• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 344
  • 3
  • Tagged with
  • 347
  • 249
  • 239
  • 170
  • 131
  • 130
  • 125
  • 108
  • 106
  • 73
  • 72
  • 56
  • 51
  • 50
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatrisk vård : En litteraturstudie / Nurses opportunities for self-reflection in psychiatric care : An literature study

Bergström, Maria January 2019 (has links)
Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård. Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion. Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen. / Backgound: Self-reflection means being able to observe oneself, their reactions and beingable to talk to themselves about their actions and their experiences. It is a conscious search forunderstanding. Reflection provides the opportunity to develop professional awareness ofone ́s own way of functioning and reacting. Through systematic reflection, the individual candevelop and link theory to practice. The individual must consciously evaluate theirexperiences in order to learn from them. Aim: The purpose of this study is to elucidate nurses ́ opportunities for self-reflection inpsychiatric careMethod: An integrative literature study was used as a method. Data were obtained from thedatabases Cinahl Plus, PubMed and PSYCinfo. A total of six articles form the basis for theresult. The material has been analyzed using the Whittemore and Knafls (2005) method. Results: Nurses need to create space for self-reflection. The study showed that employersneeded to enable self-reflection to be exercised in the workplace and employees needed toappreciate that self-reflection could serve as an aid in psychiatric nursing. It was alsoeducators, in an educational situation, were interested in the individual ́s learning and hadknowledge of how to teach self-reflection. Conclusion: Opportunities for self-reflection are time, knowledge and a permissiveenvironment where the nurse or nurse student can and dare to ask questions and where there isa common norm that values self-reflection in the workplace.
102

Sjuksköterskors erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor : En kvalitativ litteraturöversikt / Nurses’ Experiences In The Meeting With Abused Women : A Qualitative Literature Review

Adolfsson, Emma, Karabas, Rumeysa January 2024 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som förekommer i alla länder. Kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än män. Våldet resulterar i symtom som kan vara både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ansvar att ha kunskap och medvetenhet om ämnet. Genom ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med kunskaper kan sjuksköterskan bidra till förbättrat välmående och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i mötet inom hälso- och sjukvården med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt tillämpades. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och Medline där 12 peer-reviewed artiklar blev utvalda efter kvalitetsgranskning och som sedan analyserades med Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som togs fram var Individuella hinder och Organisatoriska hinder. Underkategorier som togs fram var Att vara medveten om sin roll som sjuksköterska, Sjuksköterskors känslor vid mötet med våldsutsatta kvinnor, Kulturella barriärer i mötet, Arbetsbelastning och miljöns påverkan, Brist på kunskap och utbildning, samt Brist på resurser. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns ett behov av utökad kunskap och utbildning om våld i nära relationer för att sjuksköterskan ska kunna uppnå ett förbättrat bemötande för våldsutsatta kvinnor. Det framkommer även ett behov av tydligare riktlinjer och förbättring av stöd och resurser. / Background: Violence in intimate relationships is a social problem that occurs in all countries. Women are more often exposed to violence in close relationships than men. The violence results in symptoms that can be both physical and psychological. The nurse is responsible for having knowledge and awareness of the subject. Through a person-centered approach together with knowledge, the nurse can contribute to improving well-being and reducing suffering for women exposed to violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and perceptions in meeting within health care with women who have been exposed to violence in close relationships. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was applied. An article search was performed in the databases CINAHL and Medline where 12 peer-reviewed articles were selected after a quality review which were further analyzed with Friberg's analysis model in five steps. Results: The main categories that emerged were Individual barriers and Organizational barriers. Subcategories that were developed were Being are of one ́s role as a nurse, Nurses’ feelings wen meeting with womaen exposed to violence, Cultural barriers in the meeting, Workload and the impact of the environment, Lack of knowledge and training, and Lack of resources. Conclusion: The literature review shows that there is a need for increased knowledge and training about violence in close relationships for the nurse to be able to achieve an improved treatment for women exposed to violence. There is also a need for clearer guidelines and improvement of support and resources.
103

Look Beyond the walls : A qualitative interview study about nurses’ experiences of pediatric care in Ghana / Se bortom murarna : En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av pediatrisk vård i Ghana

Sundgren, Ida, Gustafsson, Sara January 2016 (has links)
BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.
104

Att vårda patienter med substansbrukssyndrom utanför den specialiserade beroendevården : En litteraturstudie om sjuksköterskans inställningar

