<p>Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?</p><p>Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande.</p><p>Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.</p>

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan? Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering. Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande. Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.

Syftet med den här uppsatsen är att studera Snövit: barnens julkalender som ett exempel på det tidiga 1900-talets fostrande barnkultur. Materialet som har använts är dels utdrag från fyra stycken brev, adresserade från redaktionen till sina läsare, men även fyra stycken skönlitterära berättelser. Allt av det material som nämns i uppsatsen publicerades mellan år 1900 och 1931. Studiens huvudsakliga utgångspunkt ligger i att analysera hur barnkultur kan användas som ett redskap för fostran, vilka fostrande strategier som användes i Snövit, samt vilket sorts barn som redaktionen ämnade fostra fram. Som teoretiskt perspektiv ligger fokus på utgivarens barnsyn och även på de barndomsdiskurser som går att urskilja. I analysen framgår det att redaktionen hade en barnsyn som stämde överens med diskursen om det goda barnet. De fostrande strategier som har använts främjar främst en inställning till fostran där de fiktiva karaktärerna fick föregå med gott exempel för den riktiga publiken. Berättelsernas moraliska lärdomar följer teman så som rätt och fel, personligt ansvar och lojalitet.

I takt med att det svenska samhället upplevs bli mer polariserat blir den gemensamma värdegrunden svårare att urskilja. Skolan har dock en värdegrund beskriven i läroplanen som verksamheten skall vila på, även om denna värdegrund inte är tydligt definierad. Samhällskunskapen anses ha ett tungt ansvar vad gäller värdegrundsarbete i den svenska grundskolan. Ett uppdrag som kan tänkas bli mer komplicerat i takt med att den gemensamma värdegrunden försvagas. Målet för denna studie har därav varit att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare upplevde skolans värdegrund, hur de såg på fostransuppdraget i samhällskunskap och vilka möjligheter och utmaningar de upplevde med värdegrundsarbetet i samhällskunskapsämnet. För att söka svaret har denna studie utgått från teori om fostran, värdegrundsteori samt moral och etik för att sedan utföra sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på högstadiet i grundskolan. Resultatet av studien visade att värdegrunden var svårtolkad i dess abstrakta form, men tämligen underförstådd när pedagogerna beskriver det praktiska utförandet. Fostran sågs som en självklar uppgift för samhällskunskapsämnet även om fostransarbetet stött på visst motstånd genom oförenliga värderingar från hemmen. Intervjupersonerna upplevde goda möjligheter att lyfta fram etiska och moraliska perspektiv inom ämnet men att det även innehöll utmaningar då dessa etiska frågeställningar kan vara känsliga om alla inte delar samma värdegrund. Erfarenhet verkar vara en potentiell nyckel för att delvis motverka utmaningar som dykt upp inom detta arbete. Därutöver finns indikationer på att en gemensam etik hos lärarna kan vara ett hjälpmedel för att främja skolans demokratiska värden. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>