Titel: Den ekonomiska skillnaden mellan frivillig kontra obligatorisk CSR Assurance Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Björn Eklund & Sarah Andersen Handledare: Anders Hedman Datum: 2022 - Januari Syfte: 2024 blir det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en extern granskning av sina CSR rapporter. Studiens syfte har därför varit att genom en jämförande studie, undersöka de ekonomiska konsekvenserna av obligatorisk kontra frivillig CSR Assurance bland företag. Metod: Studien förhåller sig till en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att samla in kvantifierbara och generaliserbara resultat. En longitudinell design har använts där data från Thomson Reuters Eikon hämtats hem för företag under 2015–2019. Resultat & slutsats: Studien har kommit fram till att kortsiktigt påverkas företags lönsamhet negativt med CSR Assurance. Dessutom har obligatorisk CSR Assurance en större negativ påverkan där man kan anta att det beror på användning av frivillig CSR Assurance är mera uppskattat av läsarna vilket medför en mindre negativ påverkan på företagets lönsamhet. Vidare enligt signaleringsteorin där signalen måste kosta, påverkar företagets kortsiktiga lönsamhet negativt men positivt på långsiktigt.  Examensarbetets bidrag: Studien visar att kortsiktigt påverkas företagets lönsamhet negativt av CSR Assurance men mer negativt när företagen använder obligatorisk CSR Assurance. Studiens resultat ger även beslutsfattarna i företag en konkret drivkraft till att tänka långsiktigt i sina investeringar.  Förslag till fortsatt forskning:  Förslag för framtida forskning är att inkludera en annan databas, som tar mer hänsyn till begreppet CSR Assurance och ger en mer uppdaterad urvalslista. Vidare är ett annat förslag att undersöka om användning av GRIs riktlinjer och CSR Assurance nivå även har en påverkan på företagens ekonomiska prestanda. / Title: The financial difference between voluntary versus mandatory CSR Assurance Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in Business Administration Author: Björn Eklund & Sarah Andersen Supervisor: Anders Hedman Date: 2022 - January Aim: In 2024, it will be mandatory for Swedish companies to carry out an external review of their CSR reports. The purpose of the study has therefore been to, through a comparative study, examine the financial consequences of compulsory versus voluntary CSR Assurance among companies. Method: The study relates to a positivist research philosophy with a hypothetical deductive research approach. A quantitative method is used to collect quantifiable and generalizable results. A longitudinal design has been used where data from Thomson Reuters Eikon was retrieved for companies during 2015–2019. Result & Conclusions: The study has concluded that in the short term, companies' profitability is negatively affected by CSR Assurance. In addition, compulsory CSR Assurance has a greater negative impact where it can be assumed that it is due to the use of voluntary CSR Assurance is more appreciated by readers, which entails a less negative impact on the company's profitability. Furthermore, according to the signaling theory where the signal must cost, the company's short-term profitability has a negative but positive effect in the long term. Contribution of the thesis: The study shows that in the short term, the company's profitability is negatively affected by CSR Assurance, but more negatively when companies use mandatory CSR Assurance. The results of the study also give decision-makers in companies a concrete drive to think long-term in their investments. Suggestions for future research: Suggestions for future research are to include another database, which takes more account of the concept of CSR Assurance and provides a more updated selection list. Furthermore, another proposal is to investigate whether the use of GRI's guidelines and CSR Assurance level also has an impact on companies' financial performance.

