• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 340
  • 3
  • Tagged with
  • 343
  • 246
  • 237
  • 167
  • 128
  • 127
  • 124
  • 107
  • 103
  • 73
  • 72
  • 54
  • 51
  • 50
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom geriatriken

Rasmusson, Lena, Billstrand, Camilla January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.</p><p><strong>Metod:</strong> Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.</p>
42

Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom geriatriken

Rasmusson, Lena, Billstrand, Camilla January 2010 (has links)
Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas.  Slutsats: Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.
43

Sjuksköterskans uppfattningar om nutrition för höftopererade personer / Nurses’ perception of nutrition for persons undergoing hip surgery

Hedlund, Elin January 2011 (has links)
Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt. Resultatet visade på uppfattningar om fokus på nutritionsfrågor på avdelningen, arbetssätt med anledning av nutrition i personalgruppen, illamående som orsak till aptitlöshet, dokumentation av otillräckligt nutritionsintag, den uppskattade viktens betydelse för nutritionsbedömningar samt förberedelse från sjuksköterskeutbildningen för nutritionsbedömningar. Kunskapen om nutrition var god inom vissa områden som febers påverkan på nutrition och viktens betydelse för malnutrition, men mer varierande inom näringslära. Kliniska omvårdnaden skulle kunna förbättras genom åtgärder för att minska illamående postoperativt, näringsdryck som komplement till alla patienter, ökat samarbete och gemensamma rutiner och riktlinjer. Fortsatt forskning inom samverkan interprofessionellt skulle kunna underlätta nutritionsarbetet ytterligare.
44

Sjuksköterskors erfarenheter av möten med patienter från olika kulturer : En litteraturbaserad studie / Nurses’ experiences of encounters with patients from different cultures : A literature review

Panahi, Mirjam, Najafi, Azada January 2012 (has links)
Background: Sweden is one of many countries which have a long history of immigration during the past decades. Each yearSweden receives numerous immigrants from different parts of the world, which has madeSweden to a multi-culture country. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultures. Method: A literature-based study based on qualitative research, nine scientific articles were performed. Result: The analysis of the data resulted in four themes such as; insufficient communication, family members as a link to the patient, unfamiliar situation, and attentive to the patients’ vulnerability with seven subthemes. Conclusion: For a well functioning encounter between nurse and patient from different cultures, a prerequisite is that the nurses establish a relationship based on good communication with the patient and relatives. This can prevent inequality, suffering based on lack of nursing, violation and misunderstandings. / Bakgrund:  Sverige  är  ett  av  de  länder  som  har  en  lång  historia  av  invandring  de  senaste decennierna.  Varje  år  tar  Sverige  emot  ett  stort  antal  personer  med  utländsk  bakgrund  och flyktingar från olika delar av världen. Detta har gjort Sverige till ett mångkulturellt land.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med patienter från olika kulturer.  Metod:  En  litteraturbaserad  studie  med  grund  i  kvalitativ  forskning  baserad  på  nio vetenskapliga artiklar genomfördes.  Resultat:   Analysen   av   datamaterialet   resulterade   i   fyra   teman   såsom;   bristfällig kommunikation,  anhöriga  som  länk  till  patienten,  ovan  situation  samt  uppmärksam  på patientens utsatthet med sju underteman.  Konklusion: För ett välfungerande möte mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer, förutsätts  att  sjuksköterskan  kan  etablera  en  relation  grundad  på  god  kommunikation  med patient  och  dennes  anhöriga. Detta  kan  förebygga  ojämlikhet,  vårdlidande,  kränkning  och missförstånd.
45

Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med patienter med invandrarbakgrund

Syrén, Maria, Svanberg, Lena January 2012 (has links)
Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis. Results: Four themes, seven categories and 15 subcategories revealed. The study shows that the interviewees felt ambivalence regarding given information and lack of time in their performance. A good meeting with the patient were determined for the performance. The chatting between the nurse and the patient created a good relationship. Negative aspects which had an effect on the relationship with the patient were when, for example, an interpreter or a significant other was involved. Discrimination was also brought up as a negative impact. If the patient had a limited vocabulary or there were no access to an interpreter the interviewees experienced communication problems. Authorized interpreter and significant other who acted as an interpreter were described in both positive and negative ways. Culture differences affected the work and how the patients adopted the information. Conclusion: When the patient does not have Swedish as a mother tongue, the chatting part of the conversation gets lost. Interpreters, significant others and the Internet are used to overcome language difficulties. Also cultural differences create challenges in these conversations. Our study indicates that more knowledge about these patient encounters is needed.
46

Sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter som befinner sig vid livets slutskede

