Denna studie hade som syfte att undersöka olika individers föreställningar och uppfattningar om terrorism. För att undersöka detta ämne har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika individer. Studiens första huvudresultat och även den viktigaste slutsatsen var att olika individer har olika uppfattning om vad terrorism är och hur det ska definieras, men att den gemensamma idén är att målet eller syftet är det som avgör om det rör sig om terrorism. De flesta intervjupersonerna ansåg att både fysiskt och psykiskt skadade människor kan vara offer för terrorism. Huvudresultatet gällande terrorister handlade om föreställningar kring terroristers utseende, till exempel “stort skägg” och “muslimer”. Vad gäller medias framställning av terrorism upplevde de flesta intervjupersoner att media vinklar och utelämnar information, samt har en viss påverkan på deras uppfattning om terrorism. Intervjupersonerna nämnde också en ökad rädsla och oro för terrorism, något som dock inte påverkade deras vardagliga rutiner och handlingar. / This study has exanimated different individuals’ conceptions and perceptions of terrorism. To examine this issue we have done semi-structured interviews with six different individuals. The first main result of the study and the most important conclusion was that different individuals had different perceptions about what terrorism is and how it should be defined. Most of the interviewees counted both physically and psychologically harmed people as victims of terrorism. The main result when it comes to conceptions about terrorists looks was that terrorists have “big beard” and were “Muslims”. When it comes to medias representation of terrorism most of the interviewees believed that media angle and leave out information, and that this had some influence on their perception of terrorism. The interviewees also mentioned an increased fear and concern about terrorism, something that did not affect their daily routines and activities.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att personen är i centrum och inte dennes sjukdom. Ett partnerskap mellan distriktssköterskan och personen eftersträvas, med utgångspunkt från personens livsberättelse och dennes livssituation för att gemensamt skapa mål och strategier för genomförande av behandlingar samt omvårdnad. I mötet ska distriktssköterskan visa vilja, öppenhet samt intresse att lyssna till personens berättelse och beskrivning av sin situation. Syftet: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat på mottagning i primärvården. Metod: Åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i norra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; Att vilja väl men inte ha förutsättningar och fem kategorier; Att vara lyhörd och närvarande i patientmötet; Att individanpassa mötet; Att skapa samförstånd med patienten; Att ha brist på tid; Att ha kunskap och samsyn om arbetssättet. I resultatet framkom att lyssna, vara lyhörd, närvarande, visa intresse och se patienten är viktiga aspekter i det personcentrerade arbetet. Ett ökat samförstånd och delaktighet resulterade i ökat ansvar från patienten i egenvården. Slutsats: Personcentrerad vård ger mer nöjda patienter med ökat egenansvar. Distriktssköterskor måste dock ges förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat varför arbetsgivare måste införa rutiner för att implementera detta arbetssätt. Detta skulle också ge distriktsköterskorna en ökad känsla av tillfredställelse i arbete med personcentrerad vård.

In November 2008 the National Library of Sweden decidedto switch classification system from SAB to Dewey decimalclassification. SAB had then been the main classificationsystem in the whole of the Swedish library field for 87 years.Included into the decision was not just the nationalbibliography but also the research libraries of Sweden. Thisdecision was in alignment with a West European tendency tochange in favor of the internationally well-spreadclassification system Dewey in order to co-operate more inthe cataloguing process. The purpose of this study takenplace in the autumn and winter of 2013 is to examine howlibrarians involved in the transition feel about what differentways the implementation has affected the research libraryorganizations. We also aim to study the librarians’ view onthe involvement of the research libraries into the decision ofthe changeover. In order to do so we apply a theory onorganizational change by Nadler and Tushman (1990, p. 80)that deals with two different dichotomies appropriate to ourstudy; strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. When these dimensionscome together into a typology we can describe change astuning, adaption, re-orientation or re-creation. The methodwe are using is semi qualitative interviews with fourinformants respectively from two Swedish research libraries.Our findings are that the transition to Dewey merely meantchange as tuning; an incremental and anticipatory transition.No larger organizational change took place according to ourinformants. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism. Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige. Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig. / The essay is about how four Jewish people experience anti-Semitism in Sweden. They answered questions related to two themes, anti-Semitism and Israel Criticism / anti-Zionism. The informants have not personally been subjected to anti-Semitism widely, but they feel that anti-Semitism is more prevalent in other parts of Sweden. Criticism of Israel is experienced as anti-Semitism when it is unbalanced and when the media blames Jews collectively for what is happening in Israel / Palestine. They see no reason to criticize Zionism because it is about a Jewish self-determination. A couple of respondents believe that Zionism is so strongly associated with Jewish tradition that anti-Zionism automatically becomes hostile towards Jews.

