Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. The aim was also to examine the data acquisitions of the articles. Method: A literature review with a descriptive design. Through searching in the databases Cinahl, PubMed and Scopus 11 research articles were found. The articles were examined by the purpose of the present study and compose the result of this study. Results: The main result of this literature review identifies communication as a pre-eminent core of the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. Another important part of the role is to create a good and trustful relationship between the patient and the nurse. In the care and treatment of children with cancer the nurse has an important role to ease painful and unpleasant procedures. As a nurse it is also important to possess knowledge and experience to be able to provide the best care as possible. The examination of the methodological aspect showed that semi-structured interviews, focus group interviews, telephone interviews and questionnaires were used to collect data. Conclusion: The nurse has an important role in the care and treatment of children with cancer. The role includes being able to communicate, create good and trustful relationships, ease painful and unpleasant procedures and possess knowledge and experience in the area. There is extensive research on the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer, but more research is needed in the area based on the perspective of the child and its relatives. / Bakgrund: Globalt sett är en procent av alla cancerdrabbade personer barn. Vid barncancer krävs ofta långa och tuffa behandlingar. När ett barn drabbas av cancer påverkas även dennes familj och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, samt att granska de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Vid sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus framkom 11 vetenskapliga artiklar.  Dessa artiklar granskades utifrån föreliggande studies syfte och utgör resultatet i denna studie. Resultat: Huvudresultatet i denna litteraturstudie identifierar kommunikation som en framstående kärna i sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. En annan viktig del i sjuksköterskans roll är att kunna skapa en god och tillitsfull relation till patienten. I vårdandet och bemötandet av barn med cancer har sjuksköterskan även en viktig roll i att underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer. I rollen som sjuksköterska är det dessutom viktigt att inneha kunskap och erfarenhet för att kunna ge en så god vård som möjligt. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer, telefonintervjuer samt enkäter använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. I rollen ingår att kunna kommunicera, skapa goda och tillitsfulla relationer, underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer samt att inneha kunskap och erfarenhet inom området. Det finns mycket forskning gällande sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, dock behövs mer forskning inom området utifrån det sjuka barnets och dess närståendes perspektiv.

Bakgrund Stroke tillhör en av våra största folksjukdomar och förblir en av de sjukdomar som kräver de högsta dödsantalen och ger allvarliga följder med omfattande funktionsnedsättningar. Följderna efter en stroke varierar beroende av vart och med vilken omfattning skadan orsakat, vilket ger en varierande symptombild med olika grader av funktionsnedsättningar. Detta gör omvårdnaden av en strokepatient till komplex som ställer höga krav på en individuellt anpassad vårdplan med anpassade professioner som omger patienten.   Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med en strokediagnos.    Metod En beskrivande litteraturstudie som baserats på resultatet av 10 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar.   Huvudresultat Det framkommer att sjuksköterskan har en viktig uppgift i att arbeta kliniskt och nära patienten men att det på grund av brist på resurser och utbildning är svårt att ge en tillfredställande omvårdnad. Sjuksköterskans position bland andra professioner upplevs inte heller som självklar och behöver vara väldefinierad för att kunna säkerställa att patientens vård är av hög kvalitet. Det framkommer även att sjuksköterskan i sin omvårdnad behöver involvera patienten mer i kommunikationen genom att lära känna personen bakom patienten för att på så vis förbättra återhämtningen efter en stroke.   Slutsats Sjuksköterskan utgör en nyckelroll vid omvårdnaden av strokepatienten. Studier visar dock att det saknas kunskap, utbildning och förståelse från både organisation och sjuksköterskor vilket på flera sätt sänker patientens vårdkvalitet.

<p> </p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter.</p><p>Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.</p><p>Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.</p><p> </p>

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 22 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. En kritisk granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av två granskningsmallar. Analysarbetet innebar att identifiera huvudfynd och igenkänna likheter och skillnader i textinnehållet som sedan sorterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier som belyste sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning: sjuksköterska-patientrelationer, faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och beslutsfattning samt sjuksköterskans upplevelser och attityder i yrkesrollen. Diskussion: Sjuksköterskor hade en relativt god relation till patienterna. Många sjuksköterskor saknade en adekvat utbildning i triage. Implicit och explicit kunskap utgjorde den största grunden för sjuksköterskans bedömningar vid triagering. Sjuksköterskor upplevde både osäkerhet och tillfredsställelse i sitt arbete med triage och hade både positiv och negativ attityd till patienter som kom in till akutmottagningen. Slutsats: Att få kunskap genom utbildning och erfarenheter ansågs vara de viktigaste komponenterna som utgör en trygg plattform för triagesjuksköterskan på akutmottagning att grunda sig på.

Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete. Tredje huvudkategorin var sjuksköterskans möte med en patient i palliativt skede med underkategorierna: sjuksköterskans roll, symtomlindring, känslor och skapa trygghet. Konklusion: Sjuksköterskorna försökte se patienters alla behov för att kunna väva ihop alla trådar för att få en trygg och säker vård för en patient i palliativt skede trots tidsbrist och stressig miljö.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter. Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter. Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på. Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd. Kunskap och år av erfarenhet inom yrket visade på fler anmälda fall av barnmisshandel. Samarbetet mellan professioner och myndigheter visade sig vara värdefullt för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i samband med anmälan av misstänkt barnmisshandel. Diskussion: Samverkan mellan professioner och utbildning inom barnmisshandel för sjuksköterskor är betydelsefull. På så sätt kan medvetenheten öka och sjuksköterskor kan känna sig tryggare vid anmälningsprocessen. Slutsats: Ett ökat samarbete mellan professionerna och fortsatt forskning kring sjuksköterskors upplevelser av misstänkt barnmisshandel efter erhållen vidareutbildning inom ämnet är önskvärt. På så sätt kan effekten av en sådan utbildning bland sjuksköterskor belysas och därmed stärka vikten av kunskap kring misstänkt barnmisshandel.