Bakgrund Akutmottagningen är en central punkt i hälso- och sjukvården och där sker en ständig samverkan med andra vårdenheter så som ambulansen. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården behöver kompetens som innefattar avancerade kliniska färdigheter, förmåga att skapa ett helhetsgrepp i en akut situation och medicinska kunskaper. Enligt tidigare studier framkommer anhörigas behov av information, kommunikation och bemötande inom akutsjukvården. Sjuksköterskan bör eftersträva ett partnerskap med övriga professioner samt patient och anhöriga inom akutsjukvården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av när anhöriga är delaktiga i det akuta omhändertagandet prehospitalt och på akutmottagning. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturstudien har kvalitativa orginalstudier inkluderats Resultat Från analysen identifieras två tydliga huvudkategorier; sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser av delaktiga anhöriga i det akuta omhändertagandet. Orealistiska förväntningar, kommunikationshinder, exkludering av anhöriga, tidskrävande, en potentiell ojämlik omvårdnad, informationsutbyte och tidssparande, integrerat partnerskap, närvaro av anhöriga skapar en bättre omvårdnad och det känslomässiga utbytet var underkategorier som identifierades. Sjuksköterskor såg det som positivt när anhöriga deltog och kunde förmedla information kring patienten, samtidigt fanns negativa upplevelser kring att anhöriga förmedlade irrelevant information. Slutsats Sjuksköterskors upplevelser av delaktiga anhöriga skiljer sig åt. Både fördelar och nackdelar med anhörigas närvaro beroende på hur den akuta situationen ser ut framkom. Upplevelserna är individuella och skulle kunna bero på olika personlighetstyper hos sjuksköterskor / Background The emergency department is a central point in the health care system and there is a constant collaboration with other units such as the ambulance. Nurses working in emergency care need skills that include advanced clinical skills, the ability to create a holistic approach to an emergency situation and medical knowledge. According to previous studies, relatives need for information, communication and treatment in emergency care emerge. The nurse should strive for a partnership with other professions as well as the patient and relatives in the emergency care. Aim The aim of the literature study is to describe nurses’ experiences of when relatives areinvolved in the acute care prehospitalt and in the emergency department.MethodThe degree project has been carried out as a structured literature study whit elements ofthe methodology used in systematic reviews. Qualitative original studies have beenincluded in the literature study.ResultsFrom the analysis two clear main categories were identified; nurses` positive and negativeexperiences of participating relatives in the emergency care.: Unrealistic expectations,communication barriers, exclusion of relatives, time consuming, a potentially unequalcare, information exchange and time saving, integrated partnership, presence of relatives creates better care and the exchange were subcategories that were identified. Nurses saw it as positive when relatives participated and were able to convey information about the patient, at the same time there were negative experience about relatives conveying irrelevant information. Conclusions Nurses´ experiences of participating relatives differ. Both advantages and disadvantages of the presence of relatives depending on what the emergency situation looks like emerged. The experiences are individual and could depend on different personality types of nurses.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma.  Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod.  Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet.  Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna. / Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Världen har drabbats av pandemier åtskilliga gånger under historiens gång. Den 11 mars 2020 stod det klart att världen drabbats av en ny pandemi, viruset SARS-Cov-2 som orsakar sjukdomen Covid-19. Alla världens länder vidtog olika åtgärder för att försöka begränsa smittspridningen. Sverige gick in i denna pandemi med otillräckliga lager av skyddsutrustning, lågt antal vårdplatser och begränsat med vårdpersonal. Arbetsbelastningen under en pandemi förväntas öka, vilket innebär att sjuksköterskor riskerar att utsättas för stor stress, som kan komma att påverka deras hälsa negativt. Syfte: Syftet var att undersöka hur arbete i kommunal hälso- och sjukvård under pågående pandemi påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa. Metod: Studien genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, varav sex inom ordinärt boende och två från särskilt boende, deltog i studien. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Första kategorin blev organisationens påverkan som inkluderade underkategorierna bristande riktlinjer, okunskap kring sjukdomen och ökade krav, som upplevdes orsaka ökad arbetsbelastning. Emotionella påfrestningar bestod av ensamhet, rädsla för sjukdomen och brist på återhämtning. Sjuksköterskor upplevde sig ensamma på både arbetet och privat. De hade en rädsla för sjukdomen, både för att själva bli smittade och för att smitta familj och vänner. Den ökade stressen som arbetet innebar gjorde att sjuksköterskor upplevde brist på återhämtning. Den tredje kategorin var etisk stress som omfattade underkategorierna otillräcklighet och att arbeta mot sina värderingar. På grund av bristande resurser upplevde sjuksköterskor att de tvingades ta beslut som gick emot deras egna värderingar. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar den aktuella studien att brist på riktlinjer, okunskap om sjukdomen och ökade krav tillsammans med emotionella påfrestningar och etisk stress, är faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa negativt när de arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The world has been facing pandemics several times during our history. The eleventh of March 2020, the world was facing a new pandemic, the disease Covid-19, caused by the virus SARS-cov-2. Countries all over the world took actions to prevent the virus from spreading. Sweden faced the pandemic with limited amount of supplies of protective gear and a low number of both hospital beds and caregivers. The workload during a pandemic is supposedly increased, and may affect the levels on stress to nurses, and in the long term have a negative effect on their health. Purpose: The aim of the study was to examine how work in municipal healthcare during the ongoing Covid-19 pandemic affect nurses and their perceived health. Method: The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi structured interviews. Eight nurses, of which six worked in ordinary homes and two of them worked in nursing homes, participated in the study. The material was transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories emerged. The first category, impact of the organization included the subcategories lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands, altogether experienced as causing increased workload. Emotional stress comprised loneliness, fear of disease and lack of recovery. Nurses felt alone both at work and in private. They had a fear of the disease, both to become ill themselves and to infect family and friends. The increased stress that the work entailed meant that the nurses experienced a lack of recovery. The third emerged category was ethical stress comprising the subcategories inadequacy and working in disagreement with one’s personal ethical values. Due to lack of resources, nurses experienced a feeling of inadequacy and that they were forced to make decisions that went against their own values. Conclusion: In conclusion, the current study indicates that lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands together with emotional and ethical stress are factors affecting nurses perceived health negatively when working in municipal healthcare during a pandemic.

