Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur rektorer definierar begreppet likvärdig utbildning, och vilka hinder och svårigheter som rektorer finner i att säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever. Urvalet i studien är sex rektorer som genom semistrukturerade intervjuer delger sina erfarenheter, åsikter och upplevelser kring det valda ämnet. Resultatet visar en entydig uppfattning om begreppet likvärdig utbildning men att rektorer finner det vanskligt att uppnå det i praktiken på grund av de rådande ramfaktorerna såsom exempelvis tid, ekonomi och segregation. Studiens slutsats är att likvärdigheten i den svenska grundskolan är svåruppnåelig på grund av de olika ramfaktorerna såsom segregation, tidsbrist, ekonomiska resurser som fördelas inom kommunerna och bristande kompetens.

I detta arbete har tidigare självskadande individers egna erfarenheter undersökts. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra före detta självskadande individer. Materialet har sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Tonvikten i analysen, i detta arbete, har legat på den självskadande individens beskrivning av sin situation. De insamlade intervjuerna har transkriberats och analyserats med en metodik där mening-för-mening kodats. Utifrån dessa koder har jag sedan sett olika och gemensamma teman vilka beskriver diskursen om den självskadande individen. Intervjupersonerna beskriver att den självskadande handlingen kan vara ett sätt att hantera: starka känslor, skuld, och skam. Handlingen kan även vara ett sätt för individen att skapa kontroll över dessa och samtidigt kontroll i en upplevd kaotisk miljö. Kultur och samhälle påverkar den självskadande individen och i detta arbete har en modell för att förstå självskadebeteendet som process utarbetats, denna modell har jag kallar “den självskadande loopen”, vilken är nära anknuten till de starka känslorna, kulturen, och samhället.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.

Syfte med detta examensarbete är att ta reda på vad matematiklärare anser om att arbeta med Singaporemodellen, ur ett lärarperspektiv. För att få svar på forskningsfrågan i denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Lärarna som är verksamma i årskurs 4–6 har intervjuats för att dela sin bild, uppfattning och erfarenhet av Singaporemodellen. Den insamlade datan har analyserats med utifrån en tematisk analys och de koder som har identifierats från transkriberingen har format resultatets rubriker. Resultatet av de genomförda intervjuerna är att lärarna har en positiv inställning till modellen samt tycker de att Singaporemodellen ger eleverna rätt verktyg för att vidareutveckla de matematiska kunskaperna. Det är en modell enligt deltagarna som gynnar alla elever tack vare den tydliga strukturen, bildstödet och användandet av konkret material. Detta laborerar eleverna med på matematiklektionerna. Slutligen diskuteras resultatet, studiens bidrag och vidare forskning presenteras.

Bakgrund. Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem och vårdpersonal är en särskilt utsatt grupp. Studier visar att naturen har hälsofrämjande effekter och kan bidra till hantering och reducering av stress men där är målgruppen vårdpersonal begränsat utforskad. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals upplevelser av naturens roll i relation till hälsa och hantering av stress. Metoden utgjordes av kvalitativ induktiv ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare) från tre olika regioner i Sverige. Transkriberingarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Analysen mynnade ut i ett tema som visade att vårdpersonalen upplevde att naturen erbjöd stöd för hälsa genom möjligheter för reflektion, återhämtning och aktivitet. Temat bestod av sju kategorier: naturen var en plats för självreflektion, gav stöd för att vara närvarande, främjade återhämtning och välbefinnande. Naturen faciliterade fysisk aktivitet och beskrevs vara en social mötesplats samt gav en upplevelse av att vara en del av något större. Slutsats. Studien gav kunskap om vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av naturens betydelse och roll för deras hälsa och hantering av stress vilket kan vara användbart för utvecklandet av hälsofrämjande och preventiva insatser för yrkes- och målgrupper med hög risk för stress och stressrelaterad ohälsa. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.

Denna uppsats redovisar en fenomenografisk studie där syftet var att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med formativ bedömning i ämnet svenska som andraspråk enligt kursplanen för grundskolans årskurs 7–9. Tre lärare varav en som undervisar i grundskolans årskurs 7 till 9 och två inom gymnasiets språkintroduktionsprogram intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades enligt en fenomenografisk analysmetod. Framträdande resultat visar att en stor del av arbetet med formativ bedömning sker genom att aktivera eleverna i informella undervisningsaktiviteter där de är uppmuntrade att använda sitt språk i klassrummet samt att en stor del av undervisningen och återkopplingen till eleverna bör ske muntligt med visuellt stöd för att vara effektiv för elevernas utveckling.

