Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.

Background: To work in Palliative Care can be difficult and challenging for nurses, in which they meet existential issues concerning life and death. This requires nurses to meet the patient's relatives to discuss these issues. Nurses have the responsibility to invite patients and their relatives to converse about existential issues. Aim: To describe the nurse’s experience of existential conversation with both patients at the end of life and their relatives. Method: The study was based on a qualitative literature study with ten scientific articles. The articles were searched from databases Cinahl and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles. Results: Through the analyses, three major themes were formed: The experience of communication in existential conversation described meaningful and important to be attentive and active listening. The experience of vulnerability described the feeling of fear, anxiety and despair and the feeling of inadequacy and powerlessness. The experience of factors that influence existential conservation that described the lack of time and own experience and experienced colleagues who provide better conditions to perform the conversations. Conclusion: Nurses experienced different emotions while providing an existential conversation. Conservation about existential needs to alleviate the patients and their relatives' suffering experienced as meaningful. While the feeling of inadequacy and powerlessness to alleviate the patient’s suffering and the feeling of fear, anxiety and despair about their own death and life created negative emotions in nurses that lead them to feel more vulnerable.

Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen. / Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter värdesätter en god kommunikation som grundar sig på humanitära inslag av respekt, värdighet, genuinhet och värme. Patienterna värdesätter även att ha sjuksköterskor närvarande under livets slutskede. Det framgår även att anhöriga upplevde en lättnad när patienterna blev omhändertagna av sjuksköterskorna. En uppskattning fanns under sjuksköterskornas omvårdnadsnärvaro då en ömsesidig anknytning främjades. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård under livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysering av tio artiklar presenteras i examenarbetets resultat. Resultat: Efter analys framkom två teman: Upplevelser av olika känslor och uppleva värdefulla möten med patienter och anhöriga. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs där totalt sex subteman identifierats. Slutsats: Viljan av att kunna göra mer under livets slutskede handlade om att kunna vara närvarande för patienter och anhöriga. Att kontinuerligt kunna utvecklas som sjuksköterska och att kommunikation är viktigt att upprätthålla. Upplevelser av bristande vård kunde handla om konflikter med anhöriga, hög arbetsbelastning och om bristande kunskap i sjuksköterskans profession. / Background: Previous research shows that patients value good communication that is based on humanitarian elements of respect, dignity, genuineness and warmth. Patients also value having nurses present during the end of life. It also appears that relatives experienced a sense of relief when the patients were cared for by the nurses. An appreciation existed during the nursing presence of the nurses when a mutual connection was promoted. Purpose: To describe nurses' experiences of palliative care during the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Analysis of ten articles is presented in the results of the thesis. Results: After analysis, two themes emerged: Experiences of different emotions and experiencing valuable meetings with patients and relatives. Nurses' experiences are described where a total of six subthemes have been identified. Conclusion: The desire to be able to do more during the final stage of life was about being able to be present for patients and relatives. To be able to continuously develop as a nurse and that it is important to maintain communication. Experiences of lack of care could be about conflicts with relatives, high workload and about a lack of knowledge in the nursing profession.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligaste typen av cancer bland kvinnor i världen samt orsakar flest dödsfall av cancerformerna. Drabbas av bröstcancer har väsentlig påverkan på unga kvinnors liv, behandling kräver specifik kompetens gällande sexualitet, fertilitet samt graviditet. Antonovsky beskriver att ”KASAM”- känsla av sammanhang, bidrar till ökad förmåga att hantera svårigheter som det kan innebära att få diagnos och hantera sjukdom som bröstcancer. Hög grad av KASAM kan hjälpa kvinnor att hantera och acceptera livssituationen.Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att få bröstcancerdiagnos i samband med diagnostik och behandling. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. För artikelsökningen användes databaserna Cinahl och MedLine. Resultat bestod av tre huvudkategorier och åtta underkategorier som sammanställdes.Huvudkategorierna är att få bröstcancerdiagnos (upplevda känslor, återgå till vardagen, acceptans och balans), förändrad kropp (kroppsuppfattning och identitet, sexuell hälsa, fertilitet och graviditet) och trygghet genom stöd (närståendes stöd, sjuksköterskors stöd). Slutsats: Enligt denna litteraturöversikt blev slutsatsen att bröstcancer påverkar den unga kvinnans känsloliv, vardag, kroppsuppfattning, identitet, sexuell hälsa, fertilitet samt graviditet. Närstående och sjuksköterskor kan vara det huvudsakliga stödet och hjälpa kvinnor att bekämpa bröstcancer. / Title: Young women's experiences of being diagnosed with breast cancer. A literature review.   