Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

Bakgrund: Att arbeta kliniskt som allmänsjuksköterska innebär att vårda döende människor och deras närstående, mer eller mindre oavsett arbetsplats. Tidigare studier har visat att förutsättningarna för att vårdas palliativt på vårdavdelning vid sjukhus är inte alltid optimala. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter kring palliativ vård hos allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på sjukhus Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där sex allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Hinder i att vårda palliativt, Att vårda med självförtroende och Att vara behövd dessa kategorier redovisades med hjälp av underkategorier. Hinder framkom kring att vårda palliativt för sjuksköterskor. Att vårda med självförtroende har sin grund i kunskap, erfarenhet och stöd. Att vara behövd beskriver känslorna och upplevelserna som kommer av att arbeta med palliativ vård. Slutsats: Det har visat sig vara stressigt, tidskrävande och samtidigt givande för sjuksköterskorna att hinna med att vårda palliativt inom den somatiska vården. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att kunna vårda de palliativa patienterna. Det framkom att samarbete mellan professionerna bör prioriteras och intresset för den palliativa vården varierade. Mer forskning behövs för att skapa möjligheter till en bättre framtida palliativ vård.

Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans huvudområde inom vilket sjuksköterskor verkar såväl teoretiskt som praktiskt. Den rådande bristen på sjuksköterskor har inneburit att andra yrkesgrupper, vilka inte besitter samma kompetens inom omvårdnad som sjuksköterskan, allt oftare tagit över den patientnära omvårdnaden. Detta kan innebära att sjuksköterskans omvårdnadsansvar försvåras men även att innebörden av sjuksköterskans omvårdnad inte längre blir tydlig. Specialistsjuksköterskans ansvar ligger i att leda, planera och utveckla omvårdnadsarbetet, hur han eller hon uppfattar omvårdnad spelar därför roll för uppdraget. Syfte: Belysa sjuksköterskors uppfattningar om omvårdnadens innebörd. Metod: En kvalitativ metod har använts, individuella djupintervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma på medicinska vårdavdelningar har genomförts, kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat: Analysen tolkades att reflektera ett övergripande tema vilket belyste sjuksköterskornas uppfattning av omvårdnadens innebörd. Temat benämndes ”Att erkänna personen bakom patienten”. Sjuksköterskorna uppfattade att omvårdnadens innebörd är att se och tillgodose mänskliga behov såväl kroppsliga som själsliga, omvårdnad innebär också att se personen i ett sammanhang både situationen här och nu i vården men också att se situationen innan och efter vårdtillfället. Omvårdnad är att arbeta efter den enskilda patientens behov och önskemål. Konklusion: Om sjuksköterskor ska kunna arbeta i enlighet med den innebörd av omvårdnad som framkommer i denna studie krävs det att hen ges möjlighet att få arbeta i den direkt patientnära omvårdnaden snarare än att som nu erhålla arbetsuppgifter som lokaliserar sjuksköterskan allt längre ifrån den patientnära omvårdnaden. / Nursing is registered nurses’ [RNs] main field within which nurses operate both theoretically and practically. The current lack of nurses has led to that other professional groups, not possessing the same competence in nursing as the RNs, nowadays have taken over the direct bedside nursing care to a higher extent. This may mean that the RNs nursing care responsibilities becomes more difficult to upheld. It might also mean that the meaning of nursing care no longer is clearly articulated or acknowledged. The specialist nurse's responsibility is to lead, plan and develop nursing and nursing care, how he or she perceives nursing therefore plays a pivotal role for the nursing on offer. Aim: To illuminate RNs views of the meaning of nursing. Method: A qualitative method was used and data were collected by interviews with eight RNs working at medical units was carried out. Transcribed texts was analysed by a qualitative content analysis. Results: The analysis was interpreted to reflect an overall theme, acknowledging the person behind the patient highlighting RNs perception of nursing. The theme reflected nursing as comprising of seeing and satisfying essential human needs i.e. physical and mental while working in accordance with the individual persons need and wishes. Nursing also meant to recognise the person in a broader context i.e. including the persons past, present and future in relation to nursing. Conclusion: For RNs to offer nursing reflecting their perceived meaning of nursing RNs are needed to be given the opportunity to be relocated back to the direct bedside patient care and not be drawn further and further away from their main responsibilities within nursing.

Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys. Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025). Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.

Att som nyexaminerade sjuksköterskor arbeta på vårdavdelningar kan innebära många olika upplevelser. Efter tre års teoretiska och praktiska studier besitter sjuksköterskor en sjuksköterskeexamen samt en examen inom vårdvetenskap där all kunskap nu ska utföras i praktiken. Syftet med studien är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetet på vårdavdelningar de två första åren. Metoden är litteraturöversikt där åtta studier av kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod använts. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Övergången från studenter till nyexaminerade sjuksköterskor; Att vara anställda via introduktionstjänster samt Vårdmiljöns betydelse. Resultatet visar på att det finns en övergång mellan utbildningen i skolan och vad som krävs teoretiskt samt praktiskt på arbetsplatsen, för- och nackdelar med introduktionstjänsterna samt vikten av en bra organisatorisk och stöttande vårdmiljö. Diskussionen lyfter fram avståndet i erfarenheter och kunskaper mellan studietiden och som yrkesverksamma sjuksköterskor samt betydelsen av organisatoriskt god och stöttande vårdmiljö. Slutsatsen uppvisar att genom att minimera skillnaden mellan teori och praktik, med rätt stöttning, en trygg introduktion samt ett tillåtande arbetsklimat främjar en god vård och hållbara sjuksköterskor.

