Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara. Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet. / Background: Hospitalization can bestow a feeling of autonomy deprivation and loss of abilities for the elderly persons. The elderly person expects to be seen by the nurse as an autonomous person and have their individual assets identified. Purpose: Purpose is to describe the nurses´ perceptions of the work with elderly persons´s assets during inpatient stay at a Geriatric ward. Method: Method is qualitative interview study with a phenomenographic methodology. Results: Nurses’ perceptions of the work with elderly person’s assets during inpatient stay at a Geriatric ward can be described in an overriding category and four categories. The overriding category was nurses have different understanding for the term assets. The four categories were; possibilities given to let de elderly person do what him/herself can do, the work with the elderly persons assets is sprung from a person-centered mindset, the elderly persons assets can be hidden and the elderly persons assets is not taken at use. Conclusion: Nurses’ percept an absence of work with the elderly persons assets despite theoretical awareness. Thru a person-centered way of working can the elderly persons assets be taken care of. As a nurse identify assets is a way of strengthen the elderly persons health and quality of life.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.

Bakgrund: Forskningen idag visar att psykisk ohälsa ökar globalt. I samhället kan vi se en stigmatiserande och diskriminerande attityd gentemot personer med psykisk ohälsa. Det framgår att denna patientgrupp har ett större behov av vård men att de känner sig orättvist bemötta och behandlade inom hälso- och sjukvården. Syfte: Litteraturöversikten ämnar beskriva attityder hos sjuksköterskor inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikten har en integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa (9) och kvantitativa artiklar (2) har använts för resultatet. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Alla artiklar har genomsökts för att svara på litteraturstudiens syfte och har kvalitetsgranskats enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att ha en dömande attityd mot patienten, Undvikande attityder och Empatiska attityder. Slutsats: Diskriminerande och positiva attityder kan hittas hos sjuksköterskor. Däremellan fanns sjuksköterskor som bortprioriterar att vårda patienter med psykisk ohälsa relaterat till yttre och inre omständigheter såsom ansvarsuppfattning, vårdkultur, brist på tillgångar, maktlöshet, hopplöshet. Utbildning och erfarenhet kan enligt litteraturöversiktens resultat ge positiva attityder hos sjuksköterskan under rätt förutsättningar men samhällets syn på personer med psykisk ohälsa verkar vara en stark faktor som påverkar sjuksköterskors attityd. Sjuksköterskans attityd mot personer med psykisk ohälsa korrelerade med samhället hen levde i. / Background: Today's research shows that mental illness is increasing globally. In society, we can see a stigmatizing and discriminatory attitude towards people with mental illness. It appears that this patient group has a greater need for care, but that they feel unfairly treated and cared for in the health and medical care. Aim: The literature review aims to describe attitudes of nurses in somatic care towards people with mental illness. Method: This literature review has an integrative method which means that the result is based on both qualitative (9) and quantitative articles (2) from databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. All articles have been read thoroughly to correlate to the studys’ aim and their quality has been assessed with guidelines from the School of Health and Welfare in Jönköping. Result: Three main themes emerged: Having a judgmental attitude towards the patient, avoiding attitudes and empathetic attitudes. Conclusion: Discriminatory and positive attitudes can be found in nurses. In between, there are nurses who prioritize caring for patients with mental illness related to external and internal circumstances such as perception of responsibility, care culture, lack of assets, powerlessness and hopelessness. Education and experience can, according to the results of the literature review, give positive attitudes to the nurse under the right conditions, but society's view of persons with mental illness seems to be a strong factor that influences nurses' attitude. The nurse's attitude towards people with mental illness correlated with society lived in.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som kan påverka patienters sexuella hälsa negativt. Sexuell hälsa är ett tillstånd av balans mellan välbefinnande och sexualitet, vilket inkluderar emotionella, fysiska och sociala aspekter. Patienter med cancer har olika behov kring hur den sexuella hälsan ska hanteras av sjuksköterskan. Vissa patienter upplever skamkänslor och vill på grund av dessa undvika ämnet, medan andra önskar att deras sexuella hälsa inkluderas i omvårdnaden. Det åligger sjuksköterskans ansvar att adressera frågor rörande sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera om sexuell hälsa med patienter som har en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga artiklar, varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs modell. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudteman; Tidsbrist, ett hinder i samtalet om sexuell hälsa, Sjuksköterskans känsla kring det sexuella samtalet, Sjuksköterskans antaganden om patienternas behov ochSjuksköterskans kunskapsbrist gällande den sexuella hälsan. Resultatet visar att dessa huvudteman tillsammans utgör hinder för sjuksköterskor i kommunikationen gällande sexuell hälsa inom den onkologiska omvårdnaden.   Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Joyce Travelbees interaktionsteori. I diskussionen belyses sjuksköterskornas känslor av det sexuella samtalet, samt deras upplevelser kring kunskapsbristen som ett kommunikationshinder med patienter med en cancerdiagnos. / Background: Cancer is a common disease that can have a negative impact on patients' sexual health. Sexual health is a state of balance between well-being and sexuality, which includes emotional, physical and social aspects. Patients with cancer have different needs for how the sexual health should be handled by the nurse. Some patients experience feelings of shame and, because of this, want to avoid the topic, while others wish for their sexual health to be included in the nursing care. It is the responsibility of the nurse to address issues relating to sexual health.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in communicating about sexual health with patients who have a cancer illness. Method: The literature review was based on 10 scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one mixed method. The articles were obtained from the databases PubMed and Cinahl Complete. The data analysis was carried out in accordance with Friberg's model. Results: In the result, four main themes are presented; Lack of time, an obstacle in the conversation about sexual health, The nurse's feeling about the sexual conversation, The nurse's assumptions about the patients' needs and The nurse's lack of knowledge regarding sexual health. The result shows that these main themes together hinder nurses in the communication regarding sexual health within the oncological nursing. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Joyce Travelbee's interaction theory. The discussion sheds light on the nurses' feelings regarding the sexual conversation, as well as their experiences about the lack of knowledge as a communication barrier with patients with a cancer diagnosis.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.