Bakgrund: Företag har idag press från intressenter i samhället att reducera sina koldioxidutsläpp. Internprissättning av koldioxid är ett verktyg för företag att internalisera sina externa koldioxidkostnader. Det signalerar information till intressenter om kostnaden för företags koldioxidutsläpp i syfte att reducera dessa. För att fler företag ska anta ett internt pris på koldioxid, och därmed bidra till en koldioxidsnål ekonomi, finns ett behov att bedriva forskning om det upplevda signaleringsvärdet som ett internt pris på koldioxid medför. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur beslutsfattare upplever signaleringsvärdet av ett internt pris på koldioxid. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. Med en utgångspunkt i pragmatismen har studien antagit en abduktiv ansats. Studien har utfört fem semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika multinationella företag. Avslutningsvis har en tematisk analys använts som analysmetod.  Slutsats: Ett internt pris på koldioxid upplevs medföra fler positiva signaleringsvärden till interna än till externa intressenter, men beror på vald prismetod. Interna signaleringsvärden upplevs primärt vara ökad förståelse, ändrad attityd och ändrat beteende. Externa signaleringsvärden upplevs vara uppvisat klimatinitiativ, ansvarstagande och hållbart ledarskap, vilka kan leda till förbättrat rykte, ökad legitimitet och viss risk för greenwashing. En koldioxidavgift upplevs vara mest effektiv för att driva beteendeförändring inom företag då det förenar ekonomiska intressen med företagets koldioxidutsläpp i en större utsträckning än övriga prismetoder. / Background: Companies today face pressure from stakeholders in society to reduce their carbon emissions. Internal carbon pricing is a tool for companies to internalize the external costs associated with their carbon emissions. It signals information to stakeholders about the cost of carbon emissions for carbon reduction. For more companies to implement an internal carbon price, and contribute to a low-carbon economy, there is relevance in conducting research about the perceived signaling value of an internal carbon price. Purpose: The purpose of this study is to investigate how managers perceive the signaling value of an internal carbon price.  Methodology: This study has been done with a qualitative cross-sectional research design and a pragmatic perspective with an abductive approach. The empirical data has been collected through five semistructured interviews with managers from different multinational companies. The analysis has been done with thematic analysis.  Conclusion: An internal carbon price contributes to more positive perceived signaling values internally than externally, but is dependent on chosen price method. Perceived internal signaling values are primarily understanding, changed attitude, and changed behavior. Perceived external signaling values are demonstrated climate initiative, responsibility, and sustainable leadership, which can result in improved reputation, increased legitimacy, and risk for greenwashing. A carbon fee is perceived as the most effective price method for changed behavior within companies as it unites economic interests with carbon reduction more than other price methods.

Green bonds have rapidly increased in popularity over the past years, and are often seen as afacilitator in achieving the Paris Agreement of limiting global warming to 2°C. The Swedishreal estate sector is one of the most frequent issuers in the Swedish green bond market, as itstands for 49% of the total volume outstanding. Previous research has shown a positive linkbetween issuing green bonds and stock market performance, where stock turnover increasesin relation to the green bond announcement. Researchers argue that it can be explained by thesignaling theory, where issuing green bonds sends a signal to the market that the company iscommitted to the environment. This thesis aims to examine the effects on Swedish real estatecompanies following a green bond issuance. The research method was divided into two partsto capture the short and long term perspective. Firstly, an event-study method was conductedto compute the short term cumulative abnormal returns (CAR) on the issuing companies’stock price, and the cumulative average abnormal returns (CAAR) for the full sample.Secondly, an interview study was conducted to capture the long term effects of the issuingcompany. The results of the event study indicate no statistically significant evidence ofincreased stock price following the green bond announcement. In fact, a slightly negativeimpact is observed in the days following the announcement. This may be due to green bondissuance being perceived as an expected norm in today’s market. The results of the interviewstudy reveal that issuing green bonds can enhance company branding and attract increasedinvestor attention. These findings in our sample support