Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.

Hösten 2022 infördes den nya läroplanen Lgr 22 som kom att ställa nya krav på sexualundervisningen i Sverige. Denna nya läroplan skapades främst i syfte för att ge lärare en klarare bild på hur de ska arbeta med sexualundervisningen för att tydligare lyfta olika elevers identitet samt hur viktigt det är med samtycke. Syftet med denna studie är att förstå hur lärare arbetar för att implementera det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i klassrummet idag samt vilka problem och hinder som uppkommit i och med implementeringen. Detta syfte uppfylls genom att jag genomförde intervjuer med sex stycken lärare som arbetade inom Växjö kommun. I sorteringen av det empiriska materialet kodades och analyserades underlaget utefter hur lärare arbetar idag samt deras problem och utmaningar i och med implementeringen. Resultatet av analysen visade att lärare dagligen implementerar kunskap kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i sitt arbete. Införandet av Lgr 22 sker genom varierande arbetssätt så som att kolla på filmer eller läsa skönlitterära böcker. Genom att visa filmer och läsa i helklass kan läraren skapa en diskussion och få fler elever att känna sig inkluderade. Lärarna förklarar att de upplever att den största utmaningen med det nya ämnesområdet är att lyfta det vid rätt tidpunkt så att eleverna lyssnar och förstår. Vidare menar lärarna att den största förändringen i arbetet ligger i att inkludera alla elever så att ingen känner att de har en identitet som inte passar normen eller att den familjekonstellation de lever i är annorlunda. Genom implementering av sexualitet, samtycke och relationer höstterminen 2022 kan lärare lättare förstå hur de konkret kan arbeta med ämnesområdet samt förstå vilken roll de ska ha i utbildningen

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.