Bruun, M & Merriam, R. Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Vård i livets slutskede förekommer i flertalet olika vårdkontexter utöver palliativa vårdavdelningar. Närstående till döende patienter riskerar att bli utmattade och är en väsentlig del av omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda närstående stöd på ett sätt där deras känsla av sammanhang tas i beaktning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. Efterföljande frågeställning var: Hur påverkade dessa erfarenheter sjuksköterskors förhållningssätt till närståendes känsla av sammanhang vid vård i livets slutskede?Metod: En litteraturstudie med 13 studier med kvalitativ ansats genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede sammanställdes till tre kategorier med tillhörande underkategorier: Sjuksköterskans relation till närstående (Att inventera närståendes resursförmåga; Att ge stöd); Sjuksköterskans relation till sig själv (Emotionell komplexitet; Självreflektion och personlig utveckling); Sjuksköterskans kommunikation med närstående (Att ge information; Att ha svåra samtal).Konklusion: Att engagera sig i närståendes situation för att erbjuda stöd visade sig vara grundläggande men svårt. Sjuksköterskors erfarenheter präglades av reflektioner kring hur nära de skulle vara de närstående, hur sårbara de skulle göra sig i mötet med dem och hur de skulle hantera både närståendes och sina egna känslor. Att som sjuksköterska bli känslomässigt berörd är både ett faktum, en utmaning och en tillgång. Sjuksköterskor kan sträva mot att skapa en känsla av sammanhang hos närstående genom lämpligt utformad information för att göra tillvaron begriplig, att noga balansera närvaro och avstånd mellan sjuksköterskan och närstående för ökad hanterbarhet samt att skapa intimitet mellan närstående och den döende patienten för att göra situationen meningsfull.Nyckelord: Känsla av sammanhang, närstående, omvårdnad, palliativ vård, sjuksköterskors erfarenheter, stöd, livets slutskede. / Bruun, M & Merriam, R. Nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: End-of-life care occur in several different care contexts beyond palliative care units. Close relatives of dying patients are at risk of getting exhausted and are an essential part of the care at the end of life. Nurses are responsible for supporting the close relatives in a way that consider their sense of coherence. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. Subsequent research questions were: How did these experiences influence nurses’ approach to close relatives’ sense of coherence in end-of-life care?Method: A literature review with 13 studies of qualitative approach was conducted and the result was compiled through a content analysis.Result: Nurses’ experiences of close relatives in of end-of-life care were compiled into three categories and related subcategories: The nurses’ relation to the close relatives (To make inventory of the close relatives’ resource capacity; To give support); The nurses’ relation to the self (Emotional complexity; Self-reflection and personal development); The nurses’ communication with the close relatives (To give information; To handle difficult conversations).Conclusion: Engaging in close relatives’ situation to offer support was shown to be essential but difficult. Nurses’ experiences were characterized by reflections regarding how close to the relatives they would get, how vulnerable they would make themselves in the encounter with them and how they would cope with both the relatives’ and their own emotions. To become touched emotionally is both a fact, a challenge and an asset for nurses. Nurses can strive towards creating a sense of coherence for the close relatives through appropriately designed information to make the situation comprehensible, through carefully balancing presence and distance between the nurse and the relatives for increased manageability and through creating intimacy between the relatives and the dying patient for achieving meaningfulness in the situation.Keywords: Close relatives, end-of-life care, nurses’ experiences, nursing care, palliative care, sense of coherence, support.

