Enligt högskolelagen ingår det i högskolors och universitets uppdrag, förutom utbildning och forskning, också att samverka med omgivande samhälle. Då samverkansuppdraget inte är lika väldefinierat som utbildnings- och forskningsuppdraget, finns det behov av en gemensam målbild mellan lärosäten och externa parter gällande vad man önskar uppnå med samverkan. Detta examensarbete undersöker vilka likheter och/eller skillnader som finns med avseende på de mål som extern part, forskare och lärare samt samverkansrådgivare har i de mål som ligger som grund för samverkan mellan ett universitet och externa parter. Det har genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer från tre olika intressegrupper av samverkan: samverkansrådgivare på Linnéuniversitetet, lärare & forskare på Linnéuniversitetet samt externa intressenter. Värdefokuserat tänkande har använts som teoretisk referensram. Utifrån intervjuerna har de fundamentala och instrumentella målen konstruerats i en målstruktur för respektive informant. De fundamentala och instrumentella målen visar vad de olika informanterna har för värderingar kring samverkan och vilka mål de olika parterna önskar uppnå med att samverka med varandra. Fundamentala mål som förekom i flera av målstrukturerna var att bidra till nytta för samhället, att bidra till samhällsutvecklingen och att lösa gemensamma samhällsutmaningar. Ett instrumentellt mål som förekom i flera av målstrukturerna är vikten av att arbeta med studenter, då detta bidrog till att uppfylla de fundamentala målen att stärka kompetensförsörjningen i regionen och kom till nytta för samhällsutvecklingen. De instrumentella målen att arbeta med forskningsprojekt leder till att de fundamentala målen för ökad innovation och att lösa gemensamma samhällsutmaningar kan uppnås. / According to the Higher Education Act, colleges and universities are required to, in addition to education and research, collaborate with the outside society. Since collaboration is not as clearly defined as education and the research assignment, there is a need for a common goal image about what you want to achieve with collaboration. This master’s degree thesis studies what similarities and/or differences an external part, researchers & teachers and senior advisor in collaboration, have as goals with collaboration between a university and external partners. Value-focused thinking is used as theoretic framework. The study consists of nine semi structured interviews from three different interest groups: senior advisors in collaboration from Linnaeus University, researchers & teachers from Linnaeus University and external partners. From the interviews fundamental objectives and means objectives were identified and structured into hierarchies and means-ends networks from each informant´s answers. The fundamental and means objectives show what similarities and differences the informants have for values concerning collaboration and what goals the different parties wish to achieve by collaborating with each other. Fundamental objectives that existed in several of the structures were to contribute to the benefit of society, to contribute to the development of society and to solve common social challenges. A means objective that existed in the goal structures is the importance of working with students, as working with students helped fulfil the fundamental objectives to strengthen the competence in the region and came to benefit the development of society. The means objectives in research were to contribute to the fundamental objectives in strengthen innovation and benefit by enabling to solve common societal challenges.