Sammanfattning Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska huvudsakliga uppgift är omvårdnad. Den palliativa omvårdnaden handlar inte om att bota patienten utan att lindra dennes lidande under den sista tiden i livet, genom att främja patientens livskvalité ända till slutet. Patientens upplevelse under den sista tiden är väldigt varierande från person till person. Flera patienter upplever rädsla under den palliativa vården. Rädslan för att lida, dö och att inte bli ihågkommen efter livet slut. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden med patienter som är diagnostiserad med cancer och vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde både betydelsefulla och svåra möten med cancerpatienter inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde maktlöshet och svårigheter med att hantera sina känslor, samtidigt som omvårdnaden med palliativa patienter gav sjuksköterskorna en meningsfullhet. Det framkom även att det fanns ett behov av mer kunskap inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde att de fick mer erfarenhet efter att ha arbetat inom området. Slutsats: Den föreliggande studien visar att sjuksköterskor upplever omvårdnaden med cancerpatienter i palliativ vård som krävande, utvecklande och känslosam. Att möta och hantera känslor och samtidigt vara professionell kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. För att stärka positiva och samtidigt minska negativa upplevelser av att vårda palliativt, krävs studier med fortsatt vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård.   Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod.   Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter.   Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors perspektiv på en god död hos patienter i palliativt skede utanför den specialiserade palliativa vården. För att svara på studiens syfte valdes en litteraturöversikt med strävan efter systematik som metod. Litteraturöversikten grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar som har tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultatet visade att det som sjuksköterskor uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer. Teman som växte fram var; respekt för patientens autonomi och värdighet, symtomkontroll och lindra lidande, förberedelser inför döden, vårdmiljöns betydelse, kommunikation och stöd till närstående. Sjuksköterskor utanför den specialiserade palliativa vården uttryckte ett behov av att få ökade kunskaper och stöd för att ge vård som möjliggör en god död. Även behovet av organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en god död belyses.    Litteraturöversiktens resultat gav författarna vägledning för vad sjuksköterskorna utanför den specialiserade palliativa vården upplever som betydelsefullt för en god död. Genom diskussion kring dessa teman kan kunskaperna kring god palliativ vård öka. Vad en god död är beror på individen och därför ska vården sträva efter att vara personcentrerad oavsett vårdkontext.

Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Trycksår är uppkomsten av skada i huden eller vid underliggande vävnader som uppstår efter friktion, skjuvning och tryck. Trycksår klassificeras och delas in i olika stadier. Exempel på några riskfaktorer för utvecklingen av trycksår är bland annat immobilitet och undernäring samt hög ålder. Trycksår medför ett lidande för patienter och är något som skulle kunna förhindras om adekvata vårdåtgärder hade vidtagits. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt med Fribergs där analysen inkluderade tolv studier, där tio av studierna var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor utmaningar till följd av bristande resurser som underbemanning och tid. Kunskapsläget hos sjuksköterskor visades vara lågt om trycksår. Dock visades möjligheter vid utökade kunskaper hos sjuksköterskor vid vård av trycksår. Slutsats: Det finns behov av organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska få utökade kunskaper för att lindra lidandet hos patienter. / Background: After friction, shear, and pressure, a defect in the skin or underlying tissues manifests as a pressure ulcer. Different stages of pressure ulcer development are categorized. Malnutrition, immobility and high age are risk factors for pressure ulcers. Patients suffer from pressure ulcers, which is something that may have been avoided with proper care. Aim: The aim of this paper is to describe nurses' experiences in providing pressure ulcer patient care. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Twelve qualitative and quantitative articles were analyzed. Ten of them were qualitative and two were quantitative. Results: Demonstrated that nurses faced difficulties as a result of a lack of resources, including time and inadequate staffing. It was shown that nurses' knowledge of pressure ulcers was lacking. However, opportunities arose as nurses' understanding of treating pressure ulcers expanded. Conclusion: Organizational support has shown to be required for nurses to expand further knowledge about pressure ulcer to help ease the suffering of patients.