Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.

Arbetsrelaterad stress är ett problem bland sjuksköterskor som oftast är kopplad till arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress skapas av olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress påverkar inte enbart sjuksköterskans hälsa negativt, utan påverkar också patientsäkerheten. Vidare kan obalans mellan stress och återhämtning skapa negativa hälsoeffekter för sjuksköterskor och påverka deras arbetsförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskor ges tid och möjlighet att lyssna till patientens berättelse för att kunna erbjuda individbaserad vård. Genom ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress kan åtgärder vidtas för att minska stressen och skapa en patientsäker och evidensbaserad vård med patienten i centrum. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som orsakar arbetsrelaterad stress. Metoden som användes är en litteraturstudie som grundar sig på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i nio kategorier: otillräcklig tid och personalbrist, arbetsmiljö/resursbrist, teamsamarbete, brist på kunskap/ erfarenhet, brist på stöd från ledning, prioriteringssvårigheter, kontroll över arbete, etiska utmaningar och påverkan på privatliv. För att förbättra sjuksköterskans arbetssituation behövs god kommunikation mellan olika yrkesgrupper och ledningen, samt att arbetsgivare tar hänsyn till sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsmiljö. Återhämtning är också viktigt för att hantera stress och förbättra sjuksköterskors välbefinnande. En hållbar arbetsmiljö är avgörande för att ge bästa möjliga vård till patienter och främja en hållbar utveckling.

There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.

Bakgrund: Våld kan förekomma genom psykiskt, fysiskt, sexuellt eller latent våld. Många kvinnor som utsätts för våld i nära relationer söker sjukvård för andra åkommor såsom magbesvär eller kronisk smärta. Våldsutsatta kvinnor känner skam för att berätta och är rädda för ytterligare våld. Sjuksköterskor möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete och det är därför angeläget att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning sammanställdes och analyserades artiklarna utifrån de fyra stegen i Fribergs analysmetod. Resultat: Analysen ledde fram till i två kategorier och sex underkategorier. De två kategorierna är Utmaningar i verksamheter och Varierande förutsättningar. Vidare framkom det att brist på kunskap, rutiner och tid var faktorer som sjuksköterskor hade erfarenheter av i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det finns utmaningar och varierande förutsättningar hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård som gör att omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor brister. Genom att implementera fler rutiner eller riktlinjer, erbjuda mer utbildning och genom att belysa attityder och kulturer skulle sjuksköterskors tillvägagångssätt och bemötande förbättras. Detta skulle öka möjligheterna att upptäcka och hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is defined as health care division with the aim of alleviating suffering and promoting quality of life of patients with progressive, incurable disease or injury. Palliative care encompasses a holistic view of the patients that includes physical, psychological, social and existential needs as well as emotional aspects of care and involves both patients and their relatives. Palliative care can be time demanding, which poses ethical challenges for nurses and affects the care given to patients. Aim: This literature review aimed to illuminate nurses’ experiences concerning ethical challenges in the context of palliative care.Method: A literature study with a qualitative approach was performed based on 12 qualitative primary studies which included a total of 221 registered nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. The searches were made in databases CINAHL and PubMed, quality checked using SBU's review template. Result: Seven main themes were identified in the results: Ethical challenges regarding the patient's autonomy and self-determination, Ethical challenges regarding the involvement and support of relatives, Ethical challenges regarding communication, Ethical challenges regarding decisions about life-sustaining measures, Ethical challenges regarding spiritual and cultural needs, Ethical challenges regarding the nurses' emotional burden, Ethical challenges in collaboration with other personal. Conclusion: Nurses in palliative care faced ethical challenges regarding patient autonomy and well-being, communication and collaboration. Communication challenges and collaboration problems within care teams also affected care of palliative patients. The nurses believed that improved communication, clearer guidelines and increased support are needed to ensure more patient-centred and ethically sustainable palliative care. Keywords: Comfort, communication, ethical challenges, nurses' experiences, palliative care.

