Bakgrund: Världen ser allt fler naturkatastrofer i olika former och en allt större mängd människor, som lever i de mest utsatta områdena skadas eller dör. Sjuksköterskan har, i relation till de kritiska situationer som en katastrof innebär, en viktig roll att spela både prehospitalt, som varande bland de första på plats och peri hospitalt med uppföljning av patienternas vård. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten som görs i denna uppsats är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter drabbade av naturkatastrofer. Metod: En systematisk litteraturöversikt har valts som metod för att ta fram data och analysen av den samlade data har gjorts enligt fem steg presenterade av Whittemore och Knafl. Resultat: Sjuksköterskans roll i katastrofomvårdnad skiljer sig mellan länder utifrån olika lagar och regler. Sjuksköterskan beskrevs i flera studier ha en för de drabbade stöttande roll, innefattande att erbjuda information, vägledning och att utföra omvårdnadshandlingar så som triagering och förstahjälpen. En annan sida av rollen, utifrån det studerade materialet, är att erbjuda psykologiskt stöd till patienter samt koordinera vården och upprätthålla god kommunikation inom vårdteamet. Det framgick i flera studier vi analyserat att många sjuksköterskor kände sig otillräckligt förberedda på katastrofomvårdnad och samtidigt visade flera studier på en tydlig relation mellan katastrofberedskap och sjuksköterskans självförtroende. Slutsats: Vidare forskning inom katastrofberedskap behövs för att utveckla nya utbildningar för sjuksköterskors arbetsplatser, inom grundutbildningen och även på samhällsnivå för invånare, för att öka den generella beredskapen förkatastrofomvårdnad.

Introduction: Acupuncture is an ancient Chinese treatment. It is difficult to know what role the nurse performs during acupuncture in Sweden since no guidelines exist. Indications that patients appreciate receiving acupuncture justifies investigating nurses’ work in China. Good practice may be uncovered that could provide the basis for understanding, defining and promoting the nurses’ role in acupuncture in other countries. Aim: The aim of this study was to describe the nurses’ conception of their role in acupuncture therapy in an acupuncture clinic in Chengdu, China. Method: A descriptive qualitative study. Data collection by methodological triangulation from observations and interviews. Result: Results show that the role of the nurse is to perform practical procedures, support patients and have responsibility for hygiene. Conclusion: Nurses have an important role in acupuncture therapy to carry out treatment as well as caring for the patients and treating them as individuals.

No description available.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

Bakgrund: Urininkontinens påverkar individens hälsa och välmående. Sjuksköterskansbetydelse för att identifiera patienter med urininkontinens, och påbörja rättutredning/behandling, är avgörande. Dorothea Orems egenvårdsteori ger en grund tillförståelsen av egenvårdsbehov, för att uppnå hälsa. Begreppet hälsa är en definition somspelar en central roll genom litteraturstudien för att förstå hur hälsa påverkar individen, isin helhet. Syftet: Litteraturöversiktens syfte är att söka belysa upplevelser av att leva medurininkontinens och bäckenbottenträningens inverkan som egenvårdsbehandling. Metod:En litteraturöversikt har genomförts och induktiv design har nyttjats. Resultat: Individermed urininkontinens lider ofta av skam, ångest och rädsla, specifikt vid kontakt medvården, delvis beroende på normer och värderingar i samhället, angående urininkontinens.Bäckenbottenträning är en effektiv egenvårdsbehandling för patienter med urininkontinens.Bäckenbottenträning stärker muskulaturen hos individen och höjer därmed livskvalitetenrent psykiskt, då tillståndet avseendevärt förbättras. Sjuksköterskans spelar en central roll iatt hjälpa patienterna med bäckenbottenträningen. Problematiken ochdokumentationsbristen kring urininkontinens bör uppmärksammas för att en patientsäkervård ska kunna bedrivas. Slutsats: Genom att förbättra och öka informationen till samhälletoch påverka normer/värderingar, kan en säkrare vård initieras. Bäckenbottenträningen sombehandlingsmetod behöver växa som behandlingsmöjlighet för patienterna, dåbäckenbottenträningen visats vara en effektiv, säker och avgörande behandlingsmetod. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.