This study aimed to examine the norms and cultures that are formed in the social interaction between students in need of special support placed in special education classes or equivalent by interviewing educators about their reflections. This study used special education theories as well as theories of language, power and culture. The method used was semi-structured interviews with six educators. The interviews were analyzed with thematic coding, which gave six themes: vocabulary, needs that could not be met, emotional states, the educators’ role and the relation between educator and student, social interactions, and the difficulty of making general statements. A conclusion that emerged was that the vocabulary that clashes with the schools’ core values was one of many factors in deciding that the student is in need of special education. Students’ norms of expressions are influenced by their environments, and at school they learn about social consequences. The educators try to give corrections when the students make a mistake, however this is not possible when the students are in a strong emotional state. To avoid strong emotional states the educators make the students feel safe in school and build relationships with them. To do their job, the educators need to build a relational capital with the students. All their labor is done to make the students become socially competent citizens. It was however difficult for the educators to make general expressions as they had a diversity of students. Some educators also expressed that there was no difference between students in special education classes and students in regular classes. This study contributes with knowledge of how the social processes such as different environments, power and educators’ guidance influence the norms of communication that are created in social interaction, which is a little studied research field. / Denna studie syftade till att undersöka de normer och kulturer som skapas i det sociala samspelet mellan elever som är placerade i resursklasser eller motsvarande genom att ta del av pedagogers reflektioner. Studien utgick från teorier grundade i specialpedagogik samt teorier om makt, språk och kultur. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Intervjuerna analyserades med tematisk kodning, vilket resulterade i sex teman: språkbruket, behov som inte har gått att bemöta, affektlägen, pedagogens roll och relationen mellan pedagog och elev, det sociala samspelet och till sist svårigheten med att uttrycka sig generellt. Slutsatsen var att språkbruk som går emot skolans värdegrund är en av flera faktorer som gör att eleverna bedöms behöva särskilt stöd. Elevers normer påverkas av andra miljöer de vistas i, och på skolan får de stöd med att lära sig de sociala konsekvenserna av språkbruk. Pedagogerna beskrev att eleverna inte klarar av det sociala samspelet i de större klasserna, och att klassrummen inte är anpassade för elevernas svårigheter. Pedagogerna försöker ge tillrättavisningar när eleverna gör fel, dock går det inte när eleverna är i höga affektlägen. För att undvika affekthöjningar jobbar pedagogerna med att få eleverna att känna sig trygga i skolan och med att bygga relationer med eleven. För att kunna göra det måste pedagogerna först bygga ett relationellt kapital med eleverna. Arbetet är för elevernas vinst, då det ska leda till att eleverna kan klara sig som socialt kompetenta medborgare. Det var dock svårt för pedagogerna som deltog att uttala sig generellt om eleverna, då det var en mångfald av elever. Vissa pedagoger ansåg även att det egentligen inte är någon skillnad mellan elever i resursklasser och elever i större klasser.  Denna studie bidrar med kunskap om hur sociala processer som uppväxtmiljö, makt och pedagogers vägledning kan påverka vilket sätt att uttrycka sig och tilltala varandra som skapas i sociala samspel, vilket är ett sällan belyst forskningsområde.

Bakgrund: Forskning pekar på att det kommer ske en fortsatt ökning av barn med psykisk ohälsa de kommande åren. Sjuksköterskor kommer således att möta fler med barn diagnosen depression. Studier kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med depression är sparsam och mer kunskap kring omvårdnaden av denna sårbara grupp är betydelsefull. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av barn med depression inom barn – och ungdomspsykiatrisk öppenvård.  Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex sjuksköterskor inom barn-och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom; Att sjuksköterskans roll handlar om att vara en mellanhand, Att beakta att barnet alltid finns i ett sammanhang, Att skapa en relation till barnet och Att hantera egna känslor. Omvårdnaden går inte att beskriva på ett tydligt sätt, trots att sjuksköterskan träffar dessa barn och deras familjer dagligen. Slutsatser: Sjuksköterskans roll och betydelse skulle behövas synliggöras då den idag kan anses vara otydlig. Det finns en kompetens bland specialistsjuksköterskor som inte alltid tas i anspråk för att främja barnets återhämtning från depression. / Background: Science shows that we will see a continuing increase of children with mental health problems in the coming years. As a consequence of this nurses will be meeting a larger number of children suffering from depression. Studies regarding nurses’ experiences of caring for children suffering from depression are sparse. More knowledge is required and will be meaningful in the future care of this vulnerable patient group. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for children with depression within child and adolescent outpatient psychiatric care.  Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. As a data collecting method, semi- structured interviews were used which were conducted with six nurses in child and adolescent psychiatric outpatient care. The result was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results show that; the nurse’s role is about being an intermediary, to take into account that the child always exists in a specific context, to create a relationship to the child and to manage one's own emotions. Conclusions: The nurse's role and significance would need to be made more visible as it today can be considered unclear. Specialist nurses have significant competences that is not always used in the best way to promote the child's recovery from depression.