I takt med att det svenska samhället upplevs bli mer polariserat blir den gemensamma värdegrunden svårare att urskilja. Skolan har dock en värdegrund beskriven i läroplanen som verksamheten skall vila på, även om denna värdegrund inte är tydligt definierad. Samhällskunskapen anses ha ett tungt ansvar vad gäller värdegrundsarbete i den svenska grundskolan. Ett uppdrag som kan tänkas bli mer komplicerat i takt med att den gemensamma värdegrunden försvagas. Målet för denna studie har därav varit att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare upplevde skolans värdegrund, hur de såg på fostransuppdraget i samhällskunskap och vilka möjligheter och utmaningar de upplevde med värdegrundsarbetet i samhällskunskapsämnet. För att söka svaret har denna studie utgått från teori om fostran, värdegrundsteori samt moral och etik för att sedan utföra sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på högstadiet i grundskolan. Resultatet av studien visade att värdegrunden var svårtolkad i dess abstrakta form, men tämligen underförstådd när pedagogerna beskriver det praktiska utförandet. Fostran sågs som en självklar uppgift för samhällskunskapsämnet även om fostransarbetet stött på visst motstånd genom oförenliga värderingar från hemmen. Intervjupersonerna upplevde goda möjligheter att lyfta fram etiska och moraliska perspektiv inom ämnet men att det även innehöll utmaningar då dessa etiska frågeställningar kan vara känsliga om alla inte delar samma värdegrund. Erfarenhet verkar vara en potentiell nyckel för att delvis motverka utmaningar som dykt upp inom detta arbete. Därutöver finns indikationer på att en gemensam etik hos lärarna kan vara ett hjälpmedel för att främja skolans demokratiska värden. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Abstract: This Master’s thesis investigates seven public librarians’ approach to bibliotherapy in relation to their experiences of key components in their role and in relation to literature promotion, as well as how they consider bibliotherapy within the context of Swedish public libraries. Research questions used were: Which competences and characteristics do the librarians experience as key components in their role related to literature promotion? How do the librarians consider traditional forms of literature promotion in relation to bibliotherapy? How do the librarians consider bibliotherapy in the context of Swedish public libraries? Interviews were carried out with seven public librarians, two of them working with bibliotherapy. A thematic analysis was used to process the empirical material. Theoretical instruments applied in the analysis were Grøn’s three phases of literature promotion in public libraries and Brewster’s research on bibliotherapy. Six aspects of the librarians’ role in relation to literature promotion emerged from the informants’ experiences: digital tools, social competence, information seeking, literature knowledge, general knowledge and some personal characteristics. The librarians’ approach to traditional literature promotion can be found mainly in two of Grøn’s phases, the reformative and the affirmative. Bibliotherapy can, according to some informants, be related to traditional forms of literature promotion, in accordance with Brewster’s informal bibliotherapy. The study suggests that many of the librarians are positive to bibliotherapy but finds some aspects problematic when implemented within the public library. Amongst problems mentioned were: the term therapy associated with clinical environments, lack of education and general knowledge amongst librarians and users.

This thesis investigates adult readers’ experiences of pleasure reading. The view of reading taken in this thesis is derived from reader-response theory. The theoretical framework consists of the idea that reading is a transaction between the reader and the text. Through semi-structured interviews with five readers, the role of pleasure reading in the context of the reader's life is explored. The thesis examines both the contribution that pleasure reading makes to the reader's life and, on the other hand, how the reader's life context and personal experiences affects the reading experience. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results confirm that the readers’ lives and personal experiences has a great impact on the reading experience and what the reader derive from reading. Interview responses show, in line with previous research, that the readers’ own preoccupations work as a filter so that the reader pays particular attention to parts of the text that address their lives. The results show that, when describing a good reading experience, readers highlight narrative or language in varying degrees. Also, the results show that through reading for pleasure a person's mindset and ideas can be transformed.