Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla deltagare arbetade nära patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Data som samlades in granskades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; ”Vård nära patient och närstående” samt ”Bearbetandeprocessen”. Det visade sig att arbetet upplevdes tillfredsställande. De tyckte att det var positivt att få möjligheten att skapa en så bra sista tid i livet som möjligt för patienten. Det framkom dock att arbetet med dessa patienter kan vara psykiskt påfrestande. Av denna anledning ansågs det viktigt att bearbeta sina känslor, antingen med hjälp av arbetskollegor eller via professionell handledning. Slutsatser. Trots psykisk påfrestning upplevs mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter vid livets slutskede som någonting tillfredsställande. Dock behövs bearbetning och handledning av svåra situationer. Då detta erhålls kan den psykiska påfrestningen minska.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Bakgrund: Att vara närstående till en patient som vårdas med palliativ intention kan medföra fysiska och psykiska påfrestningar. Studier har påvisat att partners löper högre risk än andra närstående att drabbas av ohälsa. Då vården centreras kring patienten riskerar partners behov av stöd ej bli uppmärksammat och medföra att partners blir utbränd eller traumatiserad. Syfte: Att belysa hur den palliativa patientens partner upplever sin roll inom palliativ vård. Metod: För att undersöka detta gjordes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgick från tre databaser Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Teoretisk referensram för studien var systemteori. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier överväldigande, otydlig och ensam. Partners beskrev sin roll som överväldigande med ökad arbetsbörda såväl fysisk som psykisk. Informationsbrist och inte alltid fungerande informationsflöden med och mellan vårdinstanser medförde att partners upplevde ovisshet i vad som förväntades av dem och rollen upplevdes otydlig. Situationen kunde leda till social isolering och att partners upplevde en distans till sin omgivning. Det kunde även uppstå känslomässig distans till den sjuke då relationen dem emellan förändrades vilket bidrog till att partners upplevde sin roll som ensam.  Slutsats: Att vara partner till en patient vid vård i livets slutskede kan innebära psykiska, fysiska och praktiska utmaningar i tillvaron vilka ger sig uttryck utifrån den unika situationen. Hur partners upplever situationen påverkas av hens relation till den sjuke och hens relation till sjuksköterska. För att utforma stöd till partners som utgår från deras behov behöver partners upplevelse av sin roll inom palliativ vård ges utrymme.

Bakgrund: Palliativ vård går ut på att främja patientens autonomi, förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten och hens anhöriga ända fram till livets slutskede. Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Sjuksköterskans omvårdnad utgår från dessa hörnstenar där patienten och dess anhöriga ska ses som en helhet utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod:Litteraturöversikten är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar tagna från databasen CINAHL Complete och som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. I denna litteraturöversikt användes Benners teori som teoretisk utgångspunkt.   Resultat:Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter inom palliativ vård presenterades i denna litteraturöversikt i fyra huvudteman: Mötet med döden och döende patienter, Sjuksköterskans upplevelser av eget lidande att vårda döende patienter, Sjuksköterskans behov av stöd och relationsskapande. Diskussion: I litteraturöversiktens diskussion har resultatet diskuterats i tre huvudteman: erfarenhetens betydelse, kollegialt stöd och närhet och distans. Detta utifrån Benners teori, som talar om sjuksköterskans utveckling från novis till expert. / Background: The essence of palliative care is to promote patients autonomy, improve the life quality, and relieve suffering of the patient and their family until life’s finiteness. Palliative care consists of four cornerstones: symptom relief, relative support, teamwork, and communication. These cornerstones set the foundation for nursing care where patients and their families are seen as an entirety in terms of the physical, physiological, social, and existential needs. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse´s experience of caring for patients in the end of life. Method: The literature review is based on eight qualitative studies taken from the CINAHL Complete database and was analyzed using Friberg’s analysis method. In this literature review Banner’s theory was used as the theoretical starting point. Results: Nurse´s experience within palliative care was described in four main themes: facing death and dying patients, nurse´s experience of own suffering from caring for dying patients, nurse´s need for support, and creating a relationship. Discussion: During the discussion of the results in this literature review three main themes emerged: importance of experience, collegiate support, and closeness and distance. Benners theory was used that describes nurse´s progress from novice to expert.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom som kan drabba alla människor. När en människa drabbas av cancer påverkas hela individen både kroppsligt men även psykosocialt och existentiellt. När sjukdomen är obotlig, befinner sig patienten i ett palliativt skede. Sjuksköterskans roll övergår till att lindra patientens lidande och öka livskvaliteten hos patient och närstående vid livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med cancersjukdom vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, baserad på tio artiklar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar, skrivna på engelska, utgick från sjuksköterskans perspektiv och var publicerade mellan 2010 och 2020. Andra inklusionskriterier var peer-reviewed samt att artiklarna skulle vara tillgängliga via databaserna. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier identifierades. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna som en utmaning. Det framkom att familj och närstående sågs som en resurs till de palliativa patienterna men det var också viktigt att uppmärksamma de som en grupp med behov av stort stöd. Sjuksköterskorna upplevde mötet med patienterna som meningsfullt och givande samtidigt som det var utmanande för arbetslivserfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde tunga känslor och tankar i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde brist på stöd, kunskap och resurser från organisationen. Diskussion: Huvudfynd som diskuteras är: sjuksköterskorna anser att kommunikationen med patienterna är en utmaning, sjuksköterskorna upplever meningsfullhet att vårda patienter med cancersjukdom vid livets slutskede samt sjuksköterskorna behöver mer utbildning och stöd från organisationen och samhället.

