Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjälpt till att ge liv åt någon annan människa. Sverige har låga siffror av tillgängliga medicinskt lämpliga donatorer. Under 2005 avled 128 donatorer i Sverige och i september 2006 väntade 571 personer på ett eller flera organ. Sjuksköterskan är en kritisk länk mellan familjen och transplantationsteamet med möjlighet att identifiera potentiella organdonatorer. Sjuksköterskor kan känna en olust inför att närma sig anhöriga till avlidna, vilket kan bero på att man tror att detta tillför mer sorg i den ofta krisfyllda och chockartade situationen. För att sjuksköterskor som arbetar med dessa frågor skall känna sig bekväma i situationen och våga ta frågan till de anhöriga så måste det finnas support för dem. / The aim of this literature review is to highlight nurse’s experience of and attitudes towards organ donation. A donation process starts with bereavement and ends with transplantation and hopefully a chance to a new life. Several relatives can find comfort in knowing that their loved one has helped give life to another human being. Sweden has a low rate of available medically suited donors. During 2005, 128 donors died in Sweden and in September 2006 a total of 571 patients were waiting for one or several organs for transplant. The nurse is a critical link between the family and the transplant team with the ability to identify potential donors. Nurse’s can feel a discomfort when approaching families in grief, which can be because they believe that they add to the distress. To make nurses feel comfortable in the stressful situation and to give them the needed tools to approach families with the question about donation, there must be support and education for them.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

Abstrakt  Bakgrund: Cirka 56,8 miljoner människor i världen beskrivs behöva palliativ vård varje år. I Sverige avlider cirka 90 000 människor per år och cirka 80% av dem kan ha behövt palliativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes på nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. För att analysera studierna har Fribergs femstegsmodell använts. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var känslomässiga reaktioner, stöd och bristande stöd, copingstrategier och strävan efter att vara professionell. Konklusion: Sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som meningsfullt och känslomässigt utmanande. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor kan påverka patienters vårdkvalitet och bristande stöd från arbetsplatsen kan påverka sjuksköterskors hälsa. Ytterligare forskning kan behövas angående sjuksköterskors utbildning och erfarenheter av palliativ vård. / Abstract  Background: Around 56.8 million people in the world are described as needing palliative care each year. In Sweden, around 90,000 people die each year and around 80% of them have needed palliative care. Aim: The aim of the literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Methods: A literature study was carried out on nine qualitative articles. Database search was performed in Cinahl, Pubmed and PsycInfo. To analyze the studies, Friberg's five-step model has been used. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories. The four main categories were emotional reactions, support and lack of support, coping strategies and ambition to be professional. Conclusion: Nurses experience end-of-life care as meaningful and emotionally challenging. Lack of knowledge among nurses can affect patients' quality of care and lack of support from the workplace can affect nurses' health. Further research may be needed regarding nurses' education and experiences in palliative care.

Bakgrund: De senaste decennierna har antalet personer som drabbas av pankreascancer ökat. Pankreascancer upptäcks ofta sent under sjukdomsförloppet och botande behandling är sällan möjlig. Sjukdomen innebär för patienten olika komplexa symtom, där studier visat att patienterna har mer smärta och ångest än andra cancerpatienter. Medianöverlevnad efter diagnos är 4–6 månader. Detta innebär att de flesta patienter som diagnostiseras med pankreascancer förr eller senare kommer behöva palliativ vård.  Motiv: På mindre orter finns inte samma förutsättningar för att bedriva specialiserad vård vilket innebär att patienter med specifika sjukdomstillstånd såsom pankreascancer vårdas på akutvårdsavdelningar där personalen saknar specialistkunskaper inom onkologi/palliativ vård. Den föreliggande studien är därför viktig för att belysa vilka svårigheter sjuksköterskor möter samt vilka resurser de behöver för att bedriva god och patientsäker vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: ”Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård påverkar patientens sista tid”, ”Sjuksköterskor känner sig otillräckliga”, ”Externa resurser är ett värdefullt stöd” samt ”Viktigt att avdelningsläkarna har rätt kompetens och är engagerade”.    Konklusion: Studien ger ökad kunskap om möjligheter och svårigheter vid vård i livets slutskede på akutvårdsavdelning. Resultatet visar att vårda patienter i livets slutskede på akutvårdsavdelning innebar en etisk stress för sjuksköterskan då prioriteringar mellan vård i livets slutskede och patienter med akuta medicinska behov ofta gjordes. Bristande kompetens inom palliativ vård försvårade vårdsituationen. Fler specialistsjuksköterskor och kontinuerliga vidareutbildningar för vårdpersonalen skulle kunna förbättra vården för patienterna och därmed öka möjligheterna till jämlik vård.

