Bakgrund: Årligen är cirka 20 miljoner barn världen över i behov av någon form av omvårdnad i livets slutskede. All vård av barn skall vara utformad så att särskild hänsyn tas till barnets bästa. Sjuksköterskans uppgifter vid vård i livets slutskede är att lindra lidande, tillgodose familjens behov samt att bemöta familjerna med respekt, värdighet, medkänsla och med hänsyn till patientens integritet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Tio resultatartiklar inhämtades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Huvudtemana var: positiva och negativa känslor, kommunikativa utmaningar och behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskorna betonade att arbetet med barn i livets slutskede gav såväl positiva som negativa känslor. Flera sjuksköterskor upplevde brist på tillräcklig utbildning och stöd. Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser visade att omvårdnaden av barn i livets slutskede kunde vara givande, trots tuffa och sorgfyllda situationer. För att förbättra sjuksköterskornas upplevelser är det av stor vikt med en ökad kunskap och utbildning, specifikt inom kommunikation, samt förbättrade möjligheter till stöd på en organisatorisk nivå. / Background: Every year approximately 20 million children worldwide are in need of some form of end-of-life care. All care involving children must be designed so that the best interest of the child is considered. The nurse’s responsibilities in end-of-lifecare are to alleviate suffering, fulfill the family’s needs and approach them with respect, dignity, compassion and integrity. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for children at the end of life. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. Ten result articles were selected and examined using content analysis. Result: The analysis resulted in three main themes with associated sub-themes. The main themes were: positive and negative emotions, communicative challenges and a need for support and education. The nurses emphasized that end-of-life care of children induced both positive and negative emotions. Several nurses experienced a lack of knowledge and support. Conclusion: The nurses’ experiences showed that caring for children at the end of life could be rewarding, despite the sorrow and tough situations. To improve the nurses’ experiences, it is imperative to increase their knowledge and education, specifically regarding communication, and improving the opportunities for support at an organizational level.

Bakgrund: Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar i världen, vilket ställer krav på sjuksköterskans stödjande roll i form av patientundervisning. Sjuksköterskan kan vägleda patienten till ett hälsosamt samt reflektivt förhållningssätt som ger utrymme för dennes lärande och egenvård. En del av egenvård är att hitta en vardag som bringar känsla av kontroll och hälsa. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av patientundervisning vid kroniska sjukdomar. Metod: En litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att förståelse och att se patientens livsvärld upplevs som betydelsefullt. Stöd och vägledning möjliggör både en god hälsa samt egenvårdsförmåga. Faktorer som begränsar eller försvårar patientundervisningen kan vara bristande följsamhet, patientens ekonomiska situation, anhöriga samt tidsbrist i arbetet. Konklusion: Patientundervisning för att stärka patientens egenvårdsförmåga visar sig vara ett omfattande område. Sjuksköterskor belyser flera aspekter i patientundervisningen som bidrar till en god egenvårdsförmåga hos patienten. En personcentrerad vård skapar ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där fokus ligger på gemensamma mål och förståelse för patientens livsvärld. Sjuksköterskan behöver i arbetet med patientundervisning vara medveten om eventuella barriärer som kan förekomma där ett lösningsorienterat och inlyssnande arbetssätt måste beaktas. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing worldwide, which increases the demand for the nurse's supportive role in the form of patient education. The nurse can guide the patient to a healthy and reflective approach that provides space for the patient's learning and self-management. A part of self-care is to find an everyday life that brings a sense of control and health. Aim: Explore nurse’s experience of patient education in case of chronic disease. Method: The study is a literature review of scientific articles. Findings: The results show that understanding and seeing the patient's world as important. Support and guidance enable good health and self-management ability. Factors that limit or complicate patient education can be lack of compliance, the patient's financial situation, relatives and lack of time at work. Conclusion: Patient education to strengthen the patient's self-management ability turns out to be an extensive area. Nurses highlight several aspects that help the patient's self-management. A person-centered care creates a collaboration between nurse and patient where the focus is on common goal and understanding of the patient's world. Nurse’s need to be aware of barriers, where a solution-oriented and listening approach must be considered.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

