No description available.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie. / Patients with ocular diseases are a large group which is expected to increase since many of the ocular diseases are age-related and world population is aging. These patients are found in various wards where they are inpatients because of other causes than ocular diseases. Nursing care is the nurse´s major responsibility and they are obliged to follow guidelines and laws regularizing their profession. The purpose of this pilot study was to investigate nurses´ experience of providing care for inpatients with any ocular disease, in their anamnesis. The pilot study was conducted using a qualitative content analysis using interviews. The results were compiled into three categories; Experiencing inadequate accountability, Experiencing the need for priorities, and Experiencing the ignorance of ophthalmology. The nurses in the pilot study experienced nursing care to patients with various eye diseases in history difficult. They thought they lacked sufficient knowledge and because of the workload which made them prioritize in a way which did not benefit the patients. The nurses expressed a need of more education in ophthalmic care. More knowledge would support them in experiencing an increased security in their profession and lead to improved patient safety. The pilot study shows that there is potential for improvement to enhance patient safety and should be followed up in a full scale study.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård förväntas idag arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt gentemot patienterna. Genom att skapa en relation präglad av omtanke och värme med patienten kan sjuksköterskan tillgodose patientens såväl yttre som inre behov och sörja för ett värdigt liv. Att stötta patientens autonomi ses som en av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård. Emellertid är autonomi ett komplext begrepp. Aspekter relaterade till beslutsfattande, delaktighet, självständighet, relationer och känsla av värdighet bör beaktas i förhållande till patientens autonomi. Patienten ska involveras i vården och har rätt att vara delaktig i beslutsfattande, men vårdorganisationen är inte alltid anpassad till detta. Förmågan till beslutsfattande bland patienterna är också individuell och viljan att vara delaktig varierar. Därtill är svårt sjuka patienter ofta beroende av andra för att kunna hantera sin vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för att stötta patienters autonomi i en palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: En kvalitativ induktiv studie med deskriptiv design utfördes och data samlades in medelst fokusgrupper på en avancerad hemsjukvårdsenhet i Stockholm mellan februari och mars 2015. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård identifierar ett flertal hinder och förutsättningar för att stötta patientens autonomi. Fyra kategorier identifierades i resultatet: Patienten, Sjuksköterskan, Organisationen samt Palliativ vård. Resultatet beskriver hur patientens individuella egenskaper, verktyg och resurser samt relationer till andra avgör till vilken grad patienten kan vara autonom. Den enskilda sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa trygghet i relationen med patienten, genom att ta ansvar, ge fullgod och anpassad information och arbeta personcentrerat, skapar förutsättningar för patientens autonomi i vardagen och i förhållande till sjukvården. Därtill är sjuksköterskan i sin tur beroende av en organisation som understödjer personcentrerad vård och underlättar etisk medvetenhet och samsyn i palliativ vårdfilosofi. Slutsats: De slutsatser som kan dras av resultatet är att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård anser att patientens autonomi är beroende av patientens individualitet och relationer till andra, sjuksköterskans relationsskapande och samordnande kompetenser, vårdenhetens organisation och resursfördelning samt i viss mån sjukvårdspersonalens kunskap om och följsamhet till den palliativa vårdens grunder.