Bakgrund: Omkring 10.000 människor drabbas årligen av hjärtstopp i samhället. För den bästa chansen till överlevnad krävs snabb behandling med HLR och defibrillering. Att medverka som närstående vid en återupplivning beskrivs som den mest traumatiska händelsen en människa kan bevittna, samtidigt ökas förståelsen av situationen och ger ett avslut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över patientens omvårdnad och relaterat till behovet av resurser och otillräckliga riktlinjer så kan sjuksköterskan hamna i en utsatt position. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro vid återupplivning med HLR efter hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram genom den vetenskapliga databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade ingen konsensus i sjuksköterskornas erfarenheter. De ville inte ha närstående närvarande på grund av negativ effekt på utförandet. Känslor av otrygghet hos sjuksköterskorna skapades av närstående. Sjuksköterskorna ansåg att närstående blev traumatiserade av händelsen. Resursbehovet blev tydligt då sjuksköterskorna upplevde bemanningen för låg för att avsätta personal till närstående. Sjuksköterskornas professionalism ökade med närvaron och närståendes sorgeprocess främjades. Det var viktigt att beakta patientens egen önskning inom ämnet. Slutsats: Trots positiva effekter ansåg sjuksköterskorna att de negativa aspekterna dominerade. Det är en komplicerad fråga med olika åsikter. Informationen som framkommit ger insikter i hur närståendes närvaro upplevs. Detta behövs för att chefer och HLR-utbildade ska ta ställning, öka kunskapen och starta en diskussion om fenomenet. / Background: Approximately 10.000 people experience cardiac arrest every year. The best opportunity for survival is effective treatment with CPR and defibrillation. To participate as a relative during a resuscitation is described as traumatic, but it increases the understanding and gives a closure. Nurses have a responsibility for the patient’s care and due to resources and vague guidelines, nurses can be in an exposed position. Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of relatives’ presence during resuscitation with CPR after cardiac arrest. Method: A descriptive literature review containing 12 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were identified in the database Medline via PubMed. Result: There was no consensus in the nurses’ experiences. They did not want relatives present due to negative impact on their work. Feelings regarding insecurity arose with relatives’ presence. According to the nurses, relatives became traumatized by the event. The staff level was too low to assign personnel to relatives due to the lack of resources. However, nurses also reported increased professionalism and that the relatives’ grieving process benefited. It was important to consider the patient's wishes on the subject. Conclusion: Despite positive effects, the nurses felt that the negative aspects dominated. It is a complicated question with multiple views. The results provide knowledge on how the presence of relatives is experienced. This is needed for personnel to take a stand, be educated and start to discuss the phenomenon.

Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.

Bakgrund: Andelen personer med psykisk ohälsa ökar bland hela jordens befolkning. På en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter med olika sjukdomar, kravet på kompetensen är därför hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan. Patienter som söker sig till en akutmottagning upplever brister i vården vad gäller bemötande och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal. Syfte: Arbetets syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av att ge patienter med psykisk ohälsa omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar framtagna i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet grundar sig på 15 artiklar från olika delar av världen. Artiklarna är kvalitetsgranskade och etiskt godkända. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskors erfarenhet främst handlar om att de upplever en stressig arbetsmiljö, brister i den fysiska arbetsmiljön, att attityder och fördomar finns gentemot patienten, samt en bristande kunskap. Tillsammans gör detta att sjuksköterskors erfarenhet av att möta dessa patienter med psykisk ohälsa inte upplevs som tillräcklig, samt att de ofta känner att de inte gjorde ett bra arbete i mötet med patienten. Slutsats: Sammanfattningsvis är sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning bristfällig. En bättre arbetsmiljö och mer kunskap behövs inom detta område. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle omvårdnaden av patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete. / Background:  The proportion of people with mental illness is increasing among the entire population of the earth. At an emergency room nurses meets many patients daily with different diseases, the requirement for expertise is therefore high. The focus is usually on acute somatic diseases, which means that patients with mental ill health end up in the cloud. Patients who apply for an emergency room experience shortcoming in care in terms of care and knowledge of nurses and other staff. Aim: The aim of the work is to compile nurse's experiences of providing patients with mental illness care at an emergency department. Method: Literature review of scientific articles developed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result is based on 15 articles from different parts of the world. The articles are quality checked and ethically approved. Results: The literature review results show that nurses' experiences is that they experience a stressful work environment, deficiencies in the physical work environment, that attitudes and prejudices exist towards the patient and lack of knowledge. This means that nurses' experiences of meeting these patients with mental illness is not perceived as adequate, they often felt that they did not do a good job in meeting the patient. Conclusion: In summary, the nurse's experiences of meeting patients with mental illness at the emergency room is inadequate. A better working environment and more knowledge are needed in this area. By improving the working environment and knowledge, the care of patients would be improved and nurses would feel that they could do a better job.

Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper.

