No description available.

This thesis serves to analyze how autobiographical memory is deployed in the current series of the Montreal artist, Susan Shulman. Her cycle of nine works entitled In Our Memories Forever (1998--2001) are created based on the archive of photographs and letters written between her maternal grandparents at the turn of the nineteenth century. This essay will discuss cognitive theories on memory and specifically autobiographical memory types in order to examine the construction of memory in Shulman's series of paintings. A thorough investigation of the works themselves will be included. This examination will culminate with a look into how reconstruction theories of memory allow for the conflation of first and second hand experiences in the work. Issues of authenticity and collective remembering will also be addressed.

No description available.

No description available.

Thèse (de maîtrise)--Université Laval, 1997. / Bibliogr.: f. 135-143. Publié aussi en version électronique.

Syftet med studien är att undersöka grundlärarstudenter F–3 och verksamma F–3-lärares uppfattningar om sina ämneskunskaper och om de anser att det är tillräckliga eller otillräckliga för att kunna bedriva undervisning inom svenskämnet i förskoleklass och i årskurserna 1–3. Syftet med studien är även att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna angående ämneskunskaper inom svenskämnet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av grundad teori användes i studien. De teoretiska perspektiven som har använts är Schulmans Pedagogical Content Knowledge, Piagets teori om den själsliga utvecklingen inom fasen 7–12 år samt Lockes empirism. Resultaten visar att grundlärarstudenter och verksamma lärare har uppgett sig ha tillräckliga ämneskunskaper i svenskämnet. En del informanter uppger vikten av praktiska moment i utbildningen. Resultaten visar vissa likheter och skillnader mellan urvalsgrupperna. De tre områden som önskas eller ges som stöd när ämneskunskaperna i svenska inte är tillräckliga är arbetslaget, lärarhandledningar och fortbildning. Slutsatsen är att undervisning har uppgetts kunna bedrivas inom årskurserna F–3 genom utbildning eller genom praktiska erfarenheter, dock finns otillräckliga ämneskunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas för elever med svenska som andraspråk.

« Ce mémoire aborde la notion de transformation impliquée dans la pratique et l'évolution du savoir d'expérience d'enseignants du primaire. Plusieurs critiques, particulièrement celles provenant des enseignants, laissent supposer que le savoir d'expérience se constitue en rupture des savoirs de formation. L'hypothèse développée porte sur l'existence d'un passage entre différentes connaissances déterminées par d'autres (disciplinaire, curriculaire, pédagogique) et la façon personnelle qu'a l'enseignant de les traduire et de se les réapproprier dans le contexte de sa pratique. Ce passage entraînerait une sorte de transformation des savoirs. Pour explorer cette problématique, la tâche de l'enseignement en rapport avec la gestion des contenus a été retenue. À partir de l'analyse critique d'un concept proposé par L. S. Shulman, le pedagogical content knowledge, une autre interprétation de cette notion a été développée. Une exploration empirique de la nouvelle définition a été réalisée auprès de quatre enseignants du primaire d'expérience de la région de Québec. »--Page ii

In the present work, we shall consider some common models in linear thermo-elasticity within a common structural framework. Due to the flexibility of the structural perspective we will obtain well-posedness results for a large class of generalized models allowing for more general material properties such as anisotropies, inhomogeneities, etc.