No description available.

Introduktion: Vårdorganisationer ska tillgodose patientsäker vård av hög kvalitet på ett så effektivt sätt som möjligt. Patienter drabbas dock i stor omfattning av vårdskador som skulle kunna undvikits om adekvata åtgärder vidtagits vid deras kontakt med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskorna utför omvårdnadshandlingar med de givna resurser som vårdorganisationen tillhandahåller. Syfte: Att belysa betydelsen av sjuksköterskors omvårdnadskompetens för patientsäkerheten ur ett organisatoriskt perspektiv. Metod: Polit och Becks (2017) niostegsmodell har använts med ett deduktivt arbetssätt. Ramverket har varit förutbestämda patientsäkerhetsindikatorer (trycksår, fall, nosokomiala infektioner, misslyckande att rädda och mortalitet) samt Donabedians (1988) begreppsmodell. Tio kvantitativa artiklar har använts till resultatet. Resultat: Sjuksköterskors omvårdnadskompetens har visat sig genom procentandelen sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen, omvårdnadstiden som patienter får av sjuksköterskor samt kandidatexamen och klinisk erfarenhet hos sjuksköterskorna. Vid en ökning av omvårdnadskompetensen så minskade vårdskador oavsett avdelningens karaktär. Konklusion: Mer än hälften av vården består av omvårdnad där sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet. Sammansättningen av omvårdnadsgrupper har en avgörande roll för patientsäkerheten. Procentandel sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen bör vara omkring 85- 88%. För att öka patientsäkerheten krävs mer evidens och datainsamling kring vilka omvårdnadshandlingar som påverkar vårdutfall utifrån struktur, process och vårdutfallsnivå. Detta skulle stärka sjuksköterskeprofessionens betydelse och underlätta för verksamheter och beslutsfattare vid kvalitetsförbättring av vården.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ebolasmitta orsakas av ett virus som sprids via kroppsvätskor och har orsakat utbrott vid flera tillfällen i världen. Utbrottet som startade år 2013 i Västafrika räknas som det största utbrottet hittills. I och med att människor reser allt mer blir också risken att epidemier som denna ska kunna drabba även Sverige större. Detta kräver en beredskap hos sjuksköterskor och de verksamheter där de arbetar. Ansvaret för att denna beredskap upprätthålls finns enligt lag hos både arbetsgivare och arbetstagare. Akutmottagningen är troligen den verksamhet som först möter patienter med akuta besvär och därmed krävs där adekvata rutiner och riktlinjer för att kunna hantera ett fall av misstänkt ebolasmitta. Syfte Studiens syfte var att beskriva de förberedelser sjuksköterskor på akutmottagningen vidtagit inför ett eventuellt vårdande av en patient som misstänkts ha smittats av ebolavirus. Metod Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer för att belysa sjuksköterskornas egen upplevelse. Totalt har åtta sjuksköterskor intervjuats på tre akutmottagningar. Intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur resultatet framkom att sjuksköterskorna tagit ett eget ansvar för att tillskansa sig vetskap gällande ebolasmittan. Vidare beskrivs att sjuksköterskorna anser att ansvaret för kompetensutveckling bör delas mellan dem själva och deras arbetsgivare. Sjuksköterskorna upplevde själva att de överlag var nöjda med de förberedelser som gjorts och att det lett till en ökad vetskap samt minskad oro och rädsla för att ebolasmittan skulle drabba dem själva. Dock upplevde de att möjligheterna till praktiska övningar borde ha varit bättre. Slutsats Sjuksköterskorna anses visa god följsamhet till kraven ställda på dem genom bland annat Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Förbättringspotential anses finnas gällande formerna för kompetensutveckling. Beredskapen har blivit något bättre jämfört med vad tidigare studie visade på, men ett fortsatt arbete krävs.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hos patienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna i studien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt. Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar i aktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hur patienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinne uppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien. Konklusion: En psykossjukdom kan medföra lidande för en patient, samtidigt som förmågan att kommunicera och uttrycka sig verbalt kan vara nedsatt till följd av psykosens symtom, vilket kan leda till svårigheter för patienten att förmedla lidande på ett sätt som kan förstås av sjuksköterskan. Det finns skäl att anta att lidande, när det inte kan förmedlas med ord, tar andra skepnader och uttryck, som kan uppfattas genom att sjuksköterskan är uppmärksam på synbara, hörbara och luktbara förändringar hos patienten, genom dessa förändringar kan sjuksköterskan identifiera och få en uppfattning om patientens lidande.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Abstact Introduktion: Beslut om 0-HLR kan tas av ansvarig läkare gällande patienter som inte bedöms ha förutsättningar att återfå spontan cirkulation och andningsfunktion vid ett hjärtstopp. Dessa beslut har visat sig utgöra grund för oenighet och osäkerhet hos vårdpersonal, anhöriga och patienter på sjukhus. Dock saknas forskning gällande distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård.. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård samt att identifiera förbättringsåtgärder. Metod: Kvalitativ intervjudesign med beskrivande karaktär utgjorde metoden där elva informanter från ett län i Mellansverige ingick. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att det saknas tydliga rutiner för hur 0-HLR ska diskuteras och beslutas om i hemsjukvård. Personliga egenskaper hos vårdpersonal, patient och anhöriga styrde huruvida 0-HLR diskuterades eller ej. Man arbetade med 0-HLR i hemsjukvård fast på ett outtalat sätt och patienter visste inte alltid vad begreppet innebar. Behov att utveckla information och rutiner angående 0-HLR förelåg eftersom det rådde osäkerhet när akuta situationer uppstod.  Konklusion: Det framkom att 0-HLR är ett ämne som behöver lyftas för att undvika osäkerhet och otrygghet hos patienter, anhöriga och vårdpersonal gällande multisjuka patienter. Information, kunskapsuppdatering och rutiner behöver ses över och utformas för att bättre kunna följa med i utvecklingen av den personcentrerade vården.