Media often reports problems within the healthcare sector. The issues point to that the working environment is unhealthy. One of the examples is that too high of a workload leads to stress, which in turn leads to increased numbers of sick leave and employees looking for other jobs. For an employer, there is a legal responsibility to provide a satisfactory working environment. The fact that workers are the most important resource in a workplace is not new, and it is becoming increasingly important for an employer to work with its personnel issues and try to meet their needs and wishes. The aim of this essay is to elucidate nurses' experiences of their psychosocial work environment, as well as the employer's legal obligations to maintain a good psychosocial work environment. To fulfil the purpose of the study, a legal sociological method has been used, where a legal dogmatic method has been used to determine the applicable law, and a qualitative method has been used to examine nurses' experiences through semi-structured interviews. The study's findings showed that the psychosocial work environment is a problem according to the nurses participating in the study, and that the employer's work to prevent ill-health can often be considered inadequate. The study's results also indicate that there are deficiencies in the law and specific legislative regulations aimed at the healthcare sector should be established.

Bakgrund: Studier har visat att familjer har en viktig betydelse när det gäller måendet hos personer med psykisk ohälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att familjefokuserad omvårdnad kan främja funktion och välbefinnande hos både den sjuke och dess omgivande familj. Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden påverkar i vilken omfattning den sjukes familj involveras i vård och behandling. Motiv: Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden har undersökts i somatisk vård, men det finns få studier gjorda i psykiatrisk kontext och framförallt inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i psykiatrisk öppenvård och inställningens samband mellan vidareutbildning, antal verksamma år som sjuksköterska och kön. Metod: En webbaserad enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet FINC-NA. Totalt 66 sjuksköterskor verksamma inom regional psykiatrisk öppenvård besvarade enkäten under januari och februari 2020. Resultat: De sjuksköterskor som arbetat längst skattade familjers medverkan i omvårdnad högst. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor och gällande kön fanns signifikanta skillnader enbart i skattning av familjen som egen resurs. Slutsats: Det finns en positiv syn bland sjuksköterskor på familjers medverkan i omvårdnad. Implementering av ett familjefokuserat arbetssätt samt utbildning av sjuksköterskor i familjers betydelse för patienters hälsa kan bidra till att betrakta familjen som en resurs i omvårdnaden.

Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses and patients are satisfied. / Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