Background: About 17 million people die of cardiovascular disease in the world each year, of which almost 25% are sudden cardiac death. Cardiovascular disease deaths are a global public health problem. Although cardiovascular disease mortality has decreased in recent years, cardiovascular disease is still the dominant cause of death in Europe for both men and women. Coronary heart disease is one of the common types of Cardiovascular diseases that can in some untreated cases lead to heart attack. Changes in mortality are explained by changes in lifestyle such increased physical activity, healthy diet and improvement in treatment strategies. Physical inactivity is one of the many risk factors for coronary heart disease. The disease can be prevented by för instance engaging in physical activities. Aim: The purpose of the study was to describe what factors affect nurses' work in motivating cardiac and coronary heart disease patients to physical activity. Method /Design: A literature review was conducted based on both qualitative and quantitative articles. Results: Three main themes and seven sub themes were identified; Nurses 'approach, nurses' knowledge and external factors. Increasing the nurse's knowledge and skills, communication and attitudes, person-centred work, health education, use of various tools as well as lack of time and resources in the behaviour change process played an important role in nurses health promotion work in motivating patients with cardiac and coronary heart disease to physical activity. Conclusion: Nurses' encourage health promotion by motivating patients with coronary heart disease to physical activity and lifestyle change on various factors. It has been found that these factors have both positive and negative effects on the patient's behaviour change process. Nurses' knowledge, nurses’ approach and other external factors are of great importance for directly affecting the patient's process of lifestyle change. / Cirka 17 miljoner personer dör i hjärt-kärlsjukdomar i världen varje år, varav nästan 25% är plötslig hjärtdöd. Dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem. Trots att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har minskat de senaste åren är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den dominerande dödsorsaken i Europa för både män och kvinnor. Kranskärlsjukdomar är en av de vanliga typerna av hjärt-kärlsjukdomar som kan vid obehandlade fall leda till hjärtinfarkt. Förändringar i dödlighet förklaras av förändringar i levnadsvanor såsom ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och förbättring i behandlingsstrategier. Fysisk inaktivitet är en av många riskfaktorer för kranskärlssjukdomar. Den är relaterade till livsstil som går att påverka.

Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.

Bakgrund: Viruset SARS-CoV-2 orsakade sjukdomen Covid-19 vilket spred sigsnabbt världen över. Viruset konstaterades år 2019 i China och förklarades sompandemi i mars år 2020. Ca 140 miljoner positiva fall har konstaterats och över 3miljoner dödsfall har skett. Sjukdomen kunde ge allvarliga symtom att sjukhusvårdbehövdes, vilket gjorde att hälso- och sjukvården fick vårda många patienter medcovid-19. Tidigare pandemier och epidemier har påverkat hälso- och sjukvårdenbåde genom hög arbetsbelastning samt stress och psykisk ohälsa hossjuksköterskorna.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19 påsjukhusMetod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats sommetod inkluderades i resultatet. Sökning genomfördes i databaserna PubMed,Cinahl och PsycINFO.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman. Dessa var psykiska upplevelser av attvårda patienter med covid-19, upplevelser kring information om och nyttjandet avpersonlig skyddsutrustning, upplevelser av stödjande faktorer vid vårdandet avpatienter med covid-19 samt upplevelser av professionell utveckling. I dessa temaningick upplevelser av otillräcklig information, okunskap, ångest och rädsla försmittspridning, stigma, tvångstankar och hög arbetsbelastning samt stress. Detframkom även upplevelser om vikten av stöd från familj, kollegor och samhälle samtmöjligheten för utveckling som arbetande sjuksköterska i en pandemi.Slutsats: För att erbjuda god vård till patienterna upplevde sjuksköterskorna ökatbehov av kunskap, utbildning och information om covid-19. Tydliga riktlinjer,information och förberedelser behövs för att gynna användandet av personligskyddsutrustning. Detta minskade rädsla och oro bland sjuksköterskorna. / Background: The SARS-CoV-2 virus caused the Covid-19 disease, which spreadrapidly worldwide. The virus was detected in 2019 in China and was declared as anpandemic in March 2020. About 140 million positive cases have been detected andover 3 million deaths have occurred. The disease could give severe symptoms thatneeded hospital care, which meant that the health care had to care for many covid-19 patients. Previous pandemics and epidemics have affected the health care in bothhigh workload and stress and mental illness among nurses.Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences caring for covid-19patients in hospitals.Method: A literature review based on 11 scientific articles with a qualitativeapproach were included to the result. The searchingmethod was conducted in thedatabases PubMED, Cinahl and Psycinfo.Result: The results were divided into four themes. The themes were psychologicalexperiences caring for covid-19 patients, experiences regarding information aboutand the use of personal protective equipment, experiences of supporting factorswhen caring for covid-19 patients and experiences of professional development.These themes included experiences of insufficient information, ignorance, anxietyand fear of spreading infection, stigma, obsessions and high workload, as well asstress. There were also experiences about the importance of support from family,colleagues and society as well as the possibility for development as a working nursein a pandemic.Conclusion: To offer good care to patients, the nurses experienced an increasedneed for knowledge, education and information about covid-19. Clear guidelines,information and preparations are needed to promote the use of personal protectiveequipment. This reduced the fear and anxiety for the nurses.