the signaling theory, as itdemonstrates how it signals the company's sustainability strategy and reduces informationasymmetry. Overall, this thesis contributes to the understanding of the effects of green bondissuance on Swedish real estate companies, as it provides valuable insights to involved actors. / Gröna obligationer har ökat kraftigt i popularitet under de senaste åren och ses ofta som enfrämjande faktor för att uppnå Parisavtlalet om att begränsa den globala uppvärmningen till2°C. Den svenska fastighetssektorn är en av de mest frekventa emittenterna på den svenskagröna obligationsmarknaden, då den står för 49% av den totala utestående volymen. Tidigareforskning har visat på ett positivt samband mellan att emittera gröna obligationer ochaktiepriset, där priset på aktien ökar i samband med annonseringen av en grön obligation.Forskarna argumenterar för att det kan förklaras av signaleringsteorin, där utförandet avgröna obligationer skickar en signal till marknaden om att företaget är engagerad i miljön.Detta examensarbete syftar till att undersöka effekterna på svenska fastighetsbolag efter att deemitterat gröna obligationer. Metoden för arbetet har delats upp i två delar för att fånga detkorta och det långa perspektivet. I den första delen genomfördes en event-studie för attberäkna den kortsiktiga kumulativa onormala avkastningen (CAR) på de emitterandebolagens aktiekurs, samt den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAAR) förhela urvalet. I den andra delen genomfördes en intervjustudie för att fånga de långsiktigaeffekterna för det emitterande bolaget. Resultaten från eventstudien indikerar inga statistisktsignifikanta bevis på ett ökat pris på aktien efter annonseringen av en grön obligation.Faktum är att en något negativ påverkan kan observeras under dagarna efter annonseringen.Detta kan bero på att emittering av gröna obligationer uppfattas som en förväntad norm pådagens marknad. Resultaten av intervjustudien visar att emittering av gröna obligationer kanförbättra företagets varumärke och locka till sig en ökad uppmärksamhet från investerare.Dessa resultat i våra observationer stöder signaleringsteorin genom att visa hur signalering avföretagets hållbarhetsstrategi kan minska informationsasymmetri. Sammanfattningsvis bidrarexamensarbetet till förståelsen av effekterna för svenska fastighetsbolag av att emittera grönaobligationer, eftersom det ger en värdefull inblick till de inblandade aktörerna.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.

År 2010 infördes gränsvärden för revisionsplikt vilket gjorde revisionen frivillig för små företag. Sedan införandet av frivillig revision har allt fler svenska små företag valt bort revision, de huvudsakliga orsakerna är kostnaden, tiden det tar från företagsledningen och den upplevda bristen på nytta. Trots denna trend väljer vissa företag fortsatt revision. Syftet med studien är att förklara vilka svenska små aktiebolag som frivilligt väljer revision. Den huvudsakliga forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien har ett eklektiskt angreppssätt med utgångspunkt i agentteori, signalteori och institutionell teori. En tvärsnittsdesign och sekundärdata i form avårsredovisningar används. Även en kvalitativ forskningsmetod med induktiva inslag används. Analysen visar att de företag som väljer revision har en högre omsättning, större styrelse, högre skuldsättningsgrad, sämre ROA samt är äldre. Vidare väljer företag som är verksamma inom byggverksamhet och fastighetsverksamhet i större utsträckning revision jämfört med verksamhet inom ekonomi, vetenskap och teknik. Den kompletterande analysen skildrar att även ledningens syn på kostnad och nytta påverkar valet om revision. / In 2010 threshold levels came into force making auditing voluntary for small companies. An increasing number of companies have opted out of audit, since the abolition of the audit obligation for small companies. The main reasons are that it is costly, timeconsuming and the costs outweigh the benefits. Despite this trend some companies still choose to be audited. The purpose of this study is to explain which Swedish small limited companies that choose voluntary audit.  This study is mainly based on a quantitative and deductive approach. Based on an eclectic theoretical approach using agency theory, signaling theory and institutional theory. A cross-sectional design has been used for secondary data from financialstatements. This study is also based on a qualitative and inductive approach. The analysis indicates that companies with higher turnover, larger board, higher debt ratio, inferior ROA and are older choose auditing. Furthermore, companies that are within construction and real estate industry choose audit to a greater extent compared to companies within economics, science, and technology. The supplementary analysis depicts that management's view of cost in relation to benefit can influence the choice of audit.

