BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering. SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA. METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering. SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet. / BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing global problem. In Sweden, about 30 percent of the population are unaware that they are carriers of MRSA. The bacteria can cause problems when it comes to treatment via antibiotics due to the fact the bacterium is resistant. Nurses may experience MRSA as frightening which can lead to patients feeling stigmatized. AIM: The purpose of this study was to describe the nurse's experience of caring for patients with MRSA. METHOD: A qualitative interview study was conducted, with data collection consisting of semi-structured interviews. The material from the interviews has been analysed with a qualitative content analysis. RESULT: The result shows good knowledge of basic hygiene routines and how stress affect nurses work. They also show good knowledge about how to receive and care for patients with MRSA to reduce stigmatization. CONCLUSION: All participating nurses had individual experiences when it came to caring for patients with MRSA. A concern that existed in all informants was that they would be contributing to the spread of infection. The informants also describe that the patient's experience is important. PROPOSAL FOR CONTINUED RESEARCH:The study has been performed at a surgical care department. It would therefore be interesting for a study to be conducted in another care department to compare experience of the nurses.

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

Bakgrund: Statistik från Försäkringskassan (2016) visar att stressrelaterad sjukskrivning i form av utmattningssyndrom har ökat markant de senaste åren där ökningen är störst bland kvinnor, och dubbelt så vanligt jämfört med män. Det handlar om krav och förväntningar i vardagen, och om svårigheten att hålla balansen mellan dessa. Att arbeta förebyggande för att förhindra sjukskrivning på grund av stress är viktigt och livsstilsmottagning på hälsocentral kan vara en arena för det. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på livsstilsmottagning med kvinnor som har stressrelaterade symtom. Metod: Studien är empirisk och utgår från en kvalitativ design med induktiv karaktär. Sex sjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande kategorier framkom; Sjuksköterskans insatster vid stressymtom, där tydliggörs sjuksköterskans insatser i mötet med kvinnan. Teamsamverkan, där beskrivs befintlig/obefintlig teamsamverkan mellan professioner. Preventivt arbete efterfrågas, där sjuksköterskors erfarenheter av hur ett preventivt arbete med stress skulle kunna utformas. Behov av kompetensutveckling gällande stress, där framkom brist på kompetensutveckling och Utmaningar i arbetet med stressymtom där det framkom sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter med att tydliggöra hos kvinnan om stressens påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet visar att det idag saknas kompetens på Livsstilsmottagning gällande stresshantering. Resultatet av studien belyser vikten av att involvera sjuksköterskan i arbetet med stress. / Background: Statistics from Försäkringskassan (2016) show that stress-related illness claims due to burnout have significantly increased over the last few years. Whereas this increase is greatest amongst women, it is also twice as common amongst them when compared to men. This is mainly due to the demands and expectations of everyday life, as well as the difficulties in being able to balance them. Working preventively to prevent sick leave due to stress is important and lifestyle medical center can be an arena for it. Purpose: The purpose is to illustrate the experiences of nurses at a lifestyle medical center when it comes to working with women that have stress-related symptoms. Method: The study is empirical and based upon a qualitative design with an inductive nature. Six nurses participated in the study, and semi-structured interviews were performed. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results: The following categories emerged; The efforts of nurses in the case of stress-related symptoms, which clarifies the nurse's efforts in the meeting with the woman, Teamwork, which describes existing/non-existent teamwork between professions. Preventative work is requested, where nurses´ experience of how preventive stress work could be designed and The need for development of competencies pertaining to stress and exhaustion when it comes to work concerning stress-related symptoms, where nurses´ experience of difficulties in clarifying the stress of stress on the woman. Conclusion: The experiences of nurses show that there is a lack of competence when it comes to dealing with the treatment of stress at lifestyle medical centers. The results of the study highlight the importance of getting nurses involved when working with stress.