Regnér, Lisa, Kronqvist, Stella January 2016 (has links)
Överkonsumtion av alkohol är ett globalt problem som ökar risken för insjuknandet i flera sjukdomar, därmed kommer personer med substansbrukssyndrom i kontakt med många delar av hälso- och sjukvården. Patienter med substansbrukssyndrom upplever att de inte erhåller vård på samma villkor som andra. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors inställningar vid vårdandet av personer med substansbrukssyndrom utanför specialiserad beroendevård. En systematisk litteraturstudie med beskrivande design användes som metod för att besvara syftet.  Resultatet består av två kategorier: “Sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med substansbrukssyndrom” och “Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom”. Kategorin ”Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom” bygger på fyra subkategorier: negativa aspekter, positiva aspekter, bristande kunskap och samtal om alkohol. Inställningen till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var övervägande negativ. En förbättring av sjuksköterskors kunskaper om omvårdnad vid substansbrukssyndrom skulle kunna bidra till en bättre vårdupplevelse för både sjuksköterska och patient. / Overconsumption of alcohol is a global health issue that increases the risk for several physical and mental health conditions. People who suffer from alcohol dependence will therefore often come in contact with different instances within the health care system. Patients suffering from substance dependence might experience that they don’t receive equal care compared with other patients. The aim of the study was therefore to explore how nurses in general healthcare experience caring for patients suffering from substance dependence in general healthcare, outside of specialized care. A systematic literature review was used to answer the aim of the study. The result consists of two categories: "Nurses' experiences of caring for patients with substance use disorder" and "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder". The category "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder" is based on four subcategories: negative aspects, positive aspects, lack of knowledge and discussion about alcohol. Attitudes of caring for patients with substance dependence were predominantly negative. An improvement in nurses' knowledge could contribute to a better care experience for both nurse and patient.
105

Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad neonatalvård - en pilotstudie

Rosdahl, Johanna, Agmyr, Pernilla, Örnstedt, Jenny January 2014 (has links)
På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.
106

"Jag får dåligt samvete" : En kvalitativ intervjustudie om hur operationssjuksköterskor erfar att ta del av ny forskning

Österberg, Emma, Cusaado, Jenny January 2017 (has links)
No description available.
107

Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att möta personer som har ett substansmissbruk : En litteraturstudie

Haglöf Bolinder, Martina, Löfström Danielsson, Martina January 2017 (has links)
Bakgrund: I Sverige uppskattas att 29500 personer utvecklat ett problematiskt narkotikabruk. Droger påverkar hjärnans delar som är kopplade till känslor av lust och välbehag. Narkotika är beroendeframkallande, hälsofarligt och påverkar hela människan. I samhället förekommer fördomar mot personer som har substansmissbruk vilket kan leda till utanförskap, mindervärdeskänslor och minskad benägenhet att uppsöka sjukhusvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att möta personer som har ett substansmissbruk samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades i studien, 4 med enkäter, 1 enkät med öppen fråga och 6 intervjuer. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Sjuksköterskor hade olika uppfattningar om orsaken till missbruk, där det ansågs bero på antingen brist på eget ansvar eller livsomständigheter. Sjuksköterskor beskrev personer som har ett substansmissbruk som manipulativa, våldsamma och krävande vilket byggde på tidigare erfarenheter. Andra sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt och såg människan bakom missbruket. Viktiga faktorer för en god relation var att vara ärlig och rak. Vidare beskrevs också att utbildning och erfarenhet hade betydelse för sjuksköterskans attityder och erfarenhet av personer som har ett substansmissbruk. Slutsats: I mötet spelar erfarenhet av missbruk, människosyn och utbildning stor roll för interaktionen mellan sjuksköterskan och personen som har ett missbruk. Där det råder brist på utbildning och erfarenhet finns känslor av misstro och frustration som leder till avståndstagande. Positiva attityder sammankopplas med sjuksköterskans förmåga att ha en helhetssyn och öppenhet mot personer som har ett missbruk. / Background: In Sweden it´s estimated that 29,500 people have developed a problematic drug abuse. Drugs affect the parts of the brain that affect feelings of desire and pleasure. Drugs are addictive, harmful to health and affects the whole person. The society’s stigma against people who have substance abuse can lead to alienation, inferiority and reduced tendency to seek hospital treatment. Aim: The aim of this literature review were to describe nurses' attitudes and their experience of meeting people who have a substance use disorder and to describe the selected articles method of data collection. Method: A literature study with descriptive design. Eleven articles was included in the study, 4 questionnaire, 1 questionnaire with an open question and 6 interviews. The search of the articles were carried out in the databases Cinahl and Pubmed. Findings: Nurses have different attitudes about the cause of substance use, some considered it to be because of lack of responsibility and others because of life circumstances. Nurses described people who have a substance use disorder as manipulative, violent and demanding, which was based on previous experiences. Other nurses had a more holistic approach and saw the person behind the substance use. Honesty and straightforwardness were important factors in meeting people with substance use disorder. Education and previous experience were important to the nurse's attitudes and experience. Conclusion: Experience, humanity and education played a major part in the interaction between the nurse and the person who has a substance use disorder. Where there is lack of education and experience feelings of distrust and frustration lead to rejection. Positive attitudes were linked to the nurse's ability to have a holistic approach and openness toward people who have a substance use disorder.
108