Bakgrund: Inom det kirurgiska specialistområdet vårdas både elektiva, akuta och palliativa patienter. Det finns forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta och palliativa patienter var för sig. Det finns dock begränsad forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt, på samma avdelning. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda elektiva, akuta och palliativa patienter samtidigt på en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med tre subkategorier till respektive huvudkategori. Under huvudkategorin; Patientvariationer skapar stimulans och ställer krav beskrivs patienternas varierade omvårdnadsbehov, betydelsen av anpassning samt arbetstillfredsställelse. Under huvudkategorin; Arbetsmiljöns påverkan på vård och hälsa beskrivs den pressade arbetsmiljön, behov av prioritering samt känsla av otillräcklighet.  Konklusion: Att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt beskrivs som varierade och lärorikt. Samtidigt ställer det krav på att anpassning. Vidare skapar den höga arbetsbelastningen behov av att prioritera. Prioriteringen leder till att vissa delar av omvårdanden och patientgrupper blir lidande. Resultaten visar också att det är särskilt svårt att vårda palliativa patienter på en botande avdelning. / Background: Within the surgical specialist care, both elective, acute, and palliative patients are cared for. There is research that describes nurses' experiences of caring for these patients separately. However, there is limited research on nurses' experiences of caring for these groups of patients simultaneously. Aim: Describe nurses' experiences of caring for elective, acute and palliative patients simultaneously in a surgical ward. Method: Qualitative interview study with seven nurses. The data was analyzed through qualitativecontent analysis. Findings: The results revealed two main categories, with three subcategories belonging to each main category. The main category: Patient variations create stimulation and set requirements gives a description of the patients' varied nursing needs, the importance of adaptation and job satisfaction. The main category: The impact of the work environment on care and health, describes the pressured work environment, the need for prioritization and the feeling of inadequacy. Conclusion: Caring for acute, elective and palliative patients simultaneously is described as varied and instructive. At the same time, it requires adaptation. Furthermore, the high workload creates the need to prioritize, which leads to the suffering of certain parts of the care and patient groups. The results also suggest that it’s particularly difficult to care for palliative patients in a curative ward.

Bakgrund: Dödshjälp har under många år varit en omdiskuterad debatt. Huruvida dödshjälp är lagligt eller inte skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige är dödshjälp ännu inte legaliserat. När en människa har en obotlig sjukdom eller vid vård i livets slutskede kan vissa människor uttrycka en önskan om att få hjälp att avsluta sitt eget liv, något som kan innebära att sjuksköterskan då behöver ta itu med dödshjälpsförfrågningar oavsett om dödshjälp är legaliserat eller inte samt finnas där för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som önskar dödshjälp. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Sökning av artiklar gjordes i databasen CINAHL. Därefter bearbetades och analyserades artiklarna enligt Aveyard tematiska analysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att dödshjälp utgjorde en komplex, känslomässig och intensiv process. Lidande och att bibehålla sin autonomi var de främsta orsakerna till patienters önskan om dödshjälp. Olika faktorer var avgörande för om sjuksköterskan valde att delta eller inte delta i dödshjälp.  Resultatet presenterades i tre huvudteman: dödshjälp är en komplex process, huvudorsaker till varför patienter önskar dödshjälp och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar ställningstagandet till dödshjälp.  Slutsats: Studier visar att sjuksköterskor kommer möta patienter som önskar dödshjälp oavsett var sjuksköterskorna är verksamma. Dödshjälp är förknippat med starka känslor och är en komplex process som utmanar sjuksköterskorna professionellt och personligen. Olika faktorer påverkar hur sjuksköterskorna förhåller sig till dödshjälpsprocessen och patienternas förfrågningar om dödshjälp. Litteraturstudien syftar till att sprida kunskap och förståelse om dödshjälp utifrån sjuksköterskors tidigare erfarenheter. / Background: Euthanasia has been a controversial debate for many years. Whether or not euthanasia is legal differs from country to country. In Sweden euthanasia is not legalized yet. When a person has an incurable disease or in end-of-life care, some people may express a desire to be helped to end their own life, which may mean that the nurse then needs to deal with euthanasia requests regardless of whether euthanasia is legalized or not and to be there for the patient. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients who wish to be euthanized.  Method: A descriptive literature study based on 12 scientific qualitative articles. Articles were searched in the CINAHL database. The articles were then processed and analyzed according to Aveyard's thematic analysis method. Main Results: The results showed that nurses' experiences were that euthanasia was a complex, emotional and intense process. Suffering and maintaining one's autonomy were the main reasons for patients' desire for euthanasia. Different factors were decisive for whether the nurse chose to participate or not participate in euthanasia. The results were presented in three main themes: euthanasia is a complex process, main reasons why patients wish euthanasia and nurses' experiences of factors that influence attitudes towards euthanasia. Conclusion: Several studies show that nurses will encounter patients who wish to be euthanized regardless of where the nurses work. Euthanasia is associated with strong emotions and is a complex process that challenges nurses professionally and personally. Different factors influence how nurses relate to the euthanasia process and patient’s request for euthanasia. The literature study aims to spread knowledge and understanding about euthanasia based on nurses' previous experiences.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.