Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen och är idag ett omfattande och allvarligt folkhälsoproblem i världen. I omvårdnaden kring en patient med psykisk ohälsa är det viktigt att det första mötet mellan sjuksköterska och patienter präglas av att patienten kan känna tillit och hopp gentemot sjuksköterskan. Det är vanligt att en patient med psykisk ohälsas första möte med vården är på akutmottagningar. Akutmottagningar har ett arbetssätt med ett högt tempo som kan göra det svårt för sjuksköterskan att avsätta tid för att hinna bygga upp en relation till patienten samt att omvårdnaden är olik omvårdnaden inom den psykiatriska vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Resultat: Det framkom fem teman i resultatet som hade betydelse för sjuksköterskornas erfarenheter, vilka var: miljö, tid, attityder, kommunikation samt kunskap och utbildning. Resultatet visade att en brådskande miljö ansågs vara opassande för omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Vidare visade resultatet att en tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskorna påverkade kommunikationen och attityderna gentemot dess patienter. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskor erfor brister i gällande omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. / Background : Mental illness is increasing among the population and is today an extensive and serious public health problem. In nursing a patient with mental illness, it’s important that the nurse's first meeting with the patient is characterized by the patient being able to feel trust and hope towards the nurse. It is common for a patient with mental illness to have their first meeting within healthcare in the emergency department. The emergency department has a high rate of work that can make it difficult for the nurse to set aside time to build a relationship with the patient and the nursing requirements are different from nursing in psychiatric care. Aim: To describe nurses' experience in nursing patients with mental illness in the emergency department. Method: A literature review. Finding: There were five themes that had significance for the nurses' experiences: environment, time, attitudes, communication, knowledge and education. The findings showed that a busy environment was considered unsuitable for the care of patients. Furthermore, the results showed that a lack of time and lack of nurse’s knowledge affected communication and attitudes towards their patients. Conclusion: The literature review shows that nurses requires shortcomings in nursing patients with mental illness in emergency departments.

Bakgrund: Det finns i litteraturen inga självklara definitioner på vad en informell tvångsåtgärd är. En definition som nämns är en tvångsåtgärd som patienter får underkasta sig som inte är reglerad i lagstiftningen. Tidigare forskning menar även att det kan innebära hot om repressalier om patienterna inte medverkar till förutbestämda åtgärder, vilket en del deltagare menar är ett bra sätt för att få patienter att medverka till sin vård. Den litteraturgenomgång som genomförts visar att det finns få genomförda studier i ämnet informellt tvång. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades sedan med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem kategorier med tillhörande underkategorier. Informellt tvång som maktutövning, Informellt tvång utifrån en vilja att hjälpa, Sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång, En korrekt dokumentation av informellt tvång är centralt samt Erfarenhet av informellt tvång ger medvetenhet. Slutsats: Det finns inga riktigt tydliga skillnader mellan informellt och formellt tvång i praktiken. Patienter inom den akutpsykiatriska slutenvården utsätts för hot om tvång och de ställs inför ultimatum beträffande sin vård. Det finns inte heller några tydliga definitioner på vad informellt tvång är vilket behöver tydliggöras för att kunna ge en bättre förståelse för betydelsen av begreppet. / Background: In literature, there is not a singular definition of what an informal coercive action is. One of the definitions mentioned however is as follows: “ A informal coercive action is an coercive measure that patients may receive, one that is not regulated by law.” Earlier research also suggests that it can mean under the threat of reprisals should the patients not commit to the predetermined measures, which according to some participants is a good way to make the patients mediate to their care. The literary review done, shows that there are only a handful of studies concluded on the subject of informal coercion. Purpose: The purpose of this study is to examine nurses experience of informal coercion. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with Graneheim´s and Lundman´s content analysis. Results: The outcome was then presented based on five categories with associated subcategories. Informal coercion as exercised power, Informal coercion based on a will to help, Nurses experiences of informal coercion, Documentation of informal coercion events and its importance and Experiencing informal coercion raises awareness. Conclusion: In practice, there are no evident differences between informal coercion. Patients in emergency psychiatric care are exposed to threats of coercion and put to ultimatums regarding their care. Neither are there any clear definitions of what informal coercion is, this needs to be clarified to achive a better understanding of what informal coercion is.