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om existentiella frågor med patienter i palliativ vård : En litteraturöversikt / Nurses´ experiences of conversations concerning existential issues with patients in palliative care : A literature review

Hedström, Christer, Mahmood, Sirak January 2016 (has links)
Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.
109

Sjuksköterskans bemötande av oro och ångest hos patientermed cancer inom palliativ vård - en litteraturöversikt / Nurses treatment to anxiety among patients with cancer within palliativecare- a literature review

Hanslofva, Elin, Lindman, Linnea January 2017 (has links)
Bakgrund: Patienter med obotlig cancer har ofta kontakt med den palliativa vården, och kan mer eller mindre lida av oro och ångest. Sjuksköterskans ansvar och arbete för att tillgodose patientens behov och verka för en god omvårdnad anses vara viktigt. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson har använts som grund i litteraturöversikten för att belysa upplevelsen av lidande, däribland oro och ångest. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att bemöta oro och ångest, innefattande existentiella problem, hos patienter med obotlig cancer och vilka åtgärder som identifieras för att kunna främja ett gott bemötande inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet påvisade att vikten av en trovärdig och delaktig kommunikation var betydande för att möjliggöra patientdelaktighet. Sjuksköterskor uttryckte behov av utbildning om hur de skall kunna bemöta patientens oro och ångest samt existentiella frågor. Attityden till att utföra åtgärder ansågs ha en avgörande roll för hur behov och känslor bemöts. Konklusion: Efterfrågan av vidare utbildning kring hur sjuksköterskorna bland annat skall bemöta oro och ångest identifierades hos patienterna. Sjuksköterskan har därför en central och viktig roll i den palliativa vården. / Background: Patients with severe cancer often have contact with the palliative care, and can suffer from anxiety more or less. Nurses job and responsibility to meet the patients needs and act for a good care. Nursing theorist Katie Eriksson has been used in this study to illuminate the experience of suffering, among them anxiety. Purpose: The purpose of this study was to illuminate nurses attitudes toward meeting anxiety, including existential issues, among patients with cancer, and relevant interventions, within palliative care. Method: A litterature review based on 13 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Result: The result showed the importance by a truthfulness and accessory communication was meaningful to enable patient accessory. The nurses indicate a need of further education on how to meet anxiety and existential issues among the patients. Their attitudes to perform different interventions finds to have a settling role on how needs and feelings are being treated. Conclusion: The need of further education and training on how the nurses shall treat anxiety was identificated among the patients. Nurses therefore have a central and important role in the palliative care.
110

Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik : En litteraturöversikt / Nurses’ experience of patients with substance abuse : A literature review

af Burén, Julia, Szanto, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter. Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende. / Background: Substance abuse has a negative impact on the body and is contributing to some of the world's diseases. The drug availability has increased, showing an upward trend. Patients with substance abuse who seek care feel that their needs are not taken seriously. The nurse’s role in this is to create a care that is as good and efficient as possible, where patients feel involved and respected. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for people with substance use problems. Method: The literature review consisted of ten scientific articles taken from the databases Cinahl Complete and PubMed. All articles were based on nurses’ experiences of caring for patients with substance abuse. The result was constructed on the similarities and differences between the articles. Results: The results showed that nurses from various departments had different experiences of providing care to patients with substance abuse problems. Nurses working on different kind of departments did not have any specific training focused on substance abuse. In contrast, nurses who worked in psychiatry, detoxification centers, and alcohol and drug departments, had more experience of dealing with patients suffering from this sort of disease. Discussion: The discussion has been based on Parse's theory Humanbecoming. With help of the theory the discussion included the nurses’ different experiences and how healthcare is formed along this. It concluded with the impact education and healthcare environment has on the care for patients with substance abuse.

Page generated in 0.0592 seconds