Bakgrund: När en förälder blir svårt sjuk påverkas hela familjens hälsa. Barn som närstående är i en särskilt sårbar situation och har rätt till stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll och en utmanande uppgift i att möta barn som närstående inom palliativ vård. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter kan man finna förbättringsområden inom den palliativa vården för att kunna bemöta föräldrar och deras barn på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter och deras minderåriga barn inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycInfo användes. De elva kvalitativa artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades enligt Caldwell et als granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman; att skapa en relation till föräldrarna, att möta patientens barn och att hantera organisatoriska hinder. I arbetet mot barnfamiljer krävdes det tid för att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna och deras barn. Sjuksköterskor efterfrågade utbildning och struktur i arbetet. De behövde forum för att få möjlighet att stödja och dela erfarenheter med varandra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap, mod och ett nära samarbete med föräldrarna för att kunna identifiera och möta familjens behov. Resultatet belyser även sjuksköterskans behov av tid och handledningen för att kunna utföra den utmanande och emotionellt påfrestande uppgiften. Det finns behov av ett strukturerat arbetssätt och utbildning för att stärka sjuksköterskor i rollen att arbeta mot barn som närstående.

Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Bakgrund: Idag lever miljontals av människor runt om i världen med Humant immunbristvirus (hiv). Hiv-positiva patienter är en utsatt patientgrupp som ständigt blir bemötta med fördomar, rädsla och skam vilket kan resultera i ett avståndstagande till att söka vård. Behandling med antivirala läkemedel förebygger smittspridning och genom en god följsamhet till behandling kan patienter numera leva ett gott och livslångt liv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förhållningssätt vid vårdandet av hiv-positiva patienter. Metod: En allmän litteraturstudie användes som metod för att samla in data från tio resultatartiklar varav sex kvalitativa och fyra kvantitativa. Analyseringen av resultatartiklarna genomfördes enligt en modell av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier följt av fyra underkategorier. Resultat påvisade en stor kunskapsbrist bland sjuksköterskor runt om i världen. Utifrån okunskap genererades rädsla och fördomar vilketresulterade i negativa attityder kring sjukdomen. Högre kunskap kring sjukdomen, tidigare livserfarenheter och religiöslivsskådning visade sig var bidragande faktorer bland sjuksköterskorna till ett mer accepterande förhållningsätt gentemot hiv-positiva patienter. Konklusion: För att förbättra sjuksköterskans kompetensområde och skapa ett mer positivt förhållningssätt gentemot hiv-positiva patienter krävs det större förståelse kring sjukdomen, mer arbetsresurser följt av flerutbildningsmöjligheter. / Background: Millions of people all over the world are currently living with hiv. These patients are vulnerable and live a life facing prejudices, fear, and shame which in turn may cause a reluctance in receiving treatment. Early treatment with antiviral medicines reduces the spread of the virus and through good adherence to treatment it enables the patient to live a long and healthy life. Purpose: The purpose of the study was to illustrate nurses’ approach while caring for hiv-positive patients. Method: A general literature study based on six qualitative and four quantitative articles. The analysis of the research articles was conducted according to Popenoe et al. (2021). Result: Four main categories followed by four subcategories was identified.The results indicate a major lack of experience and hiv related knowledgeamong nursesglobally. This generated fear and prejudices which resulted in negative viewpoints of the disease, followed by a stigmatizes and discrimination when encountered. Knowledge and competence, previous life experienceand religion were the major contributing factors to a more accepting approach towards hiv-positive patients. Conclusion: In order to improve nurse’s competencies and create a more positive outlook of the disease,more resources are required in the workplace as well as better comprehensionand knowledge followed by increased educational opportunities.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser. Genomgående uppvisas ett stort behov av handledning i yrkesrollen. / Death is a controversial subject and arises strong emotions in many human beings. The purpose of the present literature review was to examine nurses´ experiences during the care of dying patients and how nurses handle these experiences. Search for literature were done in six databases. Twelve scientific articles were studied and results show that nurses have experiences of both positive (strengthening) and a negative (draining energy) kind. We discovered how nurses acted based on there professional role and how they dealt with experiences. A recurring theme is the significant need for supervision in there professional role.