Sammanfattning Bakgrund: Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer medför inte bara lidande och ohälsa för de som är direkt involverade utan påverkar även samhället i stort. Kvinnor som lever i våldsbenägna relationer uppsöker frekventare sjukvård än andra och därmed har sjuksköterskor en betydande roll i att uppmärksamma och bekräfta våldets förekomst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom vården utsatta för våld i nära relationer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 13 artiklar sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningssätt enligt Friberg.Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer var både komplext och väckte starka känslor. Den omgivande miljön påverkade möjligheterna att skapa goda och tillitsfulla relationer och sjuksköterskor upplevde osäkerhet i att fråga om våld i nära relationer.Slutsats: Sjuksköterskor påverkades av såväl vårdorganisationen som av deras egen kunskap och erfarenhet. Mötet väckte även starka känslor vilket kunde påverka deras professionella förhållningssätt. Genom att uppmärksamma ämnet både inom vården och samhället i stort kan intresset öka för vidare forskning och bättre förutsättningar skapas för både sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Att hantera dödsfall är en central uppgift i yrket som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta både förväntade och oväntade dödsfall och det krävs att sjuksköterskor utvecklar yrkeskompetens för att kunna hantera de emotionella upplevelserna i samband med dödsfall. Sjuksköterskeutbildningen bör förbereda sjuksköterskor inför att möta döende och avlidna personer och vilka uppgifter sjuksköterskor har kring dödsfall, dock uttrycks en brist i utbildningen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som är publicerade mellan 2010 och 2020 och hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av dödsfall både personligt och yrkesmässigt, det beskrivs även att stöd efter dessa upplevelser är viktigt för att hantera upplevda känslor. Vidare visar resultatet att sjuksköterskor inte alltid är förberedda på vilket ansvar de har vid dödsfall i förhållande till anhöriga. Skillnader framkommer i upplevelser av förväntade och oväntade dödfall, där sjuksköterskor upplever oväntade dödsfall som svårare att hantera.Slutsats: Sjuksköterskor påverkas både personligt och yrkesmässigt och de flesta sjuksköterskor känner någon form av sorg när en patient avlider. Anhörigas reaktioner kan påverka hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Att få stöd är en viktig del i att hantera dessa situationer. Upplevelser av dödsfall beskrivs även som utvecklande för sjuksköterskor. / Background: Dealing with death is a central task in the profession as a registered nurse. In their profession, nurses will face both expected and unexpected deaths, and it is required that nurses develop professional competence in order to be able to handle the emotional experiences in connections with deaths. The nursing education should prepare nurses to meet dying and deceased people and what information nurses have about deaths, however, a shortcoming is expressed in the education.Aim: The aim of this literature overview was to describe nurses' experiences in connection with deaths in inpatient care.Method: The literature review is based on 16 scientific articles both qualitative and quantitative that were published between 2010 and 2020 and retrieved from the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results show that nurses are affected by deaths both personally and professionally, it is also described that support after these experiences is important for dealing with perceived emotions. Furthermore, the results show that nurses are not always prepared for the responsibility they have in the event of death in relation to relatives. Differences emerge in experiences of expected and unexpected deaths, where nurses experience unexpected deaths as more difficult to deal with.Conclusion: Nurses are affected both personally and professionally and most nurses feel some form of grief when a patient die. Relatives' reactions can affect how the nurse experiences the death. Getting support is an important part of dealing with these situations. Experiences of death are also described as developing for nurses.

Bakgrund: När en förälder blir svårt sjuk påverkas hela familjens hälsa. Barn som närstående är i en särskilt sårbar situation och har rätt till stöd från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll och en utmanande uppgift i att möta barn som närstående inom palliativ vård. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter kan man finna förbättringsområden inom den palliativa vården för att kunna bemöta föräldrar och deras barn på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter och deras minderåriga barn inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycInfo användes. De elva kvalitativa artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades enligt Caldwell et als granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman; att skapa en relation till föräldrarna, att möta patientens barn och att hantera organisatoriska hinder. I arbetet mot barnfamiljer krävdes det tid för att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna och deras barn. Sjuksköterskor efterfrågade utbildning och struktur i arbetet. De behövde forum för att få möjlighet att stödja och dela erfarenheter med varandra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap, mod och ett nära samarbete med föräldrarna för att kunna identifiera och möta familjens behov. Resultatet belyser även sjuksköterskans behov av tid och handledningen för att kunna utföra den utmanande och emotionellt påfrestande uppgiften. Det finns behov av ett strukturerat arbetssätt och utbildning för att stärka sjuksköterskor i rollen att arbeta mot barn som närstående.

Palliativ vård ges i livets slutskede och kan variera från några timmar till flera dagar. Drygt 80% av de 90 000 personer som avlider i Sverige årligen bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är under stor utveckling och dess syfte är att patienternas vårdbehov skall tillgodoses samt att de närstående som är i behov av stöd ska få det. Sjuksköterskan ska kunna identifiera den vilket skeende patienten är i, så att hen kan skapa möjligheter för både patient och anhöriga att planera den sista tiden som de har tillsammans. Allt detta kräver att sjuksköterskan har rätt kunskap och resurser.  Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter vid livets slutskede i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt som analyserats enligt Fribergs modell och består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre generella huvudteman och åtta underteman. Huvudteman som identifierades var; Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet, Behov av kompetens och Emotionell påverkan. Slutsats: För att sjuksköterskor ska klara av det komplexa arbetet behövs det ett nära samarbete och stöd från kollegor samt en ökad kunskap inom ämnet. Brister i samarbetet kan leda till att patienten blir lidande och inte får bästa möjliga vård.