The aim of this study is to examine how different actors of the society speak about and portrays the Råslätt neighborhood.Further we study how using different terms to describe the area can come to affect the area and its residents. This study is done by using a qualitative method in the form of document analysis based on official documents from three different actors of the society and we also conducted three interviews with representatives from each actor. Different themes are examined that have been identified using a discourse analysis. Through the themes three different discourses were created and identified which are being used by the actors in describing Råslätt. The discourses are then compared with each other. The result shows that there are similarities and differences between the discourses in how Råslätt is described. The result shows that the terms used in the different discourses create different versions of the Råslätt neighborhood. The result also shows that, within the discourses the actors of society consciously relate to their use of languageand that the decision of using or not using a particular term has been made with insight to the risk of stigmatization that might emerge. In conclusion the result shows that the language used by the actors of society affect how they justify their own work.

Due to the prevailing pandemic in connection with Covid-19, irrational decisions occur, and people start panicking. As a result, there is a very high demand from grocery stores due to customers hoarding ICA:s goods, which results in an even greater panic in people who do not perceive the problems that arise at the stores. For the stores, this means that the flow of goods from suppliers to the stores has been subjected to incredible pressure. The purpose of this study is divided into two different questions, which aims to describe how the working methods of the staff have changed as a result of Covid-19, in addition the study also wants to explain how communication between the stores and suppliers work. To answer these questions, interviews are conducted with staff at five different stores of three sizes.  Furthermore, the results are then analyzed using thematic analysis and modeling. It can be stated that the working methods of the various stores have been involving social distancing to the customers and the tasks for the staff have been shifted. The biggest difference for the ICA organization as a result of Covid-19 has been the communication with suppliers which usually happens through an automatic purchasing system, which has not worked sufficiently and as a result, the entire customer demand has not been satisfied. / På grund av den rådande pandemin i samband med Covid-19 så förekommer orationella beslut och människor får panik. Som resultat av detta så byggs det upp en mycket stor efterfrågan hos matvarubutiker på grund av att kunderna hamstrar ICA:s varor vilket resulterar i att en ännu större panik uppstår hos människor som inte uppfattar dom problem som då uppkommer hos butikerna. Från butikernas sida så medför detta att varuflöden från leverantörer till butikerna utsatts för otroligt stor press. Syftet med denna studie är uppdelad i två olika frågor vilket har som mål att beskriva hur arbetssättet för personalen har förändrats som följd av Covid-19, dessutom vill studien också förklara hur kommunikationen mellan butikerna och leverantörerna fungerar. För att besvara dessa frågor så genomförs intervjuer med personal på fem olika butiker av tre storlekar. Vidare så analyseras resultaten med hjälp utav en tematisk analys och modellering. Det kan fastslås att arbetssätten hos dom olika butikerna har varit stor med social distansering till kunder och arbetsuppgifterna har fått skifta inriktning. Den största skillnaden för ICA organisationen som följd av Covid-19 har varit kommunikationen med leverantörer som i vanliga fall sker genom ett automatiskt inköpssystem inte har fungerat tillräckligt och som resultat har det medfört att efterfrågan från kunderna inte har kunnat tillfredsställas.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfaren­heter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i mate­matik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis finger­femman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbets­metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara mede­l till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språk­stöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbild­ning. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adapta­tions are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study con­cludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to differ­ent translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to trans­late too much, due to a lack of pedagogical training.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur kulturskolelärare ser på gemensamhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning samt hur dessa påverkar elevers sammanhållning och lärande. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur som behandlar positiva effekter av användning av gemensamhetsskapande aktiviteter. Litteratur som behandlar motsatta effekter saknas. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet med dess fokus på appropriering, mediering, situerade aktiviteter, den proximala utvecklingszonen och scaffolding. En kvalitativ forskningsansats används med fokus på hur lärare tolkar, förstår och konstruerar gemensamhetsskapande aktiviteter. Som datainsamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och som analysmetod används tematisk analys. I resultatet framkommer att användning av gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisningen medför både fördelar och svårigheter. Några fördelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att elever lär sig att lyssna på varandra, utvecklar rytm-, puls och tempokänsla, vågar spela upp inför andra samt provar olika musikaliska roller. Några nackdelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att de är tidskrävande och svåra att organisera samt svåra att hitta bra notmaterial till. De gemensamhetsskapande arbetssätt som används är bland annat spel med läraren på enskild lektion, fyrhändigt/flerhändigt pianospel/spel i grupp och lekar i grupp. I diskussionen förs resonemang kring hur fördelar och nackdelar av gemensamhetsskapande aktiviteter påverkar elevernas sociala sammanhållning och musikaliska lärande. Exempelvis kan kammarmusikspel bidra positivt, då elever lär sig olika roller i ensemble och skapar en specifik stämning i den. Samtidigt kan samma aktivitet bidra till negativa konsekvenser om pianoeleven får för svår stämma eller om medlemmar i en ensemble umgås inte utanför lektionssammanhang. / The purpose of the present study is to investigate how cultural school teachers view community-creating activities in their piano teaching and how these affect students' cohesion and learning. The background chapter presents literature that deals with the positive effects of using community-building activities. There is a lack of literature that deals with opposite effects. The theoretical starting point of the study consists of the socio-cultural perspective with its focus on appropriation, mediation, situated activities, the proximal development zone and scaffolding. A qualitative research approach is used with a focus on how teachers interpret, understand and construct community-creating activities. Semi-structured interviews are used as the data collection method and thematic analysis is used as the analysis method. The results show that the use of community-creating activities in piano teaching has both advantages and difficulties. Some of the benefits of community-building activities are that students learn to listen to each other, develop rhythm and pulse as well as a sense of tempo and try different musical roles, learn to dare to play in front of others. Some disadvantages of community-building activities are that they are time-consuming, difficult to organize and difficult to find good sheet music material for. The community-creating ways of working that are used include playing with the teacher in a single lesson, four-handed/multi-handed piano playing/group playing and games in group. The discussion deals with how the advantages and disadvantages of community-creating activities affect students' social cohesion and musical learning. For example, chamber music can contribute positively as students learn different roles in ensemble and create a specific mood in it. At the same time, the same activity can contribute to negative consequences if the piano student gets too difficult parts to play or if members of the chamber music ensemble do not see each other outside the classroom.