Bakgrund: Hot och våld i psykiatrisk slutenvård är ett vanligt förekommande fenomen. Hot och våld uppstår av en rad olika anledningar. Det är ett störande moment i sjuksköterskans arbete och väcker negativa känslor, vilket kan avspeglas i sjuksköterskornas interaktioner med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor på två psykiatriska kliniker vid ett större sjukhus i en storstadsregion i västra Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkommer. Den första är olustkänslor med underkategorierna att känna oro och ångest, att känna stress, att känna sig ledsen samt att känna sig kränkt. Den andra kategorin är rädsla, med underkategorierna rädsla för den hotfulla patienten samt att känna rädsla för andras skull. Den tredje kategorin är maktlöshet med underkategorierna att förlora kontrollen, att känna frustration samt att arbeta med en tickande bomb. Den fjärde kategorin är trygghetsskapande strategier med underkategorierna att sätta sig in i patientens situation samt att våga stå kvar. Slutsats: Ofta kan det aggressiva beteendet hos patienterna associeras till sjukdomsbild och/eller missbruksproblematik, vilket bekräftades i vår studie. I de flesta fall har sjuksköterskorna en djupare förståelse för patientens beteende och har därmed högre tolerans för hot och våld. Sjuksköterskorna betonar att det är viktigt att alltid vara tillgänglig för patienterna, då det skapar trygghet för båda parter samt är en förutsättning för en god vårdande relation. / Background: Inpatient aggression is common as a phenomenon in psychiatric inpatient care. Inpatient aggression arises for several reasons. It disturbs the nurses in their work assignments and causes negative emotions, which can be reflected in the interaction with the patients. Aim: To describe nurse's experiences of caring for aggressive patients in psychiatric inpatient care Method: An interview study was conducted with eight nurses at two psychiatric clinics at a hospital in a big town in Western Sweden. The material was analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories. The first category is uneasiness, with subcategories: to feel anxiety, to feel stress, to feel sad and to feel offended. The second category is fear, with subcategories: to feel fear for the aggressive patient and to feel fear for others sake. The third category is powerlessness, with subcategories: to lose control, to feel frustration and to work with a ticking time bomb. The fourth category is work to create security policies with subcategories: understanding the patients' situation and courage to remain in an aggressive encounter. Conclusion: Inpatient aggression is often associated to symtoms and/or drug abuse, which also was confirmed in our study. In most scenarios the nurses had a deeper understanding for the patients behavior and thereby a higher tolerance towards inpatient aggresion. The nurses claimed that beeing available to the patients was very important, since that created an atmosphere of security for both parties and it was assumed a presumtion for a good caring relationship.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att dessa patienter upplever att sjuksköterskors bemötande och kunskap kring psykisk ohälsa är bristfällig, vilket leder till diskriminering och en olämplig omvårdnad. Syfte: Att identifiera hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa och fem kvantitativa studier ligger som grund för resultatet.   Resultat: Två huvudkategorier framkom med faktorer som hindrar sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En huvudkategori är Personliga egenskaper som hinder, där sjuksköterskors begränsade kunskap och negativa attityd ingår. Den andra huvudkategorin är Bristande förutsättningar som hinder, som innefattar brister i vårdmiljö, resurser och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Genom att sjuksköterskor får mer utbildning om psykisk ohälsa och förbättrade förutsättningar skulle diskriminering och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa kunna reduceras. Med ökad kunskap, positiv attityd, och goda förutsättningar i form av en lämplig vårdmiljö, tillräckliga resurser och tydliga rutiner skulle sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa kunna förändras till det bättre.

