The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

Syfte:Att undersöka barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att ställa frågor om våld enligt nationella riktlinjer. Design: Intervjustudie baserade på nio enskilda semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Fem mödrahälsovårdscentraler i norra Sverige. Deltagare: Nio barnmorskor, som arbetade på landstingsägda och privata hälsocentraler. Barnmorskorna som var i åldrarna 34 – 62 år hade erfarenheter av att arbeta inom mödravården liksom förlossningsvården. (Alla deltagare gav muntligt och skriftligt medgivande på att delta i studien). Resultat: Deltagarnas upplevelser och erfarenheter att arbeta med stöd av riktlinjer och fråga om våldsutsatthet kan sammanfattas i det övergripandet temat: Behöver rätt verktyg för att våga öppna Pandoras ask. Kategorierna: Sakna förutsättningar för att arbeta på ett bra sätt, Övervinna hinder, Hantera egna känslor och Känna trygghet och stöd när arbetet känns svårt beskrev olika aspekter av upplevelser och erfarenheter. Slutsats: Trots att riktlinjerna upplevs som stöd för arbetet visade studien att frågan om våld kan vara svår att ställa på grund av olika omständigheter. Barnmorskan kan då välja att avstå från att fråga eller skjuta upp frågan till ett senare tillfälle i det enskilda fallet trots medvetenhet om att hon ska ställa frågan. Kliniska implikationer: Mer utbildning och fortbildning behövs för barnmorskornas trygghet i att arbeta våldspreventivt. De riktlinjer som finns kan behöva utvecklas och förbättras för att minska osäkerheten vid olika dilemman när barnmorskan ska fråga om våldsutsatthet. / Objective: To explore midwive´s experiences of posing questions about intimate partner violence according to national guidelines.Design: Interview study with individual semi-structured interviews using qualitative content analysis for analysis.Setting: Five antenatal clinics in northern Sweden.Participants: Nine midwives, working in public and private antenatal care clinics. Midwives aged 34 to 62 years with experiences in antenatal health care as well as delivery care participated. All participants gave their verbal and written concent to participate in the study.Results: Participants´ experiences working with support of the guidelines and terms of intimate partner violence can be summed up in the overarching theme: Need to have the right tools to dare open Pandora´s box. The categories: Lack of opportunities to work in a good way, Overcoming barriers, Manage your own emotions and Feel safety and support when work feels difficult described different aspects of experiences.Conclusion: Although the guidelines are perceived as supporting the work study showed that the issue of violence can be difficult to make because of the different circumstances. The midwife can then choose to refrain from asking or defer the matter to a later date in the case despite awareness that she should ask the question.Clinical implications: More education and training is needed to increase midwives security in violence prevention work. The guidelines need to be developed and improved in order to reduce uncertainty at various dilemmas when the midwife to ask about intimate partner violence.

Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

Mentalisering innebär förmågan att förstå och tänka kring egna och andra människors intentioner och inre mentala tillstånd. Mentaliseringssvikt uppstår när man brister i denna förmåga. Mentaliseringssvikt har visats vara vanligt hos individer diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, och då de har liknande symtombild som individer med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har det påtalats att mentaliseringssvikt kan vara en betydelsefull faktor även hos denna grupp. I denna studie genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv tematisk analys med syftet att undersöka erfarenheter av mentalisering hos individer diagnostiserade med ADHD. Frågeställningar var följande: hur beskrivs upplevelser som har med mentalisering att göra, och hur upplevs de påverka ens sociala interaktioner och relationer? 3 teman framgick: 1. Mina interpersonella relationer är både trivsamma och mödosamma, 2. Tankar och känslor påverkar mig intensivt samt 3. Jag utvecklas och har fått större självkännedom från mina konstruktiva men också destruktiva strategier. Resultatet diskuterades i relation till att denna grupp av intervjudeltagare upplevt eller upplever mentaliseringssvikt. Framtida forskning föreslås utforska kopplingar mellan ADHD och mentaliseringssvikt vidare. / Mentalization is the ability to understand and to think about your own and other people’s intentions and internal mental states. Impaired mentalizing occur when there is a lack of this ability. Impaired mentalizing is common among individuals diagnosed with borderline personality disorder, and since they have symptoms similarities with individuals diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) it has been discussed whether impaired mentalizing might be a significant factor among this group of individuals as well. 6 semi-structured interviews were completed in this study and was analysed through an inductive thematic analysis. The purpose of this study was to examine experiences of mentalizing among a group of individuals diagnosed with ADHD. The questions of interest were the following: how do individuals with ADHD describe their experiences that is related to mentalizing, and what are their experiences of mentalization affecting their social interactions and relationships? 3 themes emerged: 1. My interpersonal relationships are both pleasant and strenuous, 2. Thoughts and feelings affect me intensely and also, 3. I develop and have gotten greater self-awareness from my constructive and destructive strategies. The results are discussed in relation to this group of interview participants having experienced or is experiencing impaired mentalizing. Future research is suggested to focus further on linkages between ADHD and impaired mentalization.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

In the wake of the increased digitalisation of the Swedish society, people who experience difficulties to utilise digital services turn to the public library for assistance. As a result, questions concerning how and to what extent the public library is supposed to support people in need of digital services is raised amongst the public library staff. The purpose of this thesis is thus to examine public library managers understanding of what role the institution should uphold in the midst of the depicted development, and how they enact in order to implement the defined role within the organisations they manage. The findings are based on qualitative interviews with seven public library managers from different municipalities i Västra Götalandsregionen. The interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis methodology, and the results were interpreted by means of Shaffer’s (2018) criterias for social sustainability within public library organisations. The findings display that the public library managers perceive a direct link between the Swedish library act and the role as information supplier and tutor of people in need of digital support. In order to utilise this understanding, the public library managers undertake various actions including securing good communications with staff, users and local politicians, facilitation of adequate training for staff members etc. while trying to establish above­named role, chiefly amongst the employees. Measured against Shaffer’s criterias and against literature on the viewpoints of librarians, users and politicians, these actions may have positive as well as negative effect on the public library’s social sustainability.

Den här studien handlar om hur interkulturell pedagogik i fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i fritidshem möter i det interkulturella pedagogiska arbetet. I studien behandlas bakgrundshistorik, studier samt vad som framkommer i styrdokument om ämnet. Grunden i studien är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor där elevgrupperna var mångkulturella. Fyra lärare på en skola och två på den andra skolan deltog i intervju. Intervjuerna analyserades och det framkom hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturell pedagogik. Språket, både verbalt och visuellt var en huvudpunkt i resultatet. Att arbeta med kommunikation, kunskap och förståelse lyfts fram som viktiga möjligheter i resultatet. När det gäller utmaningar utmärkte sig språkkunskaper och kulturskillnader i resultatet. Det som utmärkte sig mest i resultatdiskussionsdelen var tematiskt arbete, högläsning och kontakten med vårdnadshavare.