Många barn drabbas av cancer varje år. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja barnets hälsa, återställa hälsan och lindra lidandet under hela sjukdomstiden. Behandlingarna pågår under lång tid, är tuffa och påverkar inte bara barnet utan även familjen och alla i barnets närhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda cancersjuka barn på en barnonkologisk avdelning. Studien baseras på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utifrån de valda artiklarna gav följande resultat i form av fyra teman; 1) Den unika avdelningen, 2) Emotionella upplevelser av arbetet, 3) Relationen till barnet och familjen och 4) Strategier och behovet av stöd. Arbetet på en barnonkologisk avdelning beskrivs som unik, sjuksköterskor utsätts för många känslomässigt svåra situationer som påverkar deras hälsa främst psykiskt. Det skapas långa och nära relationer till barnet och familjen och denna relation är viktig för att vården ska bli så bra som möjligt. Studien visar att arbetet som sjuksköterska inom barnonkologi är komplext. En barnonkologisk avdelning bedriver specialistvård men många av de som arbetar där har enbart en grundutbildning inom sjuksköterskeyrket och därför saknas kunskap. Sjuksköterskor påverkas starkt emotionellt både positivt och negativt framförallt på grund av relationerna mellan dem, barnet och familjen. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn för att kunna förbättra vården.

Bakgrund: Invandringen har ökat i Sverige och det har blivit allt vanligare att patienter med utländsk härkomst söker vård. Dessa patientgrupper kan ha svårigheter när de söker vård, då de inte förstår eller talar det svenska språket. När kommunikationen brister kan det leda till att språkbarriärer uppstår mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. Metod: Denna allmänna litteraturöversikt utgår ifrån Friberg (2017). Litteraturöversikten är baserad på åtta kvalitativa artiklar, samt en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att otillräcklig kommunikation skapade språkbarriärer, ökade risken för missförstånd och oro hos patienten. Verbal- och icke-verbal kommunikation var betydelsefullt när språkbarriärer förekom. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt med formella tolkar när kommunikationen inte fungerade. Det framkom att sjuksköterskor uttryckte behov av mer kulturell utbildning för att kunna ha förståelse för patientens kultur och värdering. Slutsats: Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var grunden för skapandet av en trygg och patientsäker vård. Språkbarriären som skapades när sjuksköterskan och patienten inte talade samma språk var en faktor som kunde begränsa sjuksköterskors möjlighet att utföra och en god hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation som skapades på grund av språkbarriären försvårade samvaron i vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten.

No description available.