This thesis aims to study if descriptive representation, i.e. the social likeness between representatives and population, is considered important and if it changes when a national parliament is prevented from convening in full-format during a crisis. A maintained descriptive representation is important as it reflects that representatives have equal opportunities to execute their representational duties during a crisis (fairness argument), and because the interests of underrepresented groups otherwise risk being represented to a lesser degree (interest argument). By adopting a mixed-methods approach, semi-structured interviews are used to study how representatives were selected to participate in the reduced voting procedures in the Swedish parliament during the COVID-19 pandemic, and if descriptive representation (gender, age, geographical) was considered in this process. Results show that while descriptive representation was considered by five out of eight party groups – most prominently gender representation motivated by the fairness argument – it was not as influential as other more practical factors in the selection process, such as proximity to parliament or the need of being present for other reasons. Furthermore, changes in the descriptive representation in the Swedish parliament are studied by voting data using descriptive statistics and regression analysis. Results show that the share of women increased slightly during votes during the pandemic, contrary to developments in many other parliaments. Representatives over 65 years old decreased, as did representatives from constituencies far from parliament. Significant differences in average voting participation rate arose for the different age and geographical groups, indicating unequal opportunities to execute their representational duties during the crisis.

Idag bearbetas, hanteras och lagras mer information än någonsin tidigare digitalt via IT. Detta medför ökade krav på IT-säkerhet. Ett vanligt problem inom IT-säkerhet är den mänskliga faktorn. För ett företag är det därför av stor vikt att utbilda sina anställda inom IT-säkerhet. Tidigare forskning visar att gamification (att använda spel-element i system eller applikationer som inte är spel) inom utbildning kan visa på goda resultat inom utbildning om det används på rätt sätt. Denna studie intresserar sig för att undersöka om gamification kan underlätta upplärning av IT-säkerhet jämfört med traditionell upplärning. Studiens fokus är att undersöka hur djup kunskap upplärningen ger via ett gamifierat verktyg kontra ett textdokument som innehåller samma information. Detta undersöks med hjälp av ett kvasiexperiment, där hälften av deltagarna får upplärning via gamification och hälften via text, som följs upp av semistrukturerade intervjuer. / Today, more information is processed, handled and stored digitally via IT than ever before. This, in turn, leads to increased requirements for IT security. A common problem in IT security is the human factor. For a company, it is therefore of great importance to train its employees in IT security. Previous research shows that gamification (using game elements in systems or applications that are not games) in education can yield good results in education if used correctly. The interest of this study is to examine and compare if gamification can facilitate the training of IT security compared to traditional training. The focus of the study is to investigate what depth of knowledge the learning provides using a gamified tool against a text document containing the same information. This is investigated with the help of a quasi-experiment, where half of the participants receive training via gamification and half via text, which is followed up by semi-structured interviews.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model

AI-assistenter har blivit mycket populära bland konsumenter, och organisationer inser i allt högre grad deras potentiella fördelar. Experter menar att implementering av AI-assistenter stöter på samma hinder som vid implementering av vanliga IT-system, men att AI-assistenter har unika aspekter som försvårar implementering ytterligare. Tidigare forskning har huvudsakligen baserats på expertåsikter och det saknas omfattande studier om specifika hinder som behöver åtgärdas för en framgångsrik implementering. Denna studie syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att intervjua tolv deltagare från ett IT-företag för att få en helhetsförståelse av deras perspektiv på AI-assistenter i deras yrkesmiljö. Med Unified Theory of Acceptance and Use of Technology 2 (UTAUT2) som teoretiskt ramverk, analyserades kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att deltagarna generellt har en positiv inställning till AI-assistenter, men de uttrycker flera utmaningar som kan försvåra implementeringen av dem. Dessa utmaningar inkluderar svårigheter att identifiera lämpliga tillämpningsområden, skiftande uppfattning av användningsområden, obekantskap med teknologin, stress relaterad till implementering, säkerhets- och tillitsfrågor, samt begränsade resurser. / AI assistants have become very popular among consumers, and organizations are increasingly recognizing their potential benefits. Experts suggest that implementing AI assistants faces the same obstacles as implementing regular IT systems, but with unique aspects that further complicate implementation. Previous research has mainly been based on expert opinions, and there is a lack of comprehensive studies on specific obstacles that need to be addressed for successful implementation. This study aims to fill this knowledge gap by interviewing twelve participants from an IT company to gain a comprehensive understanding of their perspectives on AI assistants in their professional environment. Using the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology 2 (UTAUT2) as a theoretical framework, qualitative data from semi-structured interviews were analyzed. The results show that participants generally have a positive attitude towards AI assistants but express several challenges that could hinder the implementation. These challenges include difficulties in identifying appropriate application areas, shifting perceptions of use cases, unfamiliarity with the technology, stress related to implementation, security and trust issues, and limited resources.

No description available.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I