I dag är det väldigt vanligt att SVA-elever undervisas i samma grupp som SV-elever, dvs. i samma klassrum, vilket kan innebära att lärarna inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt för SVA-elever. Utifrån kvalitativa och kvantitativa ansatser undersökte vi språkutvecklande arbetssätt vid andraspråksinlärning i årskurs 4–6. Genom semistrukturerade intervjuer via videosamtal undersökte vi vad sex mellanstadielärare använder för undervisningsstrategier för att främja elevernas språkutveckling, och genom en digital enkät som besvarades av 30 SVA-elever tog vi reda på elevernas erfarenheter och vilka undervisningsstrategier de önskar att lärarna ska använda. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, digitala artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). En viktig slutsats i vår studie är att modersmål som resurs är en effektiv strategi att använda i arbetet för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever, men de två lärare som inte hade utbildning i SVA höll fast vid enspråkighetsnormen. Eleverna önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att de ska få använda sina modersmål i undervisningen. Vad gäller förberedelseklass anser de lärare som har erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass att det ger mycket stöttning, men att eleverna kan känna sig utanför, och de flesta eleverna svarade i enkäten att de kände sig utanför när de gick förberedelseklass.

Syftet med denna uppsats är att belysa svenska gymnasieelevers upplevelser av sin motivation till fjärr- och distansstudier i ämnet idrott och hälsa. Detta med utgångspunkt i motivationsteorin self-determination theory (SDT). Inledningsvis presenteras syftet och de frågeställningar som denna uppsats tar sin utgångspunkt i. För att svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 10 elever från 4 olika skolor. Det genomfördes 2 fokusgruppintervjuer, 1 parintervju och 2 individuella intervjuer.Den tidigare internationella forskningen visar på att det generellt sett går att tillgodose SDT’s grundläggande behov även om undervisningen sker genom fjärr- eller distansundervisning. Framför allt lyfts den höga graden av autonomi fram som något positivt. Svensk forskning visar däremot på en svårighet att tillgodose behovet av samhörighet. Resultatet visar på att eleverna har upplevt en i huvudsak externt reglerad motivation som är präglad av en kontroll från skolan där eleven behöver bevisa sin närvaro. Men i de fall eleverna inte blivit kontrollerade har det funnits utrymme att göra annat skolarbete vilket en del upplevt som positivt. Vidare har eleverna upplevt att undervisningen stundtals har saknat ett tydligt syfte vilket har lett till att eleverna inte upplevt undervisningen som meningsfull. Slutligen har eleverna upplevt en avsaknad av samvaro men att de vidmakthållit en kommunikation inom klassen med hjälp av kommunikationskanaler.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.