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / A reputaÃÃo corporativa pode ser entendida pela reuniÃo das diversas perspectivas que os stakeholders possuem da empresa atribuindo-lhe a caracterÃstica de um recurso estratÃgico capaz de gerar visibilidade, credibilidade e valor para as organizaÃÃes que a possuem, com suporte na Teoria da SinalizaÃÃo e na VisÃo Baseada em Recursos. Por sua vez, a literatura (FOMBRUN; SHANLEY, 1990; DUNBAR; SCHWALBACH, 2000; ROBERTS; DOWLING, 2002; BRITO, 2005; SÃNCHEZ; SOTORRÃO, 2007; HORIUCHI, 2010; THOMAZ; BRITO, 2010; CARDOSO et al., 2013; TISCHER; HILDEBRANDT, 2013) versa que quanto maior for a reputaÃÃo corporativa, maior à a capacidade da empresa de criar valor aos seus acionistas e produzir desempenho superior em relaÃÃo aos seus concorrentes. Nesse contexto, o presente estudo tem o objetivo de investigar a relaÃÃo entre a reputaÃÃo corporativa e a criaÃÃo de valor nas empresas de capital aberto listadas na BM&FBovespa. Para tanto, considera-se que a reputaÃÃo corporativa à construÃda a partir da percepÃÃo do mercado (stakeholders), com base nos seguintes sinais emitidos pelas empresas: disclosure socioambiental, adoÃÃo de melhores prÃticas de governanÃa corporativa, inovaÃÃo, internacionalizaÃÃo e reputaÃÃo do diretor executivo (gestÃo) e do acionista majoritÃrio (controle). O estudo se justifica na medida em que busca contribuir para a ampliaÃÃo da discussÃo sobre a temÃtica reputaÃÃo corporativa. AlÃm disso, apresenta diferencial por discutir aspectos da construÃÃo da reputaÃÃo corporativa e os seus reflexos nas organizaÃÃes. Trata-se de uma pesquisa descritiva, de natureza quantitativa, utilizando-se o procedimento documental, no qual foram aplicados os testes estatÃsticos: AnÃlise Fatorial, Teste de CorrelaÃÃo, RegressÃo Linear MÃltipla e Teste de DiferenÃas entre MÃdias. Para a anÃlise dos sinais construtivos da reputaÃÃo corporativa foi analisado o perÃodo de 2010 a 2012, a reputaÃÃo corporativa se refere ao exercÃcio de 2012 e a criaÃÃo de valor leva em conta o exercÃcio de 2013. Por meio da AnÃlise Fatorial, foi construÃdo o fator reputaÃÃo corporativa composto pelos sinais: disclosure socioambiental, inovaÃÃo, internacionalizaÃÃo e reputaÃÃo do acionista majoritÃrio. O Teste de CorrelaÃÃo permitiu validar a reputaÃÃo corporativa por sinais (gerada pela AnÃlise Fatorial), pois apresentou relaÃÃo positiva e significante com a reputaÃÃo corporativa por rankings. Com a execuÃÃo da RegressÃo Linear MÃltipla, pode-se verificar que a reputaÃÃo corporativa por sinais influencia positivamente a criaÃÃo de valor (MVA e EVA); e, a reputaÃÃo corporativa por rankings està relacionada positivamente com a criaÃÃo de valor na perspectiva de mercado (MVA). AlÃm disso, verificou-se que a intangibilidade e a oportunidade de crescimento colaboram na criaÃÃo de valor (MVA e EVA) e o tamanho da empresa favorece a criaÃÃo de valor somente quando à analisado em conjunto com a reputaÃÃo corporativa por sinais. A realizaÃÃo do Teste de DiferenÃas entre MÃdias apontou que as empresas com reputaÃÃo corporativa criam maior valor aos acionistas considerando a perspectiva de mercado (MVA). Portanto, conclui-se que, considerando a amostra do estudo, a reputaÃÃo corporativa à um recurso estratÃgico gerado por meio de sinais emitidos ao mercado, conforme a Teoria da SinalizaÃÃo, que, quando percebidos pelos diversos stakeholders, reflete em vantagem competitiva, sendo capaz de influenciar na criaÃÃo de valor das empresas, de acordo com os preceitos da VisÃo Baseada em Recursos. / A