No description available.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplever kan få stora konsekvenserför enskilda individer. Stress leder till en stressrespons både fysisk och psykiskt vilketpåverkar sjuksköterskors arbetsuppgifter, men även arbetsplatsen och patienterna.Stress är ett komplext ämne där flertal faktorer spelar in såsom personliga egenskaper,socialt stöd, miljö samt ledarskap. För att kunna beskriva stressresponsen har Roysadapation theory använts. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse avarbetsrelaterad stress. Metod: beskrivande litteraturstudie med 10 artiklar inkluderades,samtliga med kvalitativ ansats som söktes fram i Medline via PubMed. Huvudresultat:Huvudteman som kom fram var hög arbetsbelastning, sömnproblem, trötthet, påverkanpå privata relationer, patientrelaterad stress, utbildning samt copingstrategier. Slutsats:Det finns många anledningar till att en person utvecklar arbetsrelaterad stress. Genom attkänna till vilka faktorer som påverkar kan arbetsmiljön anpassas för att motverka dessafaktorer. Genom att förebygga stress kan patientsäkerheten och sjuksköterskorsvälbefinnande och hälsa förbättras.

Bakgrund Föräldrar förväntar sig att få vara delaktiga i de mest grundläggande omvårdnadsåtgärderna i vården av dess barn. De anser att det är viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar dem till delaktighet. Föräldrars behov och förväntningar är att de ska få vara närvarande och få stöd. En familjecentrerad vård där sjuksköterskor involverar föräldrarger ett bättre resultat av barnets vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av familjecentrerad vård och att involvera föräldrar i vården av sitt sjuka barn inom somatisk vård på sjukhus. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier, faktorer som främjar föräldrars delaktighet respektive hindrar föräldrars delaktighet. Sjuksköterskor upplever familjen som en viktig del i barnets vård. Vikten av en familjecentrerad vård är tydlig, men det finns ett antal barriärer som kan hindra föräldrars delaktighet. Slutsats Litteraturöversikten bekräftar vikten av en familjecentrerad vård och involvering av föräldrar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Sjuksköterskor upplever att en familjecentrerad vård är den vård som är bäst för barnet. Föräldrar anses vara till stor hjälp i vården, och det är av vikt att skapa en bra relation och kommunikation med föräldrarna.

Bakgrund: Alla patienter har unika behov och sjuksköterskor behöver beakta detta i varjevårdmöte. Om patienter dessutom har psykisk ohälsa blir det ännu en komponent att ta hänsyn till. En kommunicerande och öppen relation är väsentlig för att kunna skapa envårdande relation. Sjuksköterskors förhållningssätt, vilja och engagemang påverkar mötet och det är sjuksköterskors ansvar att visa respekt och medkänsla. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande ansats enligt Evans (2002) där 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt innehåll analyserades. Resultat: Två teman och 5 subteman framkom i analysen. Temat Organisatoriska förutsättningar med subteman Att förhålla sigtill tid, Att förhålla sig till kunskap och Att förhålla sig till osäkerhet. Andra temat var Relationella förutsättningar där Att se det unika i varje patient och Att kommunicera med patienter var subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av den vårdande relationen samt engagemang vid bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Däremot beskrev de att brist på tid och kunskap hade negativ inverkan på bemötandet. Även bristande förståelse och en osäkerhet ledde till undvikande. Utan möjlighet eller egenskaper att bemöta dessa patienter på bästa möjliga sätt ledde det till ett ifrågasättande i deras profession.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité. Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”. Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället. Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser. / Background: Covid-19 is an ongoing pandemic since the end of 2019. The virus has spread throughout the world. The lack of planning, resources and leadership has been an enormous problem during the pandemic. This has led to stress and pressure in the health care for the society. The nurses have been suffering physical and mental problems because of Covid-19. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19. Method: Only qualitative studies were used in the literature study. CINAHL, Psycinfo and PubMed were used as databases for data collection. With the help of inclusion and exclusion criteria, thirteen studies were found and selected for the result of the literature study. Each study that was found was assessed for quality which resulted in nine high quality studies and four medium quality studies. Results: Two themes were found, and each theme had its own subthemes. The themes were “Physical and mental challenges” as well as “Experiences of the organization”. Conclusion: The results showed that nurses who cared for patients with Covid-19 experienced negative emotions, experienced physical and mental challenges in relation to performing various nursing work. The nurses obtained experience and an extended knowledge around various nursing work, which was a positive experience for the nurses. Some nurses experienced a lack of support from the organizations and the government as well as a lack of clear guidelines and information regarding performing safe and person-centered care. After working together for a while, the nurses experienced a better team spirit as well as support from the society. Keywords: Covid-19, Experiences, Nurse, Nursing, Pandemic.