Bakgrund: Diabetiska fotsår, ”Diabetes foot ulcer” (DFU) är ett globalt hot mot personer med diabetes på grund av de komplikationer som kan uppkomma som en efterföljd av diabetes. Neuropati är en vanlig följdsjukdom till diabetes vilket medför risken för DFU. Neuropati orsakar nedsatt känsel i underben och fötter vilket kan medföra att patienten inte känner föremål i skorna som skaver och trycker mot fötterna som kan orsaka DFU. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar som bestod av fyra kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap genom sårvårdsutbildning efter kandidatexamen. Det framkommer att sjuksköterskornas kunskaper har en stor roll i behandlingen av DFU varav patienternas egenvårdsförmåga lyfts fram för att tillsammans finna de rätta strategierna för varje patient i sin DFU behandling. Slutsats: Fördjupad kunskap inom preventionsstrategier att reducera utvecklingen av DFU hos patienter med diabetes skulle kunna komma både patienter, sjuksköterskor och svensk hälso- och sjukvård till nytta. Kunskapen om preventionsstrategier hos sjuksköterskor i arbetet av DFU varierade inom hälso-ochsjukvårdsverksamheter världen över. Det finns flera strategier att arbeta vidare med som sjuksköterska i förebyggandet av DFU. Två viktiga aspekter inom preventionsstrategier är ökad utbildning för grundutbildade sjuksköterskor inom sårvård av DFU.Patientutbildning inom egenvård i förebyggande av komplikationer av DFU är en viktigstrategi i sjuksköterskans yrkesroll för att kunna bidra med goda förutsättningar och hälsofrämjande vård. / Abstract Background: Diabetic foot ulcer (DFU) is a global threat to people with diabetes due tothe complications that can arise as a result of diabetes. Neuropathy is a common secondary result of diabetes which carries the risk of DFU. Neuropathy causes decreased sensation in the lower legs and feet which can cause the patient not to feel objects in the shoes rubbing and pressing against the feet which can cause DFU. Aim:The purpose of the literature study was to describe nurses' prevention strategies for reducing the development of foot ulcers in patients with diabetes. Method: This study was conducted as a descriptive literature study based on 12 scientific articles consisting of four qualitative and eight quantitative articles. Main results: The results showed that nurses are in need of increased knowledge through wound care training after thebachelor's degree. It appears that the nurses 'knowledge has a major role in the treatmentof DFU, of which the patients' self-care ability is highlighted in order to jointly find theright strategies for each patient in their DFU treatment. Conclusion: Advanced knowledge of prevention strategies to reduce the development of DFU in patients with diabetes could benefit both patients, nurses and Swedish health care. The knowledge of prevention strategies among nurses in the work of DFU varied in health care activitiesworldwide. There are several strategies to continue working with as a nurse in the prevention of DFU. Two important aspects in prevention strategies are increased training for undergraduate nurses in wound care at DFU. Patient education in self-care in the prevention of complications of DFU is an important strategy in the nurse'sprofessional role in order to be able to contribute with good conditions and health promoting care.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige är omkring 130 000– 150 000 och 20 000 - 25 000 personer uppskattas insjukna varje år. Den basala demensutredningen utförs av hälso- och sjukvården, oftast inom primärvården och av en sjuksköterska på uppdrag från läkaren. Livslängden i Sverige ökar, demenssjukdom blir allt vanligare och personer med denna sjukdom bor kvar i eget boende med behov att vårdas av närstående eller hemtjänst. Det ställs allt högre krav på primärvård att arbeta personcentrerat och att möjlighet finns till tidig demensdiagnos. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser och av att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom inom primärvård.  Metod: Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att utforska upplevelsen hos åtta sjuksköterskor i primärvården. Insamlade data bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tio underkategorier som sedan utmynnade i följande fyra kategorier: ”Att se helheten av personen”, ”Vikten av diagnos för ett gott omhändertagande”, ”Att sträva efter partnerskap” och ”Att ha organisatoriska förutsättningar”. Slutsats: Det finns behov av att lyfta patienten och närståendes upplevelse i samband med demensutredningen samt sjuksköterskans behov av stöd vid svåra situationer i primärvården. / Background: The number of people with dementia in Sweden is about 130,000150,000 and 20,000-25,000 people are estimated to be diagnosed each year. The basic dementia examination is performed by the health and medical service, usually in primary care and by a nurse on behalf of a physician. Life expectancy in Sweden is increasing, dementia becomes increasingly common, and people with this disease live in their own homes with the need to be cared for by a related or home help. There is an increasing demand for primary care to work personcentered and that there is an opportunity for early dementia diagnosis. Aim: Explore nurses´ experiences of working with investigation and follow-up of persons with dementia in primary care. Method: Qualitative individual interviews were conducted to explore the experience of eight primary care nurses. Collected data was processed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The analysis resulted in ten subcategories, these led to four categories: "See the entirety of a person", "The importance of diagnosis for a good care", "To strive for partnership" and "Having organizational conditions".  Conclusion: There is a need to lift the patient's and relatives' experience in connection with the dementia investigation and the nurse's need for support in difficult situations in primary care.