Bakgrund: Dödshjälp är ett ämne som börjar åskådliggöras i större omfattning i media och skapar debatter runt om i världen. För att begripa vad detta innefattar för sjuksköterskor så är det nödvändigt att kartlägga vilka förhållningssätt som råder och vilka aspekter som bör bejakas i framtiden. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ design. Det användes två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades grundligt och kategoriserades efter likheter och skillnader. Resultat: I resultatet redovisas fem olika huvudteman; Sjuksköterskans profession (1), förhållningssättet till patientens autonomi (2), lidandet (3), religion (4) och arbetsmiljön (5). Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att dödshjälp innefattar många faktorer; främst hur sjuksköterskor förhåller sig till detta inom professionen, religiösa yttringar, värdet kring patienters autonomi, sjuksköterskors arbetsmiljö och både psykiskt och fysiskt lidande. Detta ämne berör hela samhället och etik är en aspekt som dominerar fullständigt. / Background: Euthanasia is a topic that is beginning to be increasingly addressed in debates and the media worldwide. To understand what the subject means for nurses, it is important to find out what their attitudes are and what aspects need to be addressed in the future. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' attitudes to euthanasia. Method: A literature review with ten scientific articles, both quantitative and qualitative design. Two databases were used, Cinahl Complete and PubMed. The studies were thoroughly quality examined and categorized according to similarities and differences. Results: The result presents five different main themes; The nurse's profession (1), the relationship to the patient's autonomy (2), suffering (3), religion (4) and the work environment (5). Conclusion: The results of this literature study demonstrate that euthanasia involves many factors; mainly how nurses relate to this in the profession, religious expressions, the value of patients 'autonomy, nurses' work environment and both mental and physical suffering. This topic affects the whole of society and ethics is an aspect that completely dominates.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland befolkningen har ökat under de senaste decennierna och medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Risken att drabbas av depression var vanligare hos personer över 65 år. Depression påverkar personens känslor, tankar och beteende negativt. Det är av vikt att upptäcka, diagnostisera och behandla depression för att minska personens lidande samt minska samhällskostnader som depression medför. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och syftar till att involvera den enskilda personen, samt anpassa vården efter dennes behov. Sjuksköterskor arbetar ofta självständigt i vården av den äldre personen med depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression. Metod: En metasyntes (Noblit och Hare, 1988) med kvalitativ design. Resultat: Metasyntesen resulterade i fyra huvudteman; organisationens betydelse, vikten av hög kompetens, vikten av att ge tid, betydelsen av ett holistiskt förhållningssätt. Teamarbete och resurser var grundläggande för att kunna stötta den äldre personen med depression. Kunskap, erfarenhet samt normmedvetenhet underlättade identifiering av depression och bidrog till god omvårdnad. Skapandet av en relation med den äldre personen tog tid och byggdes på tillit samt kontinuitet. Att se till hela personen och relationens betydelse påverkade omvårdnaden positivt. Slutsats: Stöttning från organisationen behöver finnas, mer utbildning behöver erbjudas samt möjlighet att få tid i mötet och vården av den äldre personen med depression för att kunna förbättra omvårdnaden. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sjuksköterskan får resurser som ger möjligheter att skapa en personcentrerad vård. / Background: Mental illness among the population has increased in recent decades and life expectancy in Sweden is continuously increasing. The risk of suffering from depression was generally more common for people over 65 years of age. Depression negatively affects the person's feelings, thoughts and behaviour. It is important to detect, diagnose and treat depression in order to reduce the person's suffering and reduce the societal costs that depression entails. Person-centered care is an ethical approach and aims to involve the individual, as well as adapt care to his or her needs. Nurses often work independently in the care of the elderly person with depression.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of meeting and caring for the elderly person with depression. Method: The study is a metasynthesis (Noblit and Hare, 1988) with a qualitative design. Results: The metasynthesis resulted in four main themes; the importance of the organization, the importance of high competence, the importance of giving time, the significanceof a holistic approach. Teamwork and resources were essential in order to be able to support the elderly person. Knowledge, experience and norm awareness facilitated the identification of depression and contributed to good nursing. The creating of a relationship with the older person took time and was built on trust and continuity. Looking at the whole person and the importance of the relationship had a positive impact on nursing. Conclusion: Support from the organization needs to be available, more education needs to be offered as well as the opportunity to have time in the meeting and care of the elderly person with depression in order to improve care. It cannot be emphasized enough how important it is for the nurse to receive resources that provide opportunities to create a person-centered care.