<p>Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.</p><p>Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning.</p><p>Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning.</p><p>Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information.</p><p>Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.</p>

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna. Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning. Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning. Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information. Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.

<p>Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.</p>

This thesis aimed to explore factors related to the prevalence of violence towards caregivers working in a nursing home context. The aim was also to describe caregivers’ perceptions and experiences of violence in a nursing home context. The thesis comprises four studies. Study I includes data regarding environmental and organizational factors, residents’ and caregivers’ characteristics, and violence. Data concerning job satisfaction and working climate were also obtained. In study II, questionnaires were used to collect data concerning caregivers’ exposure to violence and their personal characteristics. Data concerning personality traits, coping resources, and burnout were collected by means of instruments. In order to illuminate caregivers’ perceptions of violence (III) and experiences of being exposed to violence (IV) interviews were performed. Quantitative data were analyzed by means of comparative and descriptive statistics. The interviews were transcribed and interpreted using a qualitative content analysis method. The results showed that 15 percent of the residents exhibited violent behaviour during the week of in-vestigation. A significant higher proportion of male residents were assessed by the caregivers to present violent behaviour compared to female residents. A discriminate analysis showed that the prevalence of behavioural symptoms and psychiatric symptoms, residents needing assistance with dressing, the caregivers’ psychological workload, and job satisfaction were the strongest discriminators between nursing home wards with a high versus low proportion of residents with violent behaviour (I). The results from study II showed that among the 196 caregivers participating in the study, 68 % re-ported exposure to violence during the previous year. Twenty-two percent reported exposure several times per week, and 51 % reported exposure at least once during the previous month. A higher proportion of caregivers 50 years or younger were exposed to violence compared to older caregivers. A higher proportion of caregivers with a work experience of three years or more reported exposure to violence compared to less experienced caregivers. A higher proportion caregivers who reported exposure to violence assessed symptoms on burnout and motherly rejection. No significant differences between the two groups were found concerning coping resources, defence mechanisms, temperament, and character. Study III showed that caregivers’ perceptions of violence are subjective and in the eye of the beholder. The caregivers perceive violence as challenging and expressed that caring situations had to be solved even though their own safety is perceived to be in danger. The caregivers perceive violence as intentional when the residents are judged to have a good cognitive capacity and are perceived to be conscious. However, the care-givers perceive violence as excusable when the residents are described as old and sick. The caregivers perceive violence as ordinary and as a part of the work situation. The caregivers also perceive violence as contextual since similar violence is accepted at the work place but not outside it. The result from study IV showed that the caregivers’ experiences of exposure to violence range be-tween being overwhelmed by contradictory emotions and being resigned. The caregivers have preconceived ideas towards the violent behaviour and describe being on guard in order to avoid being exposed to violence. The caregivers experience that they lose the control over a violent situation and strive to regain the control. They are overwhelmed by emotions such as surprise, anger, and repulsiveness and describe a resignation hav-ing to care for violent residents. Caring for violent residents is described as a constant struggle and the care-givers express a disappointment over insufficient support. The caregivers strive to regain the control by means of seeking excuses for the violent behaviour or by support from colleagues. The conclusions from this thesis are that the prevalence of violence is related to factors among the residents as well as the caregivers, that caregivers’ perceptions of violence are subjective and caregivers’ experi-ences varies between being overwhelmed by contradictory emotions and resignation. There is a risk that vio-lence in nursing homes becomes a norm, is accepted, and in this way is maintained. The boundary between what is acceptable and what is not acceptable becomes erased, the caregiver resigns, and the violence is not looked upon as a divergence but becomes a part of the working situation. It is therefore important that the problems with violence at nursing homes are attended to and that the caregivers are supported in their work.

Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>The aim of this study was to describe and analyse the constructions and</p><p>interplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkers</p><p>and residents in a nursing home. To explore this from a qualitative</p><p>everyday life’s approach, material was collected through participating observations,</p><p>interviews, and informal conversation with careworkers and residents.</p><p>The result points out that historical patterns of gender and caring related</p><p>to this context still matter and affect both careworkers and residents. For</p><p>example, female careworkers talked about the concept of caring as a genuine</p><p>female experience, while male careworkers, who were in a minority, instead</p><p>talked about caring in more gender-neutral words. The result also indicates</p><p>that a larger number of male careworkers not necessarily leads to a higher</p><p>grade of gender equality. Instead, the presence of male careworkers made the</p><p>traditional gender-power order more visible.</p><p>When analyzing outcomes of the interplay of gender, ethnicity and sexuality,</p><p>it was obvious that this was a complicated process. On one hand this</p><p>interplay of different categories seemed to affect female and male careworkers</p><p>in a similar way. On the other hand the interplay of gender, ethnicity and</p><p>sexuality can confront female and male careworkers with different types of</p><p>dilemmas. Therefore, an attempt to understand the position and experience</p><p>of being a careworker with non-Swedish background or being a nonheterosexual</p><p>careworker must include a gender-perspective.</p><p>A main result from the study was that the careworkers supported the residents</p><p>to perform their social gender-identity through the daily interactions.</p><p>These interactions were foremost influenced by the careworkers’ own expectations</p><p>about older women’s and older men’s needs and behaviour. The four</p><p>gender-constellations that occurred in the care-interactions also differed</p><p>from each other with regard to what careworkers and residents talked about,</p><p>and how they talked and acted. Even if the outcome from different types of</p><p>gendered meetings differed, there were also some similarities. It was obvious</p><p>that both female and male careworkers seemed to think and talk about the</p><p>female residents as more dependent and vulnerable than male residents. To</p><p>conclude, traditional norms and a gender-power order that influences society</p><p>also affects careworkers and residents in the nursing home.</p><p> </p>

The aim of this study was to describe and analyse the constructions and interplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkers and residents in a nursing home. To explore this from a qualitative everyday life’s approach, material was collected through participating observations, interviews, and informal conversation with careworkers and residents. The result points out that historical patterns of gender and caring related to this context still matter and affect both careworkers and residents. For example, female careworkers talked about the concept of caring as a genuine female experience, while male careworkers, who were in a minority, instead talked about caring in more gender-neutral words. The result also indicates that a larger number of male careworkers not necessarily leads to a higher grade of gender equality. Instead, the presence of male careworkers made the traditional gender-power order more visible. When analyzing outcomes of the interplay of gender, ethnicity and sexuality, it was obvious that this was a complicated process. On one hand this interplay of different categories seemed to affect female and male careworkers in a similar way. On the other hand the interplay of gender, ethnicity and sexuality can confront female and male careworkers with different types of dilemmas. Therefore, an attempt to understand the position and experience of being a careworker with non-Swedish background or being a nonheterosexual careworker must include a gender-perspective. A main result from the study was that the careworkers supported the residents to perform their social gender-identity through the daily interactions. These interactions were foremost influenced by the careworkers’ own expectations about older women’s and older men’s needs and behaviour. The four gender-constellations that occurred in the care-interactions also differed from each other with regard to what careworkers and residents talked about, and how they talked and acted. Even if the outcome from different types of gendered meetings differed, there were also some similarities. It was obvious that both female and male careworkers seemed to think and talk about the female residents as more dependent and vulnerable than male residents. To conclude, traditional norms and a gender-power order that influences society also affects careworkers and residents in the nursing home.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.