Background: Self-injury behavior is common in society. Nurses will meet patients with these problems during their daily work. Patients with self-injurious behavior do often feel misunderstood and are often dissatisfied with the health care they are given.   Aim: the aim of the study was to investigate nurses 'experiences of caring for patients with self-injurious behavior and nurses' perceived needs for education in the subject.   Method: A qualitative study with descriptive design was performed in order to explore the nurses’ experience of caring for patients with self-injurious behavior and nurses’ perceived needs for more education in the subject. The data collection consisted of eight semi-structured interviews and was analyzed with a qualitative content analysis.   Results: The results of the interviews develop into four main categories; "Nurses 'perception of self-injurious behavior", "nurses' experience of care", "emotional impact" and "nurses need of education".Nurses where satisfied with their workplace. The nurses have a perception that most patients self-harm as an anxiety-relieving action, but that there are exceptions where patients self-harm in an attention purpose. The nurses are satisfied with their treatment when they are acting low arousal approach, but they do also experience a difficulty in balancing the low arousal approach with the natural reactions that awakes when a self-harm incident happens. The nurses feel dissatisfied with their behavior when they are unsure of how to act. The nurses say they in larger extent became emotionally affected by self-harm when they were new employees on the psychiatric ward. With more experience the nurses became more accustomed to seeing self harm. The nurses are now experiencing a greater emotional impact when health care fails to help patients in the long term. All the nurses who participated in the study want more education in the subject.   Conclusion: The nurses say they thrive in their workplace and their work with patients who self-harm, but they sometimes experience difficulties in caring for these patients. Lack of time, stress and repetitive self-injurious acts are stressful for the nurses. The nurses describe that there is generally a negative attitude among health professionals towards these patients, which the nurses believe can change with more education on the subject. All nurses interviewed wanted more education about self-injury. / Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt förekommande i samhället. Sjuksköterskor kommer i sitt dagliga arbete möta patienter med självskadeproblematik. Patienter med självskadebeteende är ofta missnöjda med sjukvården och känner sig missförstådda.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende samt sjuksköterskors upplevda behov av utbildning inom ämnet.             Metod: Denna studie har deskriptiv kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor som arbetar på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning har intervjuats angående deras upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende.   Resultat: Intervjuerna gav upphov till fyra huvudkategorier; “sjuksköterskornas uppfattning om självskadebeteende”, “sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnaden”, “känslomässig påverkan” och “sjuksköterskornas behov av utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskorna är nöjd med sin arbetsplats och med patientgruppen. Sjuksköterskorna har en uppfattning om att de flesta patienter självskadar i ångestlindrande syfte men att det finns undantagsfall då patienter självskadar i uppmärksamhetssyfte. Sjuksköterskorna är nöjda med sitt bemötande då de agerar lågaffektivt men upplever samtidigt en svårighet i att balansera det lågaffektiva bemötandet med deras naturliga reaktioner vid en självskadeincident. Sjuksköterskorna beskriver att de blir missnöjda med sitt bemötande när de är osäkra på hur de ska agera vid självskadeincidenter. Sjuksköterskorna uppger att de i större mån blev känslomässigt påverkade av självskadebeteende när de var nyanställda på den psykiatriska avdelningen men att de med erfarenhet blivit mer vana vid att se självskador. Sjuksköterskorna upplever en större känslomässig påverkan när sjukvården inte lyckas hjälpa patienter långsiktigt. Alla sjuksköterskor som deltog i studien önskar mer kunskap om självskadebeteende.   Slutsats: Sjuksköterskorna uppger att de trivs bra på sin arbetsplats och att arbeta med denna patientgrupp men upplever ibland svårigheter i vårdandet av patienter med självskadebeteende. Tidsbrist, stress och upprepande självskadehandlingar är påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskriver att det generellt finns en negativ attityd bland vårdpersonal gentemot dessa patienter, vilket sjuksköterskorna tror kan förändras med mer utbildning inom ämnet. Alla sjuksköterskor som intervjuades önskade mer kunskap om självskadebeteende.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor. / Nurses’ role in the palliative care is to promote autonomy, quality of life and relieve suffering. Palliative sedation is a treatment method that aims to reduce unbearable suffering, but leads to a reduced level of consciousness and limitation of autonomy which the nurse contributes to. The aim of the study was to examine nurses' experiences of palliative sedation. The study was conducted as a general literature study, guided by content analysis based on an inductive approach. The results of the literature study reveals that nurses’ experience an ambivalence in the participation of palliative sedation. Nurses' experience ethical dilemmas when the desire to do what seems best for the patient, is inadequate to depriving patient autonomy and fear of hastening death. Guidelines nor the knowledge of palliative sedation are seen enough to provide nurses’ with comfort in their work with palliative sedation. An establishment of regulations and national guidelines are therefor of value to promote good care on equal terms.

Bakgrund: Undernäring och dehydrering är ett allvarligt men vanligt problem inom sjukvården som har konsekvenser för både patient och samhälle. Adekvat nutritionsvård är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av dokumenteringen av kost- och vätskeintag. Metod: En induktiv studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Respondenter, sex sjuksköterskor och sex undersköterskor, anmälde sig frivilligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: Syn på situationen, Inställning och följsamhet, Kunskap och Arbetsmiljö. I intervjuerna framkom det att uppfattningarna om kost och vätskeregistreringarna varierade mellan avdelningarna och mellan personal på samma avdelning. Majoriteten tyckte dock att det fungerade dåligt eller att registreringen höll på att förbättras. Respondenterna uppfattade att anledningarna till bristerna var alla inblandade parters inställning och följsamhet, kunskap om nutrition och rutinerna samt arbetsmiljön. För att påverka ifyllnadsgraden positivt tycktes det behövas bra kommunikation och samarbete bland de som är involverade i vården inklusive patienten själv. Ökad arbetsbelastning som ledde till tidsbrist och stress försvårade arbetet med kost- och vätskeregistreringar. Slutsats: Resultatet av studien visar att upplevelsen av kost- och vätskeregistreringar varierar mellan individerna och avdelningarna. Den generella uppfattningen är att registreringarna brister men genom förändringar har kost- och vätskeregistreringarna förbättrats och det finns ett fortsatt behov av förbättring. / Background: Malnutrition and dehydration are serious but common concerns within healthcare that have consequences both for the patient and the society. Adequate nutrition is important to promote health and prevent illness within patients. Aim: The aim of the study was to study nurses and assistant nurse’s experiences of the documentation of food and fluid intake. Method: An inductive study of descriptive design with a qualitative approach was performed. Semistructured interviews with six nurses and six assistant nurses were completed. Qualitative content analysis was used to analyze the date. Results: The result consist of four categories: The outlook on the situation, Attitude and adherence, Knowledge and Working environment. In the interviews it appeared that the look on diet records varied between departments and staff in the same department. The majority thought that the diet and fluid records were functioning poorly or being improved. The respondents perceived that the reasons for the flaws were the attitude and compliance of all involved people, knowledge of nutrition and routines and the working environment. To affect the documentation positively, a good communication and cooperation amongst the involved in the care, including the patient, where needed. Increased workload that lead to time constraints and stress complicated the work with diet and fluid records. Conclusion: The result of the study showed that the experience of diet records varies between individuals and different departments. The general perception was that the diet records were flawed but could be improved through different changes.