reputaÃÃo corporativa pode ser entendida pela reuniÃo das diversas perspectivas que os stakeholders possuem da empresa atribuindo-lhe a caracterÃstica de um recurso estratÃgico capaz de gerar visibilidade, credibilidade e valor para as organizaÃÃes que a possuem, com suporte na Teoria da SinalizaÃÃo e na VisÃo Baseada em Recursos. Por sua vez, a literatura (FOMBRUN; SHANLEY, 1990; DUNBAR; SCHWALBACH, 2000; ROBERTS; DOWLING, 2002; BRITO, 2005; SÃNCHEZ; SOTORRÃO, 2007; HORIUCHI, 2010; THOMAZ; BRITO, 2010; CARDOSO et al., 2013; TISCHER; HILDEBRANDT, 2013) versa que quanto maior for a reputaÃÃo corporativa, maior à a capacidade da empresa de criar valor aos seus acionistas e produzir desempenho superior em relaÃÃo aos seus concorrentes. Nesse contexto, o presente estudo tem o objetivo de investigar a relaÃÃo entre a reputaÃÃo corporativa e a criaÃÃo de valor nas empresas de capital aberto listadas na BM&FBovespa. Para tanto, considera-se que a reputaÃÃo corporativa à construÃda a partir da percepÃÃo do mercado (stakeholders), com base nos seguintes sinais emitidos pelas empresas: disclosure socioambiental, adoÃÃo de melhores prÃticas de governanÃa corporativa, inovaÃÃo, internacionalizaÃÃo e reputaÃÃo do diretor executivo (gestÃo) e do acionista majoritÃrio (controle). O estudo se justifica na medida em que busca contribuir para a ampliaÃÃo da discussÃo sobre a temÃtica reputaÃÃo corporativa. AlÃm disso, apresenta diferencial por discutir aspectos da construÃÃo da reputaÃÃo corporativa e os seus reflexos nas organizaÃÃes. Trata-se de uma pesquisa descritiva, de natureza quantitativa, utilizando-se o procedimento documental, no qual foram aplicados os testes estatÃsticos: AnÃlise Fatorial, Teste de CorrelaÃÃo, RegressÃo Linear MÃltipla e Teste de DiferenÃas entre MÃdias. Para a anÃlise dos sinais construtivos da reputaÃÃo corporativa foi analisado o perÃodo de 2010 a 2012, a reputaÃÃo corporativa se refere ao exercÃcio de 2012 e a criaÃÃo de valor leva em conta o exercÃcio de 2013. Por meio da AnÃlise Fatorial, foi construÃdo o fator reputaÃÃo corporativa composto pelos sinais: disclosure socioambiental, inovaÃÃo, internacionalizaÃÃo e reputaÃÃo do acionista majoritÃrio. O Teste de CorrelaÃÃo permitiu validar a reputaÃÃo corporativa por sinais (gerada pela AnÃlise Fatorial), pois apresentou relaÃÃo positiva e significante com a reputaÃÃo corporativa por rankings. Com a execuÃÃo da RegressÃo Linear MÃltipla, pode-se verificar que a reputaÃÃo corporativa por sinais influencia positivamente a criaÃÃo de valor (MVA e EVA); e, a reputaÃÃo corporativa por rankings està relacionada positivamente com a criaÃÃo de valor na perspectiva de mercado (MVA). AlÃm disso, verificou-se que a intangibilidade e a oportunidade de crescimento colaboram na criaÃÃo de valor (MVA e EVA) e o tamanho da empresa favorece a criaÃÃo de valor somente quando à analisado em conjunto com a reputaÃÃo corporativa por sinais. A realizaÃÃo do Teste de DiferenÃas entre MÃdias apontou que as empresas com reputaÃÃo corporativa criam maior valor aos acionistas considerando a perspectiva de mercado (MVA). Portanto, conclui-se que, considerando a amostra do estudo, a reputaÃÃo corporativa à um recurso estratÃgico gerado por meio de sinais emitidos ao mercado, conforme a Teoria da SinalizaÃÃo, que, quando percebidos pelos diversos stakeholders, reflete em vantagem competitiva, sendo capaz de influenciar na criaÃÃo de valor das empresas, de acordo com os preceitos da VisÃo Baseada em Recursos.

Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.

