Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas. Att patienterna blirdelaktiga under gåronden beskrevs av sjuksköterskorna som både patienternas ochvårdpersonalens ansvar.Slutsats: Samtliga intervjuade sjuksköterskor upplevde att informationen under gåronden varviktigt och att patienten förstod den information som ges. Att patienterna gavs och togmöjligheten till att vara delaktiga var både vårdpersonalens och patientens ansvar.Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att arbeta för att skydda patienternas integritet och värnaom privat information / Purpose: The purpose of the study was to describe nurses’ experience of the bedside roundfocusing on information, integrity and patients participation.Method: Descriptive design with qualitative approach. Eight nurses in two different surgicaldepartments were interviewed. The data collection was done with semi-structured interviewmethod and analyzed using qualitative content analysis.Findings: Information is a crucial part of the bedside round and could both improve anddegrade it. They describe how patients privacy can both be preserved and impaired during thebedside round, patients participation and opportunity to make a choice.Discussion: The nurses felt that understandable information to the patients was an importantpart of the bedside round. That the patients were involved in the bedside round was describedby nurses as both patients and healthcare staffs’ responsibilities. To preserve patient privacyduring bedside round considered often to be nurses’ task.Conclusion: The nurses felt that information during the bedside round was important and thatthe patient understood the information that was given to them. That patients’ were given andhad the opportunity to be involved were both staffs and the patients’ responsibility. Thenurses felt that it was important to work for the patients' privacy and to protect the patients’private information.

Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning. Inställningen till eutanasi skilde sig beroende på vart sjuksköterskorna arbetade t.ex. vid intensivvårds-, palliativ- eller pediatrisk vårdavdelning. De som arbetade inom pediatrisk och palliativ vård var i högre omfattning emot mot eutanasi. Sjuksköterskor som uppgavs sig vara religiösa var mer negativt inställda till eutanasi och till legalisering av eutanasi. I länder där eutanasi är legaliserat pågår diskussioner om sjuksköterskans roll inom eutanasivården och dess beslutsprocess. Slutsatsen är att frågor kring eutanasi är viktigt att undersöka, inte bara allmänhetens inställning utan även olika professioners reflektioner. Debatten kring eutanasi kommer att fortgå.   Nyckelord: eutanasi, sjuksköterskors inställningar, palliativ vård, beslut i livets slutskede / Abstract The aim of this literature review was to describe nurse’s attitudes towards euthanasia. The method used was a descriptive design. Of the 220 hits, 14 was chosen by CINAHL and PubMed (MedLine) and then analyzed. Both qualitative and quantitative aspects were included. The results showed that euthanasia is a complex issue where many ethical and moral aspects come in to play. The nurses felt that euthanasia was ethically acceptable for safeguarding patient autonomy, but also when patients’ suffered from incurable disease and severe pain therefore requested euthanasia. Arguments against euthanasia where directed towards the nurse’s role as lifesaver and preserver of life, the risk of misuse and religious beliefs. The study showed that younger nurses and those with lower formal education where more prone to the use of euthanasia than elderly nurses and those with higher education. Attitudes toward euthanasia differed depending on what type of ward the nurses worked in, for example at intensive care units, palliative care or pediatrics. Those who work in pediatric wards or with palliative care are those who more often oppose the use of euthanasia. Nurses who described themselves as religious often argued against the use of euthanasia and its legislation. In countries where euthanasia is legal there is an ongoing debate about nurses’ role in euthanasia and in its decision processing. The conclusion is that questions regarding euthanasia are important to investigate, not only by exploring the public’s attitudes but also by exploring the reflections of professionals. The debates will continue regarding euthanasia.  Keywords: Euthanasia, nurses’ attitudes, palliative care, end of life decisions

No description available.

