Bakgrund: Palliativ vård förekommer i olika vårdavdelningar då det inte är förutsägbart att veta när en patient kommer vara i behov av palliativ vård. Sjuksköterskorna på en slutenvårdsavdelning har i uppgift att behandla och lindra patientens fysiska symtom samtidigt som de psykiska och emotionella behoven av patienten uppfylls medans fokuset av palliativ vård är att lindra patientens lidande. Palliativ vård är ett helhetsgrepp som omfattar fyra olika hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till närstående. Personcentrerad palliativ vård är grunden till en optimal palliativ vård. Personcentrerad palliativ vård innefattar vikten av patientens centrala roll i vården. Brister i de fyra hörnstenarna försämrar kvaliteten av den palliativa vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av brister inom den palliativa vården på slutenvårdsenheter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med 10 artiklar hämtade från de internationella databaserna för medicin och omvårdnad, Pubmed och Cinahl. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre olika teman: otillräckliga organisatoriska förutsättningar, otillräckligt teamarbete samt otillräckliga kunskaper om palliativ vård. Under följande teman lyfts det upp hur olika typer av brister påverkar sjuksköterskans upplevelser av att jobba med palliativa patienter. Konklusion: Resultatet belyste att brister inom palliativ vård upplevdes av sjuksköterskorna som ett hinder för att erbjuda den palliativa patienten bästa möjliga vård. Samtidigt bidrog bristerna till en hög arbetsbelastning, oro och osäkerhet hos de deltagande sjuksköterskorna. Gemensam faktor för bristerna som belyses i litteraturstudien är deras negativa påverkan på sjuksköterskornas välmående och arbete som till följd påverkar patientens palliativa vård. / Background: Palliative care occurs in different care departments as it is not predictable to know when a patient will be in need of palliative care. The nurses in an inpatient ward are tasked with treating and alleviating the patient's physical symptoms while meeting the patient's psychological and emotional needs. Palliative care is a comprehensive approach that includes four different key points: symptom relief, teamwork, communication and support for relatives. Person-centered palliative care is the basis for optimal palliative care. Personcentered palliative care includes the importance of the patient's central role regarding their own care. Steady cooperation between patient and nurse increases the possibility of building trust between the two parties. Aim: The aim is to shed light on nurses' experiences of shortages in palliative care in inpatient units. Method: A qualitative literature study with 10 articles gathered from PubMed and CINAHL,international databases for research in medicine and nursing, were reviewed with the SBU's (Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services) template for quality review. Result: The results are presented using three different themes: insufficient organizational conditions, insufficient teamwork and insufficient knowledge about palliative care. The themes highlight how different types of shortages affect the nurse's experiences of working with palliative care patients. Conclusion: The results highlighted that shortages in palliative care were perceived as an obstacle to offering the palliative patient the best possible care. The shortages resulted in high workload, worry and insecurity among the participating nurses. A commonality in the consequences of the shortages is their negative impact on the nurses’ wellbeing and work, which consequently affects the patient’s palliative care.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och utgör ett allvarligt hälsoproblem. De mest förekommande typerna av våld mot kvinnor i nära relation är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Kvinnor som sökte hjälp av hälso- och sjukvården upplevde avsaknad av stöd och det saknades kunskap. Sjuksköterskans ansvar är att vara medveten om olika indikationer på våld samt stödja, ge råd, vara beredd att ställa frågor och lyssna på den våldsutsatta kvinnans berättelse. Därför är det viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Att studera sjuksköterskor inom slutenvårdens erfarenhet av att vårda kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt med 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artikelsökningar genomfördes med databaserna Cinahl, Medline samt manuellt där kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Datainsamlingen granskades med stöd av Fribergs (2022) femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenterades  i 2 huvudkategorier: Balansgången mellan att vara professionell och emotionell med tillhörande subkategorier. Resultatet visade en emotionell påverkan hos sjuksköterskorna där de fick svårt att distansera sig från offrets känslor. Sympatikänslor och förutfattade meningar kunde hindra sjuksköterskorna från att ställa frågan om våld. Brist på riktlinjer, tid, kunskap och organisatoriskt stöd identifierades som hinder att identifiera våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor beskrevs som emotionellt påfrestade. De fanns ett tvivel till hur sjuksköterskorna skulle gå till väga vid samtalet om våld vilket kunde grunda sig på förutfattade meningar och attityder. De beskrev att brist på tid, kunskap, riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd kunde hindra sjuksköterskorna att identifiera våld i nära relation och erbjuda kvinnorna adekvat vård.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

Bakgrund: Grunden i den palliativ vården är att patienter med terminal sjukdom behandlas i syfte till att förbättra välbefinnande, lindra lidande och främja livskvalitet för patienter i alla åldrar och stadier. Den palliativa vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbeta, kommunikation och relation samt stöd för närstående. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa vården samt tillgodose patientens behov och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metod: Litteraturstudien resultat är en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2012–2022 med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och MEDLINE och analysen gjordes enligt Fribergs fem stegs analys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Sjuksköterskans roll i den palliativa vården och Sjuksköterskans utmaningar. Vidare presenteras fem subteman: Att skapa en relation och samarbeta med patienten, att involvera och lyssna på närstående, att samverka i team, känslomässiga utmaningar och maktlöshet, att känna ansvar och känslan av etisk stress. Slutsats: En god kommunikation och samverkan mellan alla professioner i teamet, samt mellan patienter och närstående har en betydande roll för att upprätthålla en personcentrerad vård. Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar och yrkesmässiga stressfaktorer gav en känsla av maktlöshet. / Background: The basis of palliative care is that patients with terminal illness are treated with the aim of improving well-being, relieve suffering and promoting quality of life for patients of all ages and stages. Palliative care is designed with four cornerstones: symptom relife, collaboration, communication and relationship, and support to close relatives. Providing “person-centered” care is important to secessfully adapt the care and meet patients’ needs and wishes. Aim: To describe RN-nurses’ experiences of caring for palliative patients at home. Method: The results of the literature review is a compilation of 12 scientific articles published between 2012 – 2022 with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on CINAHL and MEDLINE and was analyzed according to Friberg's five-step analysis method. Results: The results are presented in two main themes: The nurse's role in palliative care and The nurse's challenges. Furthermore, five subthemes are presented: To create a relationship and collaborate with the patient, involving and listening to relatives, to cooperat in teams, emotional challenges and powerlessness, feeling responsible and the feeling of ethical stress. Conclusion: Good communication and cooperation between all professions in the team, as well as between patients and relatives have a significant role in maintaining person-centred care. The nurse's emotional challenges and occupational stressors gave a sense of powerlessness.

Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.

Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité. / Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. ​The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.

Bakgrund: Inom den palliativa vårdkontexten förekommer både planerade och spontana existentiella samtal. Sjuksköterskors kompetens är avgörande och utgör basen för att möta dessa behov, särskilt viktiga för patienter med palliativa vårdbehov där de existentiella aspekterna av livet får ökad betydelse. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av existentiella samtal med patienter i palliativ vård. Metod: 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes som grund för den kvalitativa litteraturöversikten, där databaserna PubMed och CINNAHL Complete användes. Analysen baseras på Bettany-Saltikov och McSherrys niostegsmodell för analys av artiklarna. Phil Barkers tidvattenmodell har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet genererade fyra teman med tillhörande subkategorier; uteblivna existentiella samtal, att känna sig trygg i sin yrkesroll, relation och kommunikation samt att bli känslomässigt engagerad. Resultatet påvisade möjligheter och hinder för att samtal kan äga rum, samt betonar komplexiteten i mötet med patienter och hur sjuksköterskor med hjälp av handledning kan utveckla dessa färdigheter. Samtal inom arbetsgruppen betonas som viktig då samtalen med patienterna kan väcka känslor och tankar även hos sjuksköterskor. Handledning och utbildning inom ämnet kan därför hjälpa sjuksköterskor att känna sig mer bekväma att föra samtal av existentiell karaktär. Slutsats: Individuella färdigheter som mod och erfarenhet påverkar sjuksköterskors förmåga att föra existentiella samtal. Att integrera utbildning och reflektion kring dessa samtal var av vikt för att stärka kompetensen. Sjuksköterskor kan uppleva att dessa samtal blir utmanande och emotionellt betungande, särskilt utan adekvat utbildning. / Background: Within the palliative care context, both planned and spontaneous existential conversations occur. Nurses´ competence is crucial and forms the basis for meeting these needs, especially important for patients with palliative care needs where the existential aspects of life gain increased importance.  Aim: To describe nurses´ experience of existential conversations with patients in palliative care. Method: 14 qualitative articles were used as the basis for the qualitative literature review, where the databases PubMed and CINNAHL Complete were used. The analysis is based on Bettany-Saltikov and McSherry´s nine-step model for analyzing the articles. Phil Barker´s tidal model has been used as a theoretical frame of reference to analyze the result. Results: The result generated four themes with associated subcategories; missed existential conversations, to feel secure in one´s role, relationship and communication and to become emotionally involved. The result demonstrated opportunities and barriers for conversations to take place and emphasize the complexity of meeting patients and how nurses can develop these skills with the proper training. Conversations within the group are emphasized as important as conversations with patients can arouse feelings and thoughts in nurses as well. Guidance and training on the subject can therefore help nurses feel more comfortable in having conversations of an existential nature. Conclusion: Individual skills such as courage and experience influence nurses´ ability to have existential conversations. Integrating education and reflection around these conversations was important to strengthen competence. Nurses may find these conversations challenging and emotionally heavy, especially without adequate training.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidandet hos patienter och erhålla en god livskvalité. Sjuksköterskors roll inom palliativ vård är symtomlindring, erbjuda emotionellt stöd till patienter och närstående samt medföra vårdkvalité på bästa möjliga sätt. I tidigare forskning nämner patienter och närstående att brister i kommunikation och stöd inom palliativ vård påverkar negativt på vårdkvaliteten som ges av sjuksköterskor. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på totalt 11 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier som identifierade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård gällande behov, brister och utmaningar samt att möta lidandet. Sjuksköterskor erfor att deras kunskap om palliativ vård var otillräcklig, och därmed uppstod det brister i vårdkvalitén och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar i livets slutskede uppger att brist på kunskap och stöd kring palliativ vård ger även upphov till konflikter med patienter och närstående. Även med dessa brister försöker sjuksköterskor att med hjälp av resurser som är tillgängliga erbjuda en god livskvalité i livets slutskede. / Background: Palliative care at the end of life aims to alleviate the suffering of patients and obtain a good quality of life. Nurses' role in palliative care is to relieve symptoms, offer emotional support to patients and relatives, and bring care quality in the best possible way. In previous research, patients and relatives mention that deficiencies in communication and support in palliative care negatively affect the quality of care provided by nurses. Purpose: To map nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted on a total of 11 articles consisting of both qualitative and quantitative and mixed methods. Results: The results were divided into three categories that identified nurses' experiences of palliative care regarding needs, shortcomings and challenges and facing suffering. Nurses felt that their knowledge of palliative care was insufficient, and thus there were deficiencies in the quality of care and communication. Conclusion: Nurses who work at the end-of-life state that a lack of knowledge and support regarding palliative care also gives rise to conflicts with patients and relatives. Even with these shortcomings, nurses try to use the resources that are available to offer a good quality of life at the end of life.