På livsmedelsmarknaden finns det olika produkter som konsumenten kan välja mellan. Valensom görs inom dagligvaruhandeln kan påverka individen och samhället på olika sätt, dåprodukter har olika näringsinnehåll och de har producerats under olika förutsättningar. För attkonsumenten ska veta hur olika produkter påverkar individen och samhället finns det olikamärkningar såsom Fairtrade och KRAV. Ekologiska produkter marknadsförs som hälsosammasamtidigt som de ska vara bättre för miljön än icke ekologiska produkter. Den ekologiskamarknaden har ökat de senaste 5 åren. Av den anledningen finner vi det intressant att analyseravem som väljer att konsumera ekologiska produkter och varför.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som påverkar konsumenternas val attkonsumera ekologiska produkter. För att kunna analysera de olika faktorerna användskvantitativa ansatser. Data samlas in genom en enkätundersökning och analyseras medekonometriska tekniker. Resultatet analyseras även med hjälp av ekonomiska teorier.Enkätundersökningen genomförs på den svenska marknaden, i de två kommunerna Norrköpingoch Ockelbo.Studiens resultat indikerar att utbildning, kön, upplevd kunskap om ekologiska märkningar,upplevd mediepåverkan, härkomst och kommun är signifikanta variabler för att förklaraekologisk konsumtion. Resultatet indikerar även att de två viktigaste argumenten för attkonsumera ekologiska produkter är ur hälso- och miljösynpunkt. / The consumer can choose between different products at the market of groceries. These choicescan affect the human being and society in different ways, because products do not have thesame nutritional value and they may not have been produced in the same way. Therefore, it isimportant for the consumer to have knowledge about brands like Fairtrade and KRAV. InSweden, the products that are marketed as healthy and environmentally friendly alternatives arecalled ecological products. In the last 5 years, the market of ecological products has increased,because the market shows that the demand of ecological alternatives has increased. For thisreason, we think it is interesting to analyze who the typical consumer of ecological products isand why.The purpose of this study is to analyze which factors that affects the consumer’s choice ofecological products. To analyze the different factors the study is using quantitative methods.The data will be collected from surveys and then analyzed by using econometrical techniques,and the results will be analyzed and examined using economic theories. The survey is beingperformed on the Swedish market, where the municipalities Norrköping and Ockelbo has beenchosen. Norrköping has a substantially larger population than Ockelbo, which we consider is abenefit for the study.The results of the study shows us that education, gender, perceived knowledge about ecologicalbrands, experienced influence from media, a Nordic heritage and municipality are significantvariables to explain ecological consumption. The results also indicate the two most importantarguments for consuming ecological products are those of health and environmentalperspectives.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

本研究以中國大陸2003年所推動之XBRL自願申報計畫為例，探討率先以XBRL格式申報財務資訊之企業，相較於未率先申報之企業，其經營績效之表現是否較佳？並進一步檢視企業率先申報XBRL之行為與各經營績效層面之關聯性。研究樣本為2000年至2009年於上海證券交易所上市之90家公司，分為兩個群組：一組為參與自願申報計畫之公司共45家，另一組為未參與申報計畫之對照組。在經營績效之衡量部分，本研究依據國內外之文獻探討，將經營績效區分為五個衡量層面：長期償債能力、流動性、獲利能力、經營效率與成長力，並分別以負債比率、流動比率、純益率、股東權益報酬率、總資產週轉率與營收成長率等財務比率做為各層面之衡量指標。 本研究之實證結果顯示，負債比率、流動比率、純益率、股東權益報酬率與總資產週轉率皆呈現顯著相關，證明率先以XBRL格式申報財務資訊之企業群組，在長期償債能力、流動性、獲利能力與經營效率方面之表現皆優於對照組。期望此研究結果能提供資本市場一有用訊息，做為投資人形成投資決策時之參考。 / In 2003, Shanghai Stock Exchange of China promoted a program encouraging companies to voluntarily file financial information using XBRL format. This paper examines whether these early and voluntary filers of financial information in XBRL format demonstrate superior operating performance relative to their non-adopting peers. Samples of this study include 90 listed companies of Shanghai Stock Exchange from 2000 to 2009. Half of them are voluntary filers and the others are the non-adopting peers. The measure of operating performance is divided into five levels: long-term solvency, liquidity, profitability, operating efficiency and growth capacity. Debt ratio, current ratio, net profit margin, return on equity, total assets turnover and sales growth rate are used as the indicators of these measurement levels, respectively. The empirical results of this study show that debt ratio, current ratio, net profit margin, return on equity and total assets turnover are significant, which mean that early and voluntary filers of financial information in XBRL format have superior performance in long-term solvency, liquidity, profitability and operating efficiency. These findings should provide a useful message to the capital market, as investors concern when forming investment decisions.