Bakgrund: Patienter som har genomgått kirurgi i tarmen har ofta svårt att komma igång att äta den första postoperativa tiden, trots att tarmfunktionen har återkommit. Ett malnutritionstillstånd med negativ påverkan för kroppen att motstå sjukdom och komplikationer kan uppstå och leda till fördröjd återhämtning och förlängd vårdtid. Det finns sparsamt med studier av patienters perspektiv på sin egen nutrition vid inneliggande vård på sjukhus och här har en kunskapslucka uppmärksammats. Syfte: Syftet var att utforska hur måltidssituationen genomfördes på två kirurgiska vårdavdelningar för patienter som genomgått ett tarmkirurgiskt ingrepp, med specifikt fokus på patientens perspektiv, samt att belysa de hinder och möjligheter som fanns för patienterna till att påverka sitt näringsintag. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie med efterföljande intervjuer. Etnografisk dataanalys med öppen kodning av handlingsmönster som växte fram till kategorier. Resultat: Patienterna hade en god medvetenhet om sitt sjukdomstillstånd och vad som krävdes för deras tillfrisknande. De hade förståelse för betydelsen av ett gott näringsintag och därmed utfördes också egenvårdshandlingar för att tillgodose dessa behov. De hinder som resultatet visade har indelats i kategorierna kunskapsbrist, fysiska hinder, yttre omständigheter samt personliga förutsättningar. Slutsats: Patienternas personliga förutsättningar behöver tas till vara mer genom en fördjupad dialog mellan patient och sjuksköterska. Utökad patientinformation och patientdelaktighet ses som möjligheter till att förbättra patienternas näringsintag under vårdtiden. Däremot finns yttre omständigheter som inte kan påverkas av sjuksköterskan, som de täta måltiderna, och dessa behöver lyftas i verksamheterna. Den övergripande miljön och rutiner vid måltider kan förbättras med fokus på estetik och platsen för måltiden. / Background: Patients who have undergone intestinal surgery often have difficulties starting to eat during the first postoperative days, despite the fact that the bowel function has returned. As a result, the threat of malnutrition, and its negative effect on the body to resist illness can create complications which may result in delayed recovery and consequently longer stay in hospital. There are sparse studies of patients’ perspectives on their own nutrition in hospital care and a knowledge gap has been noted. Aim: The aim of this study was to explore how mealtime situations were performed in two surgical wards for patients having intestinal surgery, with a specific focus on the patient's perspective, and to identify barriers and opportunities affecting the patients nutritional intake. Method: A focused ethnography observation study with following interviews. Ethnographic data analysis with open coding of patterns of action which developed into categories was used. Result: The patients showed a high awareness about their state of illness and what was needed for their recovery. They understood the importance of a good nutritional intake and therefore self-care actions were performed to satisfy those needs. The obstacles that were shown in the results have been divided into the categories lack of knowledge, physical obstacles, external circumstances and personal conditions. Conclusion: The patients´personal conditions needs to be taken into consideration through a deepened dialogue between the patient and the nurse. Extended patient information and patient participation are seen as opportunities to improve the patients´ nutritional intake during the hospital stay. There are external circumstances that can not be influenced by the nurse, for example the close mealtimes, which needs to be lifted in the hospital organization. The overall environment and hospital routines concerning mealtimes can be improved, focusing on esthetics and the place for the meal intake.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är särskilt utsatta inom vården eftersom de inte alltid själva kan lyfta fram sina egna vårdbehov. Det tillhör inte ovanligheten att psykiskt sjuka patienter lider av samsjuklighet, vilket innebär att patienter lider av flera sjukdomar samtidigt. Patienter med psykisk sjukdom har oftast har en högre sjuklighet än allmänheten. Trots detta upplever patienter med psykisk sjukdom att det inte får den hjälp de behöver inom den somatiska vården. Sjuksköterskan kan möta patientens fysiska behov men förväntas vårda de psykiska behoven också, även om de inte fått denna kunskap i sin grundutbildning.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatiska vårdavdelningar.  Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Urvalet bestod av verksamma sjuksköterskor på olika somatiska vårdavdelningar. Data inhämtades från PubMed och Cinahl. Vid analysering av de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen utfördes i följande ordning; kondensering, kodning och kategorisering av de utvalda meningsenheterna.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier.  Slutsats: Resultatet visade på en tydlig brist hos sjuksköterskorna i kunskap och utbildning gentemot patienter med psykisk sjukdom. Faktorer som rädsla och osäkerhet påverkade vårdarbetet och interaktioner mellan patienterna med psykisk sjukdom och sjuksköterskan. Sjuksköterskans bristande kunskap samt inställning gentemot patienterna kan påverka tillämpningen av den personcentrerade vården. Enlitteraturstudie kan ge en ökad förståelse om hur sjuksköterskan upplever vårdandet vid patienter med psykisk sjukdom som i sin tur förhoppningsvis kan leda till en mer jämlik vård och förbättrad grundutbildning.

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området. / Background: Many patients are in need of palliative care before they die. In Sweden there are several different options for specialized palliative care today. However, the specialized palliative care units are not sufficient to care for all patients in need of palliative care which leads to that nurses working at somatic wards in hospitals frequently encounter these patients. Aim: To describe nurses experiences of giving palliative care to patients in somatic hospital wards. Method: The study was conducted as a review. Data-collection was performed using the databases Cinahl, PubMed and Web of Science, resulting in the inclusion of 15 articles. Results: When caring for palliative patients, the nurses experienced communication to be difficult in many respects. Experienced difficulties for the nurses were fear to meet existential issues, lack of time and dysfunctional communication between professionals. Nurses experienced a major need for education and updating of skills. Conclusion: As palliative care implies a lot of challenges and difficulties, there is a need of specialized training. In order to develop care in somatic wards more education and research is required in this area.