The purpose with this study is to investigate what information that has reach the pedagogues according to the work towards a “poison free” pre-school. The study will also investigate the pedagogue’s opinion about how the marginalization is affecting the quality and educational work caused by the removal of dangerous plastic toys that are harmful to the environment. The marginalization of dangerous plastic toys from the pre-school can lead to unwanted consequences to the quality of the pre-schools The study will be written from a pragmatical perspective, which according to Kroksmark (2011) are about that the pedagogues are supposed to adjust the environment to the children’s needs. Are the children’s needs affected by the removal of plastic toys? My choice of method is therefore interviews with the pedagogues to get answers to my questions. The study’s choice of interview method is semi structured interviews and is set up so that the responder can speak freely about any given theme and make it possible for me to ask follow up questions. This method is adapted to gain a big amount of information and to get so close to my questions as possible. The result shows that the pedagogues have gained good information about the unhealthy chemicals and been able to pass this forward to the caregivers. The effect towards a pre-school free from unhealthy substances shows that some of the responders thinks that especially one of the genders are affected by removal of dangerous toys.

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

Alla människor har en vardag, med rutiner, vanor och förpliktelser som upptar vår tid. I denna uppsats undersöker jag hur fyra personers vardag formas och påverkas av psykisk ohälsa. Den vardag de beskriver handlar i första hand om att bemästra den psykiska ohälsan och ta kontrollen över hur de mår. För att lyckas med detta använder de sig av olika hjälpmedel, där mediciner är det viktigaste. Medicinerna är en stor del i att informanterna kan hantera sin vardag, men den psykiska ohälsan ger även verkningar i andra aspekter av vardagen, såsom arbetsliv, ekonomi, hur de ser på sig själva och hur de uppfattas av andra. / All people have their own routines, habits, and commitments to deal with on a daily basis. In this essay, I examine how four individuals’ everyday lives are shaped and influenced by their mental illnesses. They describe how the primary tasks of their everyday struggles are to master their mental health by controlling their mood and their feelings. To succeed with this, they use different aiding methods, where medications are the most important ones. The medications are essential in helping the informants to handle their everyday lives, but the mental illnesses also affect other aspects such as work, finance, self-image, and how they are perceived by others.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två högstadielärare resonerar kring och arbetar med digitala verktyg utifrån de nya styrdokumenten. Enligt de nya riktlinjerna ifrån Skolverket ska skolan utveckla elevers digitala kompetens och inom ämnet svenska ska de arbeta både med och utan digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. För att besvara syftet brukades metodtriangulering med semistrukturerade intervjuer samt deltagande observation. Trianguleringen ämnar att ge en varierad bild av lärarna och möjlighet att sätta deras undervisning (observation) och tankar samt motiveringar (intervju) i relation till varandra. Ett teoretiskt avstamp tas i den sociokulturella teorin då det är arbetet med kulturella artefakter som står i centrum och centrala begrepp så som proximal utvecklingszon och mediering tas upp i analysen. Resultatet visar att de båda lärarna är vana vid att arbeta med digitala verktyg och har integrerat det i sina klassrum och i sin undervisning. De ser båda positivt på den tekniska utvecklingen och arbetar regelbundet med digitala verktyg främst för att det underlättar det organisatoriska arbetet så som att hålla reda på papper och uppgifter men också för att det gör det lättare för eleverna att redigera i sina texter och söka information på nätet. Kortare texter läses ofta på nätet medan längre skönlitterära texter läses i fysiska upplagor.

Ett framstående samt återkommande problem i Sveriges byggindustri är då kommunikation brister mellan aktörerna, vilket kostar. Byggprocessens alla skeden tillsammans med ett stort antal aktörer är de två största anledningarna till missförstånd och försummad information. Ett projekt som utförs i partnering går ut på öppenhet och gemenskap. Syftet med denna studie är att undersöka de kommunikationsbrister som kan uppkomma under ett partneringsamarbete mellan beställare och byggentreprenör. Målet blir då att utveckla förbättringsåtgärder som gynnar det framtida samarbetet mellan de två aktörerna och effektiviserar projektering samt produktion av ett projekt. Metoder som använts är litteraturstudier tillsammans med semistrukturerade intervjuer och workshop. Det deltog totalt åtta personer i intervjuerna från företagen som vi kallar för aktör B, som är beställaren, och aktör E, som är byggentreprenadföretaget, då dessa vill förbli censurerade i denna rapport. Resultatet av studien fastställer fem byggstenar för partnering: Teambuilding och relationer, gemensamma mål, konflikthanteringssystem, upphandling och kontrakt och sist men inte minst uppföljning och ständiga förbättringar. Resultatet påvisar att kommunikationsbrister uppstår när dessa inte är väldefinierade mellan aktörerna. Partnering hade fler fördelar än nackdelar enligt respondenterna, det vill säga så länge det utfördes på rätt sätt. För att förhindra att dessa kommunikationsproblem uppstår har den teoretiska referensramen tillsammans med empirin givit oss möjligheten att bidra med ett par förbättringsförslag: Definiera byggstenarna i tidigt skede med hjälp av en extern specialist, använda sig av en objektiv moderator under de mest väsentliga mötena samt uppföljning genom sammanställning av utvärderingar från representanter av varje led.