Brunner, Nadja, Modig, Emma January 2011 (has links)
Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla deltagare arbetade nära patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Data som samlades in granskades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; ”Vård nära patient och närstående” samt ”Bearbetandeprocessen”. Det visade sig att arbetet upplevdes tillfredsställande. De tyckte att det var positivt att få möjligheten att skapa en så bra sista tid i livet som möjligt för patienten. Det framkom dock att arbetet med dessa patienter kan vara psykiskt påfrestande. Av denna anledning ansågs det viktigt att bearbeta sina känslor, antingen med hjälp av arbetskollegor eller via professionell handledning. Slutsatser. Trots psykisk påfrestning upplevs mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter vid livets slutskede som någonting tillfredsställande. Dock behövs bearbetning och handledning av svåra situationer. Då detta erhålls kan den psykiska påfrestningen minska.
47

Att ge individanpassad kulturell omvårdnad : Sjuksköterskors upplevelser inom palliativ vård / To provide personalized cultural nursing care : Nurses' experiences in palliative care

Lundin, Christine, Brännerud, Jennifer January 2011 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården. Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Artiklarna har sedan analyserats genom innehållsanalys då innehållet i dem brutits ned till meningsbärande enheter som sedan grupperats och resulterat i nya kategorier. Resultat: Deltagarna i studierna menade att situationer kan uppstå i vården som kan beskrivas som kulturella utmaningar. Kommunikationsproblem är ett exempel på detta. De menar att fokus bör läggas på patientens egen upplevelse av sin kultur och de behov som den leder till, det vill säga individuella kulturella behov. Sjuksköterskorna tyckte det kunde vara bra att ha en medvetenhet om att kulturella behov kan förekomma. Diskussion: Generalisering ska undvikas då detta kan leda till begränsningar av vården. Det centrala i vårdandet är patienten som person och vad denne anser är vikigt. Genom att använda sig av detta synsätt kommer automatiskt frågan om betydelsen av patientens kultur att besvaras. Utbildning ska ske fortlöpande under hela grundutbildningens gång. Praktiska inslag så som uppgifter i kulturell vård i den verksamhetsförlagda utbildningen och rollspelsövningar med kulturellt fokus kan vara lämpliga moment. Nyckelord: Palliativ vård, kultur, individuell vård, sjuksköterskors upplevelser Keywords: Palliative care, culture, individual care, nurses’ experiences
48

Palliativ vård : Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende. En kvalitativ studie

Larsson, Annika January 2010 (has links)
Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.
49

Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med missbruksproblematik : En litteraturstudie

Glyckberg, Madeléne, Nyman, Anna January 2015 (has links)
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskornas etiska kod ska alla patienter behandlas lika och det är den värdegrund som samtliga sjuksköterskor förhåller sig till. Trots detta råder idag en stigmatisering av personer med missbruksproblematik inom både sjukvården och i det övriga samhället. Patienter med missbruksproblematik är en grupp som ständigt ökar och det innebär att de allra flesta sjuksköterskor oavsett inom vilken vårdinrättning de arbetar kommer att möta denna patientgrupp. I grundutbildningen för sjuksköterskor läggs inte mycket fokus på missbruksvård vilket medför att de flesta sjuksköterskor har undermåliga kunskaper och saknar de rätta verktygen för att vårda denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkohol- och narkotikamissbrukproblematik samt att belysa de faktorer som påverkar upplevelserna. Resultatet bygger på 11 studier varav 7 kvantitativa och 4 kvalitativa. Analysen visar ett homogent resultat oavsett var någonstans i världen artiklarna har sitt ursprung eller vilken vårdinrättning som undersökts. Undantaget var psykiatrisjuksköterskorna som tydligt såg en problematik i vårdandet av patienter med missbruksproblematik medan allmänsjuksköterskor inte delade samma uppfattning utan verkar stigmatisera dessa patienter.  Resultatet påvisar att vården av denna grupp påverkas av faktorer som förhållningssätt, kunskapsbrist och organisatoriska förutsättningar. Känslor som sjuksköterskorna upplever i denna vårdsituation tydliggörs i resultatet och känslorna ensamhet, otillräcklighet, meningslöshet och rädsla verkar vara universella i vården av patienter med missbruksproblematik. I diskussionen argumenteras möjliga orsaker till varför sjuksköterskorna upplever dessa känslor. De bakomliggande faktorerna som diskuteras är undermålig kunskap och utbildning i missbruksvård, implementeringen av värdegrunden, ett etiskt förhållningssätt i praktiken och en pressad arbetsmiljö med få kollegor och liten möjlighet till handledning och reflektion.
50

Att möta psykisk ohälsa inom den somatiska vården : - En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser

Alm Grundström, Anna, Hill, Jessica January 2016 (has links)
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige. Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.

Page generated in 0.06 seconds