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN ÄLDRE PATIENTENS OMVÅRDNAD VID URININKONTINENSEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Sjuksköterskors upplevelser av den äldre patientens omvårdnad vid urininkontinens. En empirisk intervjustudie. Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som ökar med stigande ålder. Ålder och samsjuklighet är riskfaktorer för urininkontinens. Trots naturliga åldersförändringar är urininkontinens inget som tillhör det naturliga åldrandet. Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har ett väsentligt uppdrag att upptäcka ohälsa, arbeta promotivt och preventivt samt beakta psykosociala utmaningar som kan uppstå till följd av sjukdom, funktionshinder och åldrande, som till exempel besvär med urinläckage. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad mot äldre patienter med urininkontinens inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Intervjuer med sjuksköterskor (n=11) genomfördes inom kommunal hälso- och sjukvård i olika kommuner belägna i Skåne. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av datamaterialet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att urininkontinens hos äldre inte var ett prioriterat område. Individuellt förskrivet inkontinenshjälpmedel som var bekvämt ansågs betydelsefullt. Omvårdnadspersonalen arbetade oftast närmast patienten och var en viktig informationskälla. Slutsats: Omvårdnaden av hälsoproblemet urininkontinens hos äldre bör genomsyras av de sex kärnkompetenserna. / REGISTERED NURSES’ EXPERIENCES OF CARING ELDERLY PATIENTS WITH URINARY INCONTINENCE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYEMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Registered nurses’ experiences of caring elderly patients with urinary incontinence. An empirical interview study. Degree project for Master`s in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Urinary incontinence is a health problem that increases with age. Age as well as comorbidities are risk factors for incontinence. Despite the cause of natural aging urinary incontinence is not a part of the natural aging process. Nurses in municipal health care has an important mission to detect health problems, work promotive and preventive as well as taking into account psycho-social challenges that may arise as a result of disease, disability and ageing, such as problems with urinary incontinence. Aim: Enlightening registered nurses experiences of caring elderly patients with urinary incontinence in municipal health services. Method: Interviews with registered nurses (n=11) in municipal health services at different municipalities located in Scania. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses experienced that urinary incontinence was not a priority among the elderly. Comfortable individually prescribed incontinence aids were considered more important. The nursing staff were usually working closest to the patient and were an important source of information. Conclusion: The six core competencies should be imbued in nursing care of urinary incontinence amongst the elderly.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom i livets slutskede hos den äldre multisjuka patienten. Slutenvårdsavdelningar är traditionellt inriktade på botande behandling och akuta tillstånd vilket gör att smärtbehandling kan förbises. Sjuksköterskan är bland dem som arbetar närmast patienten och har det avgörande ansvaret gällande smärtbedömning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning hos äldre personer i livets slutskede.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma på medicinska/geriatriska vårdavdelningar i södra Skåne. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser kunde förstås utifrån de fyra kategorierna: strukturella ojämlikheter, komplext och kräver rutiner, teamarbete behövs samt anhöriga – en resurs. I de olika kategorierna var för sig framkom sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning i livets slutskede.Slutsats: Författarna har under studiens genomförande noterat att det finns kunskapsluckor gällande organisationens uppbyggnad vilket påverkar omvårdnaden kring den äldre palliativa patienten i livets slutskede negativt och författarna vill belysa att ytterligare forskning inom området behövs.Nyckelord: Innehållsanalys, Kvalitativ design, Livets slutskede, Omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser, Smärtbedömning / Background: Pain is a common symptom of the final stages of life among older elderly multi-diseased patient. Nursing is traditionally focused on curative treatment and acute conditions resulting in that pain treatment can be overlooked. Registered nurses are among those who are closest to the patient and have the decisive responsibility for pain assessment.Aim: This study aimed to investigate nurses' experiences of pain assessment in elderly people in the final stages of life.Method: This study was conducted as an interview study with qualitative design. A total of ten registered nurses working at medical and/or geriatric care units in southern parts of Sweden were interviewed. Transcribed data was analysed by content analysis.Result: Four main categories: structural inequalities, complex and requires routines, team work is needed and relatives - a resource, were interpreted to reflect nurses’ experiences of pain assessments among older people in the final stages of life.Conclusion: The result mirrored amongst others gaps in the knowledge regarding organisational structures which seemed to negatively affects the nursing care on offer to this group of patients. More research into this is warranted.Keywords: Content analysis, End of life of life, Nurses' experiences, Nursing, Pain assessment, Qualitative design

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet. / Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.