SAMMANFATTNING Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling. Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående. / ABSTRACT Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards. The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment. The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra teman såsom; sträcker sig över tid och rum, teamet samlat runt patienten, eftersträvar att vara överens, höga krav på sjuksköterskan med 13 underteman. Konklusion: Ökad kunskap kring brytpunktssamtal, dess innehåll samt hur det dokumenteras behövs. Brytpunktssamtalet bör dessutom eventuellt omvärderas från att vara starkt kopplat till läkarnärvaro till att användas i hemsjukvården även när sjuksköterskorna utför liknande samtal själva. Kraven på sjuksköterskan ställer ytterligare anspråk på sjuksköterskeutbildningar att undervisa palliativ vård. Inom hemsjukvården bör arbetsledning erbjuda handledning, stöd och vidareutbildningar inom ämnet. / Background: End-of-life discussion is a difficult conversation for everyone involved. How information is given and patient and relatives are treated can determine their experiences of the end-of-life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of end-of-life discussions in municipal home care. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Seven interviews with registered nurses were performed. Results: Four themes emerged from the analysis; expanding over time and space, the team surrounding the patient, striving for everyone to get along and high demands on the nurse, with 13 subthemes. Conclusion: Further knowledge about end-of-life discussion, what it withholds and how it is to be documented, is needed. The definition of the concept might need to be reevaluated from being highly associated with doctor presence to also be used in municipal home care when nurses have similar conversations without the doctor. The high expectations and demands on nurses within this context requires for education programs to teach palliative care. The management of the municipal home care should offer guidance, support, and further training to their nurses.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter. Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på fyra kvantitativa studier, fem kvalitativa studier och en mixad studie som är publicerade mellan 2000-2014. Resultat: Resultatet presenteradesutifrån fem teman. Dessa teman var: attityder och uppfattningar, känslor, betydelsen avvårdande relation, behov av utbildning och riktlinjer samt betydelsen av stöd från kollegoroch ledning. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor som vårdar patienter med självskadebeteende upplever svårigheter och osäkerhet i att hantera denna patientgrupp vilket ofta ledde till frustration och undvikande av patienterna. Det framgick tydligt att det finns behov av utbildning i självskadebeteende, handledning och stöd för att sjuksköterskor skakunna ge en adekvat vård. Klinisk betydelse: Beskrivningen av sjuksköterskors upplevelserav mötet med patienter med självskadebeteende kan bidra till en ökad kunskap ochmedvetenhet kring faktorer som påverkar vårdandet för att sjuksköterskor framöver ska kunnage bättre och professionell vård till denna patient grupp. / Background: Self-injurious behavior is a public health issue that is difficult to detect. People who self-harm often evoke strong feelings among the nursing staff. Nurses who care for these individuals are often confronted with emotional reactions that will affect the patient's wellbeing if not addressed. In order to improve the wellbeing and alleviate the suffering of patients who self-harm it is therefore important that nurses meet these patients professionally. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences and attitudes towards selfharmingpatients. Method: This is a literature study based on four quantitative studies, five qualitative and one mixed study published between 2000 -2014. Results: The results were presented in five themes: attitudes and perceptions, emotions, the importance of the caringrelationship, the need for training and guidelines and the importance of support from colleagues and management. Conclusion: The result showed that nurses who care for patients with self-injurious behavior are experiencing difficulties and uncertainties inmanaging this patient group, which often led to frustration and avoidance of these patients. It was clear that there is a need for training in self-injury, need in supervision and support fornurses to be able to provide adequate care. Clinical significance: Description of the nurses'experience of working with self-harming patients may contribute to increased knowledge andawareness of factors affecting caring. This will help nurses to provide better and professionalcare to this patient group.

Bakgrund: Med en växande prevalens av typ 2-diabetes världen över riskerar fler människor i framtiden att drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, njursjukdomar och ögonsjukdomar. Ärftliga anlag har en betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes, men likaså levnadsvanor såsom rökning, stress och fysisk inaktivitet. Sjuksköterskan har därför en viktig roll när det kommer till att uppmärksamma individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla typ 2-diabetes samt stötta och motivera till nödvändiga livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att motivera patienter till fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts utifrån analys av Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. De vetenskapliga artiklarna har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och inhämtats från databaserna: CINAHL Complete, PubMed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Hälsofrämjande omvårdnad, Utmaningar och Behov av kunskap. Utmaningarna kunde bland annat relateras till sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig kunskap och patienternas bristande insikt och ovilja till förändring. Sjuksköterskorna upplevde att hälsofrämjande omvårdnadsinsatser som erbjöds via patientutbildningar ökade patienternas kunskap om sin sjukdom. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna styrkor och svagheter med denna litteraturöversikt. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynden med hjälp Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans / Background: With an increasing prevalence of type 2-diabetes worldwide a large number of individuals risk developing cardiovascular diseases, stroke, kidney diseases and eye diseases as secondary diseases from type 2- diabetes. Smoking, a sedentary lifestyle, genetic predisposition and obesity increases the risk of developing type 2-diabetes. Nurses therefor plays an important role in noticing individuals who risk developing type 2-diabetes as well as supporting and motivate them into making neccassary life style changes. Aim: The aim of this study is to describe how nurses experience motivating patients to physical activity at type 2-diabetes Method: A litterature review. Articles were sought out in the databases CINAHL Complete, PubMed and Medline. From these searches 10 scholarly articles emerged. Results: The result is presented as three different themes: Health promotion, Challenges and Need for knowledge. Challenges could among other be related to the nurses experience of insufficient knowledge and the patients lack of insight and their unwillingness to change. The nurses experienced that health interventions that were offered via patient educations increased the patients knowledge of their disease. Discussion: In the method discussion the authors discuss strengths and weaknesses with the litterature review. The result is being discussed using Dorothea Orems Self-Care Deficit Nursing Theory