Background: Within palliative care at the end of life, the meeting with nurses has great significance for the patient's relatives. However, there are divided opinions about how nurses and the patient's relatives experience the meeting with each other. Nurses have high demands on themselves regarding their competence and ability to create meaningful relationships. The meeting between the patient's relatives and nurses can be decisive for the relatives and influence and change their entire image of healthcare. Aim: To describe nurses' experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Method: A literature study with a qualitative approach. Eleven caring science articles with a qualitative method were analyzed. Result: The first theme that emerged through the analysis was Being limited with two associated subthemes eperiences of inadequacy and lack of education. The second theme that emerged in the analysis was being available with good communication and commitment as sub-themes. Conclusion: The nurses described both positive and negative experiences of meeting the patient's relatives during end-of-life care. Through good communication and commitment, the nurses were able to meet the needs of the relatives. It emerged that there was a lack of educational opportunities in the treatment of relatives, which resulted in a feeling of inadequacy. The nurses' skills and knowledge need to be expanded in order to achieve a meaningful and rewarding meeting with relatives.  Keywords: End of life care, Experiences, Meeting, Nurses, Relatives, Qualitative literature study.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier. Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården. / Background: The meaning of passive euthanasia is to withhold or withdraw life-sustaining treatment and is generally both legally and ethically approved. The nurse plays an important and decisive role regarding passive euthanasia since he or she has a major role in the care of people in end-of-life as well as the care of their relatives/loved ones. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of participating in passive euthanasia. Method: This study is a literature review with an inductive approach based on ten articles on which a manifest content analysis was conducted. Results: The analysis resulted into four main categories; to take responsibility, contains the nurses’ responsibility and it’s consequences, to take part in the decision making illuminates the nurses’ urge to share one’s knowledge, to be emotionally affected outlines how the care affects the nurses’ and to provide care at the end-of-life stage portrays how to bestow a dignified death. Within these categories twelve subcategories arose. Conclusion: The most paramount aspect of passive euthanasia was providing dignity in dying. This could be done by taking part in the decision making and tending to the relatives/loved ones as well as including them in the care.

