna varierar beroende på vilken lärare och vilken student relationen gäller. Det andra temat rör kommunikationen mellan lärare och studenter. Här erfar studenterna det som praktiskt med kommunikation via sms, Facebook Messenger och tal. Däremot är studenterna kritiska till lärare som pratar skitsnack om andra studenter. I det tredje temat beskrivs fenomenet en önskad relation. Slutsatsen kring detta är att en önskad relation ska vara ett samarbete och att studieresultatet är viktigare än relationen till läraren. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt det teoretiska perspektivet fenomenologi. / The purpose of this study is to examine how music students with one-to-one tuition experience the phenomenon of the relationship with their teachers, on and off lesson. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: What relationship do students with individual education experience with their teachers?, How do the students experience the communication that goes beyond the framework of the teaching? and What does a desired relationship with a teacher look like according to the students? The study is a qualitative case study at a Swedish university with four music students and takes its starting point in the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is semi structured interviews, which were subsequently transcribed and analysed with thematic analysis. The result is presented in three overall themes, one for each research question. These three themes are the relation to teachers, communication outside the framework of the teaching and a desired relationship. The first theme, the relationship to teachers, is characterized by a variety of experiences and is described in a spectrum from close private relations to impersonal relationships. The overall conclusion regarding the student relationship to the teacher is that the experiences vary depending on which teacher and student the relation is between. The second theme concerns communication between teachers and students. The students experience it as practical with communication via SMS, Facebook Messenger and speech. On the other hand, the students are critical of teachers who speak in negative ways about other students. In the third theme, the phenomenon a desired relation is described. The conclusion about this is that a desired relationship should be a collaboration and that the student’s study result is more important than the relationship with the teacher. In the following discussion chapter, the result is put in relation to previous literature and research and the theoretical perspective phenomenology.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem, vilket bidrar till att det är betydelsefullt att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Flertalet aktörer har en viktig funktion inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, då insatserna bedrivs inom skilda yrkessektorer som har varierande ansvar över området. Delaktighet och samverkan mellan olika aktörerna anses som en förutsättning för att arbetet ska nå framgång. Föreliggande studies syfte är att undersöka aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar. Urvalet består av fem aktörer som arbetar inom området, med yrkestitlarna skolkurator, administratör, samordnare, utvecklingsledare inom folkhälsa och folkhälsochef. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide användes som stöd under intervjuerna och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades samt analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att aktörernas arbetsmetoder inbegriper exempelvis föreläsningar, utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa, förse elevhälsan med statistik samt föräldraskapsstöd. Resultatet visar att främjande faktorer för ungas psykiska hälsa innefattar att ungdomar upplever stöd och trygghet från vuxna. Utvecklingsmöjligheter med arbetet beskrivs vara att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, samt att undersöka ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa. Framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland ungdomar samt att höja yrkesverksammas och ungdomars kunskap kring psykisk ohälsa och hälsa.

Mental illness is one of the major public health issues in Europe and one of the biggest challenges Sweden facing is the growing mental illness among people younger than 25 years. Statistics shows that the self-reported mental illness has increased mainly among young women between 18-25 years. The underlying reasons for the increase in mental illness is relatively unknown, more knowledge is required in this field to develop preventive interventions and strategies. The aim of this study was to examine which thoughts young women have about the future and how those are perceived to affect their mental health. A qualitative approach with semi-structured interviews have been applied. The sample consisted of women who were working or studying and were born between the years 1993-1996. Altogether six individual interviews were carried out and data analysis consisted of a manifest content analysis. The result showed that young woman’s thoughts about the future include both individual thoughts and more general thoughts about Sweden and the world. An optimistic attitude towards their own future were evident while a pessimistic attitude towards Sweden and the future of the world emerged. Thoughts of the future in relation to their own future is a contributing factor to why young girls feeling depressed and anxious. / Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem i Europa och en av de största utmaningarna Sverige står inför är den växande psykiska ohälsan bland invånare som är yngre än 25 år. Vid granskning av statistik framgår det att den självrapporterade psykiska ohälsan främst har ökat bland tjejer i åldrarna 18-25 år. Bakomliggande motiv till den ökade ohälsan är relativt okänd, mer kunskap krävs inom området för att kunna utveckla förebyggande åtgärder och strategier. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar unga tjejer har om framtiden och hur dessa upplevs påverka deras psykiska hälsa. För att genomföra studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Urvalet bestod av arbetande och studerande tjejer födda mellan åren 1993-1996. Sammanlagt genomfördes sex enskilda intervjuer och dataanalysen utgjordes av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att unga tjejers framtidstankar utgörs av både individuella tankar och mer övergripande tankar som inkluderar Sverige och världen. En optimistisk inställning till den egna framtiden framfördes samtidigt som en pessimistisk inställning till Sverige och världens framtid framkom. Framtidstankar i förhållande till den egna framtiden är en bidragande faktor till att unga tjejer känner sig oroliga, nedstämda och ångestfyllda.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.