Bakgrund: Att vårdas vid livets slut kan vara en stor omställning för både patient och närstående. Enligt tidigare forskning saknas kunskap om de närståendes upplevelser kring vården och blev därmed ett relevant område att forska vidare på. Sjuksköterskan har som ansvar att se till de närståendes behov samt kunna erbjuda information, stöd och delaktighet i en situation som beskrivs som påfrestande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård vid livets slutskede på vårdavdelningar. Metod: Litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod samlades in från databaserna CINAHL Complete och PUBMED. Sökningarna begränsades till full text, peer reviewed, English samt avgränsning mellan 2006 och 2016. Resultat: Fyra teman framkom under analysen; kommunikationens betydelse för vård vid livets slut, relationens betydelse och behov av närhet, upplevelse av stöd, tröst och bemötande samt närståendes delaktighet vid livets slut. Kommunikationens betydelse var stor då många närstående upplevde informationen kring vården vid livets slutskede som bristfällig och således kände sig oförmögna att fatta rätt beslut. Även en del positiva och negativa aspekter vad gäller de närståendes upplevelse av stöd samt relationens betydelse för vårdandet framkom, vilket i sin tur ledde till deras chans till delaktighet. Diskussion: I resultatet framkom stora likheter vad gäller information och kunskap, alltså kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående. En fungerande kommunikation ansågs enligt de närstående som en väsentlig faktor för hur upplevelsen av omvårdnaden utföll. Detta diskuteras utifrån Andersheds teori samt andra infallsvinklar och på vilket sätt de närståendes delaktighet påverkas. / Background: Receiving end-of-life care can turn into a big adjustment for both the patient and the next of kin. According to previous research the knowledge is inadequate regarding this type of care-giving, which turned out to be a relevant area for further research. The nurse carries a great responsibility when it comes to the wishes and requirements of the next of kin, and is also providing information, support and involvement in this trying situation. Aim: The aim was to describe how someone who is a next of kin might experience the end-of-life care in hospital wards. Method: Literature review. Eight qualitative articles, one quantitative article and one article with mixed method were collected from the databases CINAHL Complete and PUBMED. The searches were limited to full text, peer reviewed, in English and the years of publishing from 2006 to 2016. Results: Four themes emerged during the analysis; The importance of communication for end-of-life care, the relationship’s importance and the need of closeness, experience of support, comfort and attitude and next of kin’s involvement in end-of-life care. The importance of communication was vital. This emerged from the experiences the next of kin described as inadequate, and thus feeling unable to make the right decisions. Also, some positive and negative aspects regarding the next of kin’s experiences of support emerged. This included the meaning of the relationships for the caring, which leads to an improved chance for them to get involved. Discussion: The results showed great similarities in terms of information and knowledge, which leads to improved communication between the nurse and next of kin. Direct communication was considered, according to the next of kin, as an essential factor in the development of the perception of nursing care. This is discussed on the basis of Andershed’s theory, as well as other perspectives, of the nurses and the patients, and the way in which the next of kin’s involvement is affected.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen. / Background: Mental illness is increasing in the whole world and also in Sweden, mainly among the young female population. Mental problems are often linked to somatic illness. The quality of somatic health care for these patients is often worse, mainly because a lot of nurses don’t have enough knowledge and experience of psychiatric nusing. Aim: The aim of this study is to examine nurses’ attitudes against and experiences of patients with mental illness in somatic health care. Method: Literary review of scientific articles. Literary search in data bases with appropriate search terms. The quality of the articles was examined by using grading templates. Results: In total 15 articles, 8 qualitatives and 7 quantitatives, were examined. The examination shows that nurses have predominantly negative experiences of caring for patients with mental illness. One explanation can be lacking knowledge and skills which leads to fear, frustration and stress when meeting this group of patients. The environment of the work place was also named as a causing factor of stress. These factors are contributing to the nurses’ predominantly negative attitudes towards those patients. Conclusion: The conclusion of this study is that the identified lack of knowledge and skills among the nurses leads to insecurity among other negative emotions while taking care of patients with mental illness in somatic health care. Improving this situation can be achieved by raising nurses’ competence, for example by focusing more on psychiatric nursing during practical training.