Background: Breast cancer is most common type of cancer among women in the world and causes the most deaths from the cancers. Suffering from breast cancer has a significant impact on the lives of young women. Young women's treatment requires specific skills regarding sexuality, fertility and pregnancy. Antonovsky describes that "SOC" - sense of coherence, contributes to an increased ability to deal with difficulties that it may mean to be diagnosed and manage a disease as breast cancer. Strong SOC can help women manage and accept the life situation. The aim is to describe young women's experiences of being diagnosed with breast cancer associated with diagnosis and treatment. Method: Literature review with inductive approach based on 12 qualitative articles that were analyzed with Friberg's (2017) five steps. Cinahl and MedLine were used for the article search. The result consists of three head categories and eight subcategories. The main categories are getting breast cancer diagnosis (perceived emotions, return to everyday life, acceptance and balance), changed body (body perception and identity, sexual health, fertility and pregnancy) and security through support (relatives 'support, nurses' support). Conclusion: According to this literature review, the conclusion was that breast cancer affects young woman's emotional life, everyday life, body image, identity, sexual health, fertility and pregnancy. Close relative and nurses can be the main support and help women fight breast cancer.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten som har livshotande skador eller obotliga sjukdomar. Palliativ vård är uppdelad i två stadier: det tidiga och det sena stadiet. Palliativa insatser som syftar till att förlänga livet är vanliga i det tidiga palliativa vårdskedet. Patienten som får avancerad palliativ vård närmar sig slutet av sitt liv, vilket kan mätas i minuter, timmar, dagar, veckor eller månader.  Sjuksköterskor har ett ansvar att vårda och stödja patienten i palliativ vård så att de kan uppnå välbefinnande, livskvalitet och värdighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt användes, där nio kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: betydelsen av relationen, betydelsen av kommunikation, betydelsen av delaktighet och betydelsen av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vården av patienten som närmar sig slutet av sitt liv. Inom den palliativa vården är god relation, gott bemötande, respekt och effektiv kommunikation avgörande för att uppnå en förhöjd livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det är också nödvändigt att sjuksköterskor är utbildade och kunniga om palliativ vård. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor i arbetet och i att övervinna hinder.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som drabbar kvinnor världen över. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att stödja och fånga upp kvinnorna så tidigt som möjligt för att motverka vidare konsekvenser för kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta då deras kompetensområde innefattar att identifiera omvårdnadsbehov och att ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa studier. Studierna söktes via databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs analysmodell nyttjades i analysarbetet. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var: ’Önskan att hjälpa kvinnorna’, ’Utmaningar i sin professionella roll’ och ’Starka känsloupplevelser i och efter mötet’.   Konklusion: Sjuksköterskor som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir starkt påverkade och är i behov av utbildning inom området. Tydliga riktlinjer för omhändertagande av dessa kvinnor kan vara ett effektivt sätt att underlätta för sjuksköterskor i deras profession. / Background: Intimate partner violence is a major public health problem that affects women all over the world. Healthcare services has an important role in supporting and meeting women as early as possible to counteract further consequences for the women. Nurses has an important role in this area as their competence is to identify nursing needs and providing person centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting women who have been victims of domestic violence. Method: Literature study based on eight qualitative studies. The studies were searched through the databases Cinahl and Pubmed. Fribergs analysis model was used in the analysis process. Result: The results was presented in three main categories and seven related subcategories. The main categories were: ‘The wish to help the women’, ‘Challenges in their professional role’ and ‘Strong emotional experiences in and after the meeting’. Conclusion: Registered nurses meeting women who is experiencing intimate partner violence needs more education in the area. Clearer guidelines for the care of these women would be an effective way to make it easier for the nurses in their profession.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.