<p>Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.</p><p> </p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this study was to illuminate and collect existing research from the beginning of the 21 st century about nurses work environment in institutional and elderly care in Sweden.</p><p>A literature review was made by analyzing eleven scientific articles. The result showed mainly information about nurses work load. The information dealt with high work demands, too much responsibility, shortage of staff, time press and stress. Furthermore nurses reported a lack of co-operation between staff and management. An important part in nurses’ work was appreciation from colleagues, management, patients and relatives. Nurses even wanted to participate more in decisions about their work situation and demanded higher salaries. Wishes were expressed about more education, possibilities in their professional careers, supervision and personal development. Downsizing of staff and limited resources were believed to lead to decreased quality of care. Only in one study something about physical work environment was mentioned, i.e. worry about chemical or other work environmental problems. In conclusion nurses experienced shortcomings in their work environment and demanded improvements. These shortcomings supposed to lead to decreased quality of care.</p><p>Keywords: nurse, nursing profession, work environment.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa och sammanställa befintlig forskning från 2000-talet om sjuksköterskors arbetsmiljö inom slutenvård och äldreomsorgen i Sverige. En litteraturstudie gjordes där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade huvudsakligen uppgifter om sjuksköterskors arbetsbörda. Uppgifterna handlade om höga arbetskrav, för mycket ansvar, personalbrist, tidspress och stress. Sjuksköterskor rapporterade dessutom om dåligt samarbete mellan ledning och personal. Uppskattning från kollegor, chefer, patienter och anhöriga visade sig vara en viktig del i sjuksköterskors arbete. De ville också vara mera delaktiga i beslut om sin arbetssituation. En önskan om högre löner, mer fortbildning och möjligheter i yrkeskarriären samt om handledning och personlig utveckling uttrycktes. Personalnedskärningar och begränsade resurser antogs leda till försämrad vårdkvalitet. Endast en studie rapporterade om fysisk arbetsmiljö, nämligen oro för kemiska eller andra miljöproblem. Sammanfattningsvis upplevde sjuksköterskorna brister i arbetsmiljön och efterlyser förbättringar. Bristerna antogs försämra vårdkvaliteten.</p><p>Nyckelord: sjuksköterskor, sjuksköterskeyrket, arbetsmiljö.</p>

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. <strong>Syftet </strong>var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Metod:</strong> Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. <strong>Resultat:</strong> Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Slutsats:</strong> Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning.</p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. <strong>Aim: </strong>The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. <strong>Method: </strong>The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. <strong>Results: </strong>Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. <strong>Discussion: </strong>In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.</p><p> </p>

Bakgrund: Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. Diskussion: För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Slutsats: Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning. / Background: Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. Aim: The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. Method: The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. Results: Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. Discussion: In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.

Abstract The aim of this study was to illuminate and collect existing research from the beginning of the 21 st century about nurses work environment in institutional and elderly care in Sweden. A literature review was made by analyzing eleven scientific articles. The result showed mainly information about nurses work load. The information dealt with high work demands, too much responsibility, shortage of staff, time press and stress. Furthermore nurses reported a lack of co-operation between staff and management. An important part in nurses’ work was appreciation from colleagues, management, patients and relatives. Nurses even wanted to participate more in decisions about their work situation and demanded higher salaries. Wishes were expressed about more education, possibilities in their professional careers, supervision and personal development. Downsizing of staff and limited resources were believed to lead to decreased quality of care. Only in one study something about physical work environment was mentioned, i.e. worry about chemical or other work environmental problems. In conclusion nurses experienced shortcomings in their work environment and demanded improvements. These shortcomings supposed to lead to decreased quality of care. Keywords: nurse, nursing profession, work environment. / Sammanfattning Syftet med studien var att belysa och sammanställa befintlig forskning från 2000-talet om sjuksköterskors arbetsmiljö inom slutenvård och äldreomsorgen i Sverige. En litteraturstudie gjordes där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade huvudsakligen uppgifter om sjuksköterskors arbetsbörda. Uppgifterna handlade om höga arbetskrav, för mycket ansvar, personalbrist, tidspress och stress. Sjuksköterskor rapporterade dessutom om dåligt samarbete mellan ledning och personal. Uppskattning från kollegor, chefer, patienter och anhöriga visade sig vara en viktig del i sjuksköterskors arbete. De ville också vara mera delaktiga i beslut om sin arbetssituation. En önskan om högre löner, mer fortbildning och möjligheter i yrkeskarriären samt om handledning och personlig utveckling uttrycktes. Personalnedskärningar och begränsade resurser antogs leda till försämrad vårdkvalitet. Endast en studie rapporterade om fysisk arbetsmiljö, nämligen oro för kemiska eller andra miljöproblem. Sammanfattningsvis upplevde sjuksköterskorna brister i arbetsmiljön och efterlyser förbättringar. Bristerna antogs försämra vårdkvaliteten. Nyckelord: sjuksköterskor, sjuksköterskeyrket, arbetsmiljö.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line. / En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka. Sjuksköterskorna upplevde det många gånger frustrerande att vårda en patient som inte är kapabel att uttrycka sin vilja om fortsatt eller avslutande dialysbehandling. Slutsatsen var att ytterligare forskning inom detta område är nödvändig för att rutiner och riktlinjer skall kunna utformas. / ABSTRACT The aim of the study was to investigate the dialysis nurses' experience of meeting with a patient who wants to end, or a patient who is not able to express itself about, its life-sustaining dialysis treatment. A descriptive interview study with qualitative approach was used on two dialysis centers in central Sweden. Content analysis of the interviews were conducted which resulted in five main categories: nurses' experience of poor communication and cooperation with physicians, nurses' experience of physician's difficulty to discuss the closure of the dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients who are unable to express themselves about their dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment and nurses' experience of support and conversations in health care, around patients who want to end their dialysis treatment. The main result shows that dialysis nurses experience many ethical dilemmas facing these patients. The meeting with a patient saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment was perceived positively, however, could the meaning of the expression sometimes be difficult to interpret. The nurses, often times, felt frustrating to care for a patient who is unable to express themselves about their dialysis treatment. The conclusion was that further research in this area is necessary so that procedures and guidelines can be designed.