Introduktion: Intellektuell funktionsnedsättning finns hos 1-3 procent av världens befolkning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ett större vårdbehov och då medellivslängden ökat är det en växande patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2016) flödesschema på nio steg. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod tio artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman; Att mötas av hinder i att ge god vård och Att mötas av möjligheter i att ge god vård. Tillsammans hade de sju underteman. Hinder i att ge god vård var bristande kunskap och erfarenhet, kommunikationssvårigheter, organisatoriska brister samt negativa attityder. Möjligheter i att ge god vård var att ha kunskap och erfarenhet, att lära känna patienten samt att arbeta i team. Slutsats: Mängden erfarenhet och kunskap samt möjligheten att kommunicera med patienten var avgörande för sjuksköterskor upplevelser. Att lära känna patienten upplevdes vara det viktigaste för att kunna bemöta kommunikationssvårigheter. Hinder i att ge god vård påverkade patientsäkerheten samt ledde till svårigheter att identifiera och bemöta komplexa omvårdnadsbehov, vilket begränsade förutsättningarna för god vård.

Bakgrund: Ett nationellt projekt pågår i Sverige för att minska användandet av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den tvångsvårdslagstiftning som finns för vuxna gäller även för barn och under 2016 vårdades 257 barn enligt denna lag i Sverige. Att utföra fastspänning ställer höga krav på personal inom psykiatrisk vård och innebär också ett stort ansvar för personalen. Sjuksköterskor upplever beslutet om och genomförandet av fastspänning som etiskt problematiskt. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärden fastspänning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån två teman. Vad som krävs för att utföra en fastspänning och förutsättningar i utförandet som beskriver sjuksköterskors behov av att kommunicera, ha rätt kunskap och att ha en tilltro till åtgärden. Att arbetet utförs systematiskt och att det finns varierande förutsättningar samt patientens beteende och vårdpersonals förhållningssätt beskrivs också. Etiska dimensioner vid fastspänning på barn beskriver sjuksköterskors ansvar, känslor av olust, att vara känslomässigt påverkad, att känna sig tvungen, att åtgärden känns onödig eller oundviklig samt att de upplever ett etiskt dilemma. Slutsats: Studien visar på hur etiskt svårt det är att utföra fastspänning på ett barn och därför dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver ökat stöd i form av utbildning kring fastspänning och få tid till att reflektera över hur man påverkas av att utföra fastspänning på barn. Detta för att framledes kunna ge god vård. Andra alternativ än fastspänning behövs inom barn och ungdomspsykiatrin. Forskning inom barnpsykiatrin om tvångsåtgärder är bristfällig och förhoppningsvis kan studiens resultat vidareutveckla vården genom att uppmärksamma ämnet.

Bakgrund: Substansberoende är en medicinsk sjukdom som har bland annat genetiska och sociala orsaker (Agerberg, 2008). I Sverige ökar antalet insjuknade samtidigt som det är ett av de länder i västvärlden som behandlar minst med opioider. Sjuksköterskans legitimation har riktlinjer som bland annat syftar på att vara objektiv i varje patientmöte, men bakomliggande attityder kan påverka denna objektivitet och dess inverkan på vårdrelationen.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av substansberoende patienter inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar användes. Dessa analyserades och skapade teman med subteman som utgör resultatdelen. Resultat: Presenteras utifrån tre huvudteman med åtta subteman. Resultatets tre huvudteman är: Kunskap och Utbildning, Upplevelsen av rädsla och oro, Attityder. Subteman inkluderade; att erhålla kunskap, kunskap och kunskapsbrist, betydelsen av kommunikation, upplevelse av rädsla, upplevelse av oro, förförståelsens betydelse, aktuella attityder hos sjuksköterskor, konsekvenser av attityderna utifrån ett holistiskt perspektiv. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Peplaus interpersonella teorin där fokus på vårdrelationen är av betydelse. Vidare diskuterades sjuksköterskans attityder som kan vara dömande och hur de kan vara relaterade till både utbildningsnivå och samhällets normer. Detta kan i sin tur påverka de skyldigheter och etiska riktlinjer som legitimationen innebär.