Bakgrund: Då jordens befolkning blir allt äldre och vård i hemmet blir vanligareställs sjuksköterskan inom den palliativa hemsjukvården inför större krav. Hennesuppgift är att stödja patientens medverkan och autonomi i det egna vårdandet samtbidra till patientens ökade livskvalitet under livets sista tid. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet är baserat på niovetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson och Eimans bedömningsmalloch analyserats utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika upplevelser som sjuksköterskoruttryckt i vårdandet av patienter i livets slutskede. Dessa redovisas i fem kategorier;(1) Upplevelsen av att skapa en förtroendefull vårdrelation, (2) Att känna sigotillräcklig, (3) Att känna meningsfullhet, (4) Att känna trygghet och självsäkerhetvid symtomlindring och (5) Att känna stöd från sitt team. Slutsats: Palliativ vård i patientens eget hem kan för sjuksköterskan vara en svåroch tidskrävande uppgift samtidigt som den ofta upplevs som meningsfull.Kommunikation och kontinuitet utgör grunden för en god vårdrelation mellansjuksköterska, patient och närstående vilken i sig medför en god och säker vård.Därför är det viktigt att sjuksköterskan får tillräckligt med kunskap kring detpalliativa vårdandet samt stöd från kollegor och chefer inom den kommunalahemsjukvården.

Bakgrund Den pågående flyktingsituationen beskrivs som den värsta sedan andra världskriget. Med fler asylsökande än någonsin och ett ökat vårdbehov står den svenska sjukvården inför nya utmaningar. Forskning visar att det bland asylsökande finns en hög förekomst av psykisk ohälsa, vilket för den asylsökande innebär ett lidande. Lindra lidande är samtidigt ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden. Med anledning av detta föreligger det ett behov av att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa och hur de kan erbjuda stöd i de asylsökandes lidanden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa. Metod Kvalitativ intervjumetod tillämpades, med intervjuer av semistrukturerad modell. Dessa analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Intervjupersonerna uppgav lidande som centralt hos de asylsökande. Det uppfattades som ett psykiskt lidande, men yttrade sig i många fall genom somatiska symtom. En stor del av de asylsökandes lidande bestod av oro för framtiden och familjen. Intervjupersonerna upplevde sitt arbete som meningsfullt, men även mentalt påfrestande. De ansåg att om mer resurser disponerades till hälsoundersökningar av asylsökande kunde hälso- och sjukvården erbjuda ytterligare stöd i de asylsökandes lidande. Slutsats Intervjupersonerna hade positiva upplevelser av sitt arbete, samtidigt som det präglades av tydliga utmaningar. Kulturella skillnader var framträdande, men gick att övervinna. Den största utmaningen ansågs ligga i bristen på resurser, att inte kunna erbjuda det psykosociala stöd som upplevdes nödvändigt för att kunna lindra lidande.

Den palliativa vården ska inte bara erbjuda symtomkontroll för personen som är sjuk, den ska också ges i ett samarbete över teamgränserna, baseras på god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och till personen som är sjuk och dennes närstående. Dessutom ska den också erbjuda stöd till närstående. Närstående tar stort ansvar för vården i hemmet av personen som är sjuk och riskerar flera negativa konsekvenser. De närstående känner ett behov av att få information och kunskaper om sjukdomen och samtal med vårdpersonal ökar de närståendes förberedelse för den framtid som kommer. Sjuksköterskor är medvetna om att de närstående behöver ett individ- och situationsanpassat stöd. De behöver vara uppmärksamma på de närståendes mående och tecken till behov av samtal eller ytterligare behov av stöd. Stödinterventioner i palliativ vård har visat sig ha positiva effekter för närstående. En stödintervention har ägt rum på åtta enheter för avancerad sjukvård i hemmet under 2012 där sjuksköterskor agerade gruppledare för grupper av närstående. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod för denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades genom Interpretive description. Resultatet presenteras i tre teman. I första temat, att vilja ge deltagarna det bästa, beskrev sjuksköterskorna att de var av uppfattningen att stödinterventionen var viktig för deltagarna. De lade ner tid på att planera för att det skulle bli bra och ville utföra stödinterventionen väl. I andra temat, att leda med fingertoppkänsla och flexibilitet, beskrev sjuksköterskorna hur de arbetade med gruppen och vad de upplevde krävdes för att vara gruppledare. I det sista temat ett lärande som berikar både sjuksköterskan och deltagarna berättade sjuksköterskorna om det utbyte av lärdomar, kunskaper och reflektioner i grupperna där både deltagarna såväl som sjuksköterskorna lärde av varandra. Slutsats: Studien visar att det för sjuksköterskor är viktigt med stödinterventioner för närstående i palliativ vård. Det är ett tidskrävande arbete att planera grupperna och därför är det fördelaktigt med en engagerad ledning och intresserad personal på enheten. Att vara två gruppledande sjuksköterskor samtidigt innebär att kunna komplettera varandra. Att det var just en sjuksköterska som gruppledare kan vara en trygghet för deltagarna men det är av vikt för deltagarna att andra teammedlemmar finns representerade på träffarna. Ett upplägg av en stödintervention behöver en viss struktur men det är också viktigt att ha en flexibilitet att frångå denna för att deltagarna ska erhålla den information de behöver. Kommunikation behöver ske både verbalt och ickeverbalt för att fördela ordet, stödja deltagare och avgöra deras behov. Relationer i gruppen behöver månas om en trygg atmosfär som är öppen för samtal ska kunna skapas. Gruppernas sammansättning kan variera och det kan upplevas vara en utmaning att tillfredsställa alla men en grupp med större spridning bland deltagarna ger upphov till reflektion och nya perspektiv. Det är berikande både för sjuksköterskan i sin profession och som medmänniskan att vara gruppledare.