Bakgrund: Palliativ vård ska utföras i syfte att lindra lidande hos patienter. Symtomkontroll är en viktig aspekt i den palliativa vården. Smärta vid livets slut är ett vanligt förekommande fenomen hos patienter med palliativ cancerdiagnos. Upplevd smärta ökar lidandet hos patienter som vårdas vid livets slut. Syfte: Att sammanställa forskning om smärtupplevelser hos patienter med cancerdiagnos i palliativ fas. Metod: Litteraturstudie där 10 kvalitativa originalartiklar granskades. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarnas resultat bidrog till en sammanställning och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård hade starka, fysiska smärtupplevelser. Smärta hade även en påtaglig psykologisk påverkan som hade tydlig inverkan på patienters välbefinnande. Patienternas beskrivningar av systematisk smärtskattning visade på olika åsikter och syn beroende på studie. Generellt reflekterade artiklarnas resultat att patienterna hade liknande tankar och åsikter om smärtlindring. Slutsats: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård upplever smärta fysiologiskt samt psykologiskt. Smärta och effekterna av denna förhindrar patienternas möjlighet till bra livskvalitet trots svår sjukdom, vilket är ett av målen för palliativ vård. För att systematisk smärtskattning ska fungera adekvat krävs en öppen och ärlig dialog mellan patient och vårdpersonal, vilket ställer krav på att det finns förtroende för vårdpersonalen. Patienternas beskrivningar av smärtlindring visar på en utbredd okunskap samt rädsla kring smärtlindrande läkemedel hos patienterna. Patienternas tankar och åsikter om smärtlindring visade i föreliggande arbete bristen av information från vårdpersonal till patient. / Background: Palliative care is provided to relieve suffering among patients’. Symptom control is an important aspect in the palliative care. Pain at end of life is a common phenomenon in patients’ with advanced cancer. Experienced pain increases suffering among patients’ at palliative care Aim: The purpose of this article is to compile research about pain experiences in patients with cancer diagnosis under palliative care. Method: A literature review where 10 qualitative original article were examined. The articles were found on CINAHL and PubMed and were analyzed using content analysis method. Results: Patients’ with advanced cancer had strong physical experiences of pain. Experienced pain also had a significant psychological impact, which had an effect on patients’ well-being. The descriptions of systematic pain measurement were different depending on the study. The articles’ results generally described patients’ similar thoughts and opinions about pain relief. Conclusion: Patients with cancer diagnosis under palliative care experience pain both physiologically and psychologically. Pain, and the effects of pain, prevents patients’ possibility for quality of life despite severe illness – one of the ambitions of palliative care. For an adequate pain measurement, an open and honest dialogue between patients’ and health care professionals is vital; which also requires the trust of healthcare professionals. Patients’ descriptions of pain relief prove a widespread ignorance and fear of pain relieving drugs among patients’. Much caused by health care professional’s lack of information.

Bakgrund:Den palliativa vården är en form av helhets vårdande och går ut på att se patienten som individ och främja livskvalitet samt lindra smärtan för patienten under sista tiden på jorden. Livskvalitet kan förbättras genom att förbättra andligt, emotionellt eller socialt välbefinnande hos patienten. Sjuksköterskans roll i det hela går ut på att bygga en professionell vårdrelation ur de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, kommunikation och teamarbete. Det moderna samhället har allt svårare att kommunicera kring döden samt se på den som en naturlig del av livet, bland annat då det ses som något medicinskt. Detta för att död är vanligare i sjukhus än i hem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede  Metod: Denna litteraturstudie baserades på 12 kvalitativa studier som publicerats mellan 2013-2023 och som sökts genom databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs fyrstegsmetod användes för att analysera studierna och resultaten diskuterades utifrån Dahlbergs et al. redogörelse av vårdrelationer. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede delades upp i 3 huvudteman: Sjuksköterskans möte med döden och döende patienter, sjuksköterskans syn på sin yrkesroll, sig själv och patient och sjuksköterskans behov av stöd och samarbete inom vårdteamet. Sjuksköterskans möte med döden genomsyras av den allmänna synen på döden som råder inom det moderna samhället. Detta för med sig svårigheter i att bibehålla ett balanserat känslomässigt förhållningssätt som inte påverkar den professionella vårdrelationen. Genom att ha en hälsosam distans till patienten, tilldelas chansen att bearbeta sina känslor och erkänna sin roll som lindrare och stöd till patienten kan sjuksköterskan uppleva känslor av meningsfullhet i arbetet. Sjuksköterskan agerar som ’spindeln i nätet’ för vårdteamet och behöver som så stöd från resten av vårdteamet för att kunna utföra sin roll i enlighet med de fyra palliativa hörnstenarna. Sammanfattning: Resultaten visade att sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede kan påverka deras syn på yrkesrollen och värdet av deras arbete. Genom att se döden som en naturlig del av livet och genom att fokusera på att främja patientens välbefinnande snarare än att rädda liv, kan sjuksköterskor uppleva sitt arbete som meningsfullt och tillfredsställande. / Background: Palliative care is a form of holistic care that aims to see the patient as an individual and promote their quality of life while relieving their pain during their last days on earth. Quality of life can be improved by enhancing the spiritual, emotional, or social well being of the patient. The nurse's role is to build a professional care relationship based on the four cornerstones of symptom relief, support for loved ones, communication, and teamwork. The modern society is finding it increasingly difficult to communicate about death and view it as a natural part of life, partly because it is seen as a medical issue. This is since death is more common in hospitals than in homes. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: The study is a literature review based on 12 qualitative studies published between 2013-2023 and searched through the Cinahl and Pubmed databases. Friberg's four-step method was used to analyze the studies, and the results were discussed based on Dahlberg et al.'s account of care relationships. Results: Nurses' experiences of caring for patients in the end-of-life stage were divided into three main themes: The nurse's encounter with death and dying patients, the nurse's perception of their professional role, themselves, and the patient, and the nurse's need for support and collaboration within the healthcare team. The nurse's encounter with death is permeated by the general view of death prevailing in modern society. This brings difficulties in maintaining a balanced emotional attitude that does not affect the professional care relationship. By having a healthy distance from the patient, the chance is given to process their feelings and acknowledge their role as a reliever and support to the patient. The nurse can experience feelings of meaningfulness in the work. The nurse acts as the 'spider in the web' for the care team and needs support from the rest of the care team to perform their role in accordance with the four palliative cornerstones. Summary: The results show that nurses' experiences of caring for patients at the end of life can affect their view of their professional role and the value of their work. By seeing death as a natural part of life and focusing on promoting patient well-being rather than saving lives, nurses can experience their work as meaningful and satisfying

Bakgrund: Att vårdas vid livets slut kan vara en stor omställning för både patient och närstående. Enligt tidigare forskning saknas kunskap om de närståendes upplevelser kring vården och blev därmed ett relevant område att forska vidare på. Sjuksköterskan har som ansvar att se till de närståendes behov samt kunna erbjuda information, stöd och delaktighet i en situation som beskrivs som påfrestande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård vid livets slutskede på vårdavdelningar. Metod: Litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod samlades in från databaserna CINAHL Complete och PUBMED. Sökningarna begränsades till full text, peer reviewed, English samt avgränsning mellan 2006 och 2016. Resultat: Fyra teman framkom under analysen; kommunikationens betydelse för vård vid livets slut, relationens betydelse och behov av närhet, upplevelse av stöd, tröst och bemötande samt närståendes delaktighet vid livets slut. Kommunikationens betydelse var stor då många närstående upplevde informationen kring vården vid livets slutskede som bristfällig och således kände sig oförmögna att fatta rätt beslut. Även en del positiva och negativa aspekter vad gäller de närståendes upplevelse av stöd samt relationens betydelse för vårdandet framkom, vilket i sin tur ledde till deras chans till delaktighet. Diskussion: I resultatet framkom stora likheter vad gäller information och kunskap, alltså kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående. En fungerande kommunikation ansågs enligt de närstående som en väsentlig faktor för hur upplevelsen av omvårdnaden utföll. Detta diskuteras utifrån Andersheds teori samt andra infallsvinklar och på vilket sätt de närståendes delaktighet påverkas. / Background: Receiving end-of-life care can turn into a big adjustment for both the patient and the next of kin. According to previous research the knowledge is inadequate regarding this type of care-giving, which turned out to be a relevant area for further research. The nurse carries a great responsibility when it comes to the wishes and requirements of the next of kin, and is also providing information, support and involvement in this trying situation. Aim: The aim was to describe how someone who is a next of kin might experience the end-of-life care in hospital wards. Method: Literature review. Eight qualitative articles, one quantitative article and one article with mixed method were collected from the databases CINAHL Complete and PUBMED. The searches were limited to full text, peer reviewed, in English and the years of publishing from 2006 to 2016. Results: Four themes emerged during the analysis; The importance of communication for end-of-life care, the relationship’s importance and the need of closeness, experience of support, comfort and attitude and next of kin’s involvement in end-of-life care. The importance of communication was vital. This emerged from the experiences the next of kin described as inadequate, and thus feeling unable to make the right decisions. Also, some positive and negative aspects regarding the next of kin’s experiences of support emerged. This included the meaning of the relationships for the caring, which leads to an improved chance for them to get involved. Discussion: The results showed great similarities in terms of information and knowledge, which leads to improved communication between the nurse and next of kin. Direct communication was considered, according to the next of kin, as an essential factor in the development of the perception of nursing care. This is discussed on the basis of Andershed’s theory, as well as other perspectives, of the nurses and the patients, and the way in which the next of kin’s involvement is affected.