Bakgrund: Sjuksköterskan har i mötet med patienter livets slut en komplex uppgift atttillgodose patientens fysiska, psykiska och sociala behov, detta för att ge förutsättningar tillen fridfull död. I mötet med patienter inom palliativ vård är kommunikation en central deloch vården runt patienten utformas därefter.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans möte med patienterinom palliativ vård.Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 14 artiklar med både kvalitativ och kvantitativansats.Resultat: I Litteraturöversiktens resultat framkommer hinder och förutsättningar försjuksköterskan i mötet med patienter inom palliativ vård där betydelsen av att varanärvarande och uppmärksam på patienternas lidande synliggörs. Sjuksköterskan behöver derätta förutsättningarna att våga vara fullständigt närvarande. Detta för att kunna tillgodosepatientens behov samt identifiera och förstå lidandet. Bristande kunskap och utbildning kanförsvåra mötet och vara ett hinder som kan bidra till att utformandet av vården blir bristfälligdär patientens behov inte tillgodoses.Diskussion: Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten utforma vården efter hensförutsättningar, där förståelse för patientens livsvärld ska beaktas. Patientens lidande skaalltid uppmärksammas och lindras, detta för att bedriva en palliativ vård med god kvalitet.Slutsats: Denna litteraturstudie har en betydande roll för att belysa vad som kan främja samthindra sjuksköterskans möte med patienter inom palliativ vård. Utbildning kan möjliggöraen ökad förståelse för sjuksköterskan inom palliativ vård. Att våga stanna kvar och synliggöralidandet, trots sjuksköterskans egen sårbarhet är fundamentalt i mötet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-08</p>

Bakgrund Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som alla kan drabbas av och som kräver snabb behandling. Idag överlever allt fler hjärtstopp, trots det visar statistik från år 2017 omkring 8000 rapporterade fall, där bara 1370 av de drabbade överlevde. Den överlevande patientens liv påverkas på olika sätt och sjuksköterskan bär det yttersta ansvaret för omvårdnaden efteråt. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att stödja patientens unika omvårdnadsbehov i det nya sammanhanget. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtstopp. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre kategorier: en förändrad kropp, att återfå livet och sociala aspekter. Livet efter hjärtstoppet innebar ett flertal begränsningar såsom fysiska, emotionella och kognitiva aspekter. Det var av stor vikt att finna mening efter den livsomvälvande händelsen och ett nytt perspektiv på livet skapades. Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterska upplevdes bristande. Slutsats Patienter påverkas på många olika sätt efter att ha drabbats av hjärtstopp. Sjuksköterskan har med sin patientnära position, en betydande roll i omvårdnaden efteråt och goda möjligheter att främja dessa patienters hälsa. Genom att hela sjuksköterskans omvårdnadsarbete genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt kan den enskilda patientens individuella behov identifieras och på så sätt mötas på bästa sätt.

<p>Abstrakt</p><p>Den palliativa vården har utvecklats under de senaste åren och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vårdform vilket innebär en aktiv helhetsvård av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier växte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vården, copingstrategier och sjuksköterskans roll. Resultatet visade att arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård var mycket positivt och upplevde arbetstillfredsställelse vid en bra relation till medarbetare och patient. De använde sig av olika copingstrategier där socialt nätverk och en bra balans mellan arbete och fritid var viktiga komponenter. Sjuksköterskan upplevde sitt arbete som mångdimensionellt där många olika faktorer spelade in då till exempel stöd från arbetskollegor och tid över till att prata och lyssna på sina patienter var viktiga faktorer.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. <strong>Syfte: </strong>belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. <strong>Metod: </strong>litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. <strong>Resultat: </strong>studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.</p>