På en akutmottagning tas akut och kritiskt sjuka patienter emot av interprofessionella team. För att patienterna skall ges en säker vård förutsätts att dessa team har ett välfungerande teamarbete både vad gäller struktur i omhändertagandet och i kommunikationen. Medlemmarna i de olika teamen byts ständigt ut vilket gör att alla som ingår i teamarbete måste tränas i att använda en gemensam struktur. Kvalitén på teamarbetet är en viktig och avgörande faktor som påverkar patientsäkerheten. Ett sätt att träna teamarbete är interprofessionell patientsimulering. Genom att använda en patientsimulator i stället för en riktig patient är det en säker miljö för lärande då ingen patient riskerar att skadas.   Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor på akutmottagning upplever interprofessionell patientsimulering.   Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en positiv upplevelse av interprofessionell patientsimulering och att repetitionsträning önskades i stor omfattning. Att få öva realistiska situationer i ett verkligt team och på så sätt lära av varandras professioner kändes roligt och lärorikt. Sjuksköterskorna beskrev ett lärande både i den praktiska övningen, observationsrollen och genom reflektion och filmsekvenser samt att de tagit med sig nya kunskaper och insikter till verkliga situationer. Övningen upplevdes realistisk. Deltagarnas syn på teamarbete förändrades inte nämnvärt efter simuleringen. Några deltagare beskrev dock att synen på hur viktigt teamarbete är hade förstärkts och för någon hade bilden om hur teamarbete bör fungera klarnat.   Slutsatsen är att sjuksköterskorna i denna studie upplevde simuleringen som en realistisk, rolig och lärorik upplevelse. Samtliga sjuksköterskor upplevde att de tagit till sig insikter och kunskaper som de använde sig av vid verkliga vårdsituationer. Interprofessionell patientsimulering kan bidraga till ett förbättrat teamarbete. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att för att få teamarbete att fungera behöver alla i teamet utbildas och repetitionsutbildning bör erbjudas för att bibehålla kunskaperna.

Bakgrund Den digitala utvecklingen av vården är högst aktuell och satsningar på digitala vårdtjänster sker. De fördelar som digitaliseringen skall medföra är många, men för att undvika komplikationer måste utvecklingen genomföras i lämplig takt. Lärdomar kan tas från de sjuksköterskor som redan kommit i kontakt med den digitala vården. På så sätt kan vården förbättras och förberedas på vad som komma skall.   Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskor har upplevt att deras arbete har påverkats av digitaliseringen och om de har upplevt att omvårdnad kunnat utföras på distans.   Metod Denna studie utfördes som en allmän litteraturöversikt. Sökning efter relevanta artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Av sökresultatet valdes 15 artiklar ut som svarade på syftet för denna studie. Artiklarna sammanställdes i en matris för att sedan analyseras med en integrerad innehållsanalys.    Resultat Studien resulterade i fyra kategorier; arbetsförhållande och anpassning, distanskommunikation, teknik och säkerhet samt utbildning och inställning. Den första behandlar sjuksköterskans nya roll, nya arbetsuppgifter och ökade arbetsbörda. Den andra behandlar vikten av, förutsättningar för samt hinder och möjligheter med kommunikation på distans. Den tredje kategorin handlar om för och nackdelar med tekniken samt eventuella risker. Den sista kategorin beskriver sjuksköterskornas syn på utbildning och sin egen inställning.   Slutsats Denna studie visar på att sjuksköterskor ser både fördelar och nackdelar med digitalisering av vården. Sjuksköterskorna upplever avgörande hinder för att utföra hållbar digital omvårdnad, exempelvis brist på teknisk support, organisatoriskt stöd och rimliga arbetsförhållanden. Resultatet av denna studie visar tydligt att sjuksköterskorna efterfrågar omfattande utbildning, bättre ledning, fler medarbetare, rättvis arbetsbörda men också att det finns hopp om att förändring kan ske och att viljan att göra ett bra jobb där patienterna mottar god omvårdnad fortfarande existerar.