Bakgrund: Cannabis är den vanligaste drogen i världen. Cannabismissbruket har successivt ökat de senaste åren. De vanligaste negativa effekterna av cannabis är ångest, panikreaktioner och psykotiska symtom. Många patienter med cannabismissbruk har även psykiska diagnoser. Sjuksköterskor upplever frustrationer när patienter med cannabismissbruk inte vill ta del av behandling och anser att patienter med dubbeldiagnoser är svårbehandlade.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av patienter med cannabismissbruk inom psykiatrisk vård.   Design: Studien har en kvalitativ, induktiv analysmetod.   Metod: Intervjuer med 18 sjuksköterskor inom öppen och sluten psykiatrisk vård.   Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte frustrationer över patientens liberala inställning till cannabis, att patienten såg drogen som ofarlig och inte kopplade missbruket till sina psykiska problem. De möjligheter sjuksköterskorna såg i omvårdnaden var att utgå från där patienten befinner sig, att inte komma med pekpinnar och använda sina erfarenheter av patientgruppen för att motivera patienten till att sluta med missbruket.    Konklusion: Sjuksköterskorna uttryckte att de saknade och var i behov av utbildning om patienter med cannabismissbruk för att kunna ge god omvårdnad till patientgruppen. / Background: Cannabis is the most commonly used drug in the world. Cannabis abuse has gradually increased in recent years. The most common adverse effects of cannabis use include anxiety, panic reaction and psychotic symptoms. Many patients who abuse cannabis has also psychiatric diagnoses. Nurses experience frustration when patients who abuse cannabis do not want to take part in treatment and considering patients with dual diagnoses are difficult to treat.   Aim: To describe nurses’ experience of psychiatric care of patients who abuse cannabis.   Design: This study has an inductive, qualitative approach.   Method: Interviews with 18 nurses in outpatient and inpatient psychiatric care.   Results: The nurses expressed frustrations with the liberal approach the patient had to cannabis, the patient´s approach to the drug as harmless and that the patient did not link abuse to psychological problems. The nurses expressed that they saw opportunities in nursing; to start from the patient´s point of view, not lecturing the patient and to use their experience of this group of patients to motivate the patient to quit his or her abuse.   Conclusion: The nurses expressed lack of and need for adequate training in the care of the patient with cannabis abuse.

Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.

Bakgrund: Florence Nightingale ligger till grund för omvårdnadsdokumentation som är en del av omvårdnadsprocessen och en av legitimerade sjuksköterskors skyldigheter. Ofullständig omvårdnadsdokumentation är ett återkommande problem. Den vårdsökande personens delaktighet samt sjuksköterskors attityder och förhållningssätt påverkar omvårdnadsdokumentationen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom öppenvård och slutenvård.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes där tolv artiklar med kvalitativ metod analyserades i fem steg av Friberg. Resultat: Analysen ledde till en huvudkategori: Utmaningar vid omvårdnadsdokumentation, två kategorier: Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation och Annat som styr omvårdnadsdokumentationen samt fem underkategorier. Sjuksköterskor i sluten- och öppenvård hade erfarenheter av att utföra omvårdnadsdokumentation. Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes nödvändig då den gav tillgång till viktig information. Elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes som tidskrävande särskilt vid tekniska fel eller vid användning av nya dokumentationssystem. Individuella idéer, lagar, arbetsmiljö och chefens påverkan var bidragande till sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation.   Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar vid omvårdnadsdokumentation. Utbildningar i användning av, forskning på arbetsmiljö och ledarens påverkan på omvårdnadsdokumentation kan vara betydelsefull för utvecklingen av området. / Background: Florence Nightingale laid the basis of nursing documentation. Nursing documentation is part of the nursing process and is an obligation of registered nurses. Incomplete nursing documentation is a recurring problem. Participation of the person seeking care and nurses' attitudes influence nursing documentation. Aim: To describe nurses' experiences of nursing documentation in inpatient and outpatient care. Method: A literature review with an inductive approach that analyzed twelve qualitative articles using the five steps of analysis according to Friberg. Results: The analysis gave a main category: challenges in nursing documentation two categories: implementation of electronic nursing documentation and other things controlling nursing documentation and five sub-categories. Nurses in inpatient and outpatient care had experience in nursing documentation. Implementation of electronic nursing documentation was considered necessary as it provided access to important information. Electronic nursing documentation was experienced as time-wasting especially because of technical errors and when new documentation systems were used. Individual ideas, laws, working environment and leaders’ influence contributed to nurses' experiences. Conclusion: Nurses experienced challenges during nursing documentation. Training in the use of electronic documentation systems, research on the influence of the work environment and leadership on nursing documentation could be important for the development of the field.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.