Bakgrund:Begreppet personcentrerad vård involverar vård när personen blir patient men fokus är främst på attuppmärksamma personen bakom sjukdomen och lära sig om dennes historia, behov, begär och problem. Tidigare forskning visar att patienter och deras närstående upplevde aspekter som medkänsla, respekt, tydlighet, delaktighet och kommunikation viktiga för personcentrerad vård. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en beskrivande syntes. Metoden går ut på att systematiskt analysera artiklar för att skapa en djupare förståelse för fenomenet. Resultat:Resultatet utgår från två teman; Att arbeta utifrån omvårdnadens grunder med två subteman: att relationen har betydelse och att ha organisatoriska förutsättningar och att arbeta utifrån begränsade organisatoriska förutsättningar med två subteman: att ha begränsade psykosociala förutsättningar och att ha begränsade fysiska förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt med personcentrerad vård för värdigheten i vården. Resultatet visade att det finns hinder som begränsar möjligheten att arbeta personcentrerat, som tidsbrist och platsbrist. Slutsats:Att relationen mellan patient och sjuksköterska är avgörande för den personcentrerade vården. I denna relation skapas en förståelse för patienten och dennes situation.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos äldre, vilket hanteras olika av sjuksköterskor. Det finns vissa svårigheter kopplade till åldrandet och läkemedel, bland annat ändrad fysiologi. De äldre kan ha föreställningar om att smärta är naturligt förekommande med åldern. Sjuksköterskors uppgift är att ge adekvat omvårdnad och därmed smärtlindring. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärta inom äldrevården. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys. Nio artiklar ingår i resultatet. Resultat: I litteraturöversikten framkom två teman och åtta subteman som visar att det finns olika anledningar till att smärtan underbehandlas, exempelvis en rädsla för att övermedicinera eller svårigheter att tolka smärtuttryck på grund av tvetydigt kroppsspråk. Sjuksköterskor anser själva att de inte besitter tillräcklig kunskap för att utföra adekvat smärtbedömning och smärtbehandling. Slutsats: Det behövs fler riktade utbildningsinsatser för sjuksköterskor, både på arbetsplats och inom grundutbildningen. För att ge en adekvat smärtbehandling behöver sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. / Background: Pain is a common problem in the elderly population, which is handled differently by nurses. There are some difficulties related to aging and drugs, including altered physiology. The elderly may have beliefs that pain is naturally occurring withage. The nurse's role is to provide adequate care and thus pain treatment. Aim: To elucidate the nurses’ experience of pain in the elderly care. Method: General literature review using content analysis. Nine articles were included in the result. Results: The literature review revealed two main themes and eight sub themes which show that there are different reasons for why the pain treatment is lacking, such as a fear of over-medicating or difficulties interpreting the painful expressions because of ambiguous body language. The nurses considered that they did not possess sufficient knowledge to perform adequate pain assessment and pain management. Conclusion: There is need for more targeted training for nurses, both at work and during the nursing education. To provide an adequate pain management the nurses need to relate to the person-centered and evidence-based nursing.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede. / The palliative care is an overall care. The nurses’ must have an approach based on personal centred care. The care today is based in greater occurrence outside hospital services. It’s more common to die outside hospital services. The purpose was to illustrate nurses’ experiences of palliative care in nursing home and hospice. The study was conducted as a literature study based on eight qualitative scientific articles. The result showed three main categories: emotional experiences which included nurses’ emotional affects in caring of dying patients. The second main category relationships, intended the interplay between patients, relatives and nurses. The third main category different challenges of the work with associated subcategories: nurses’ competence in palliative care, experience of lack of time intended the valuable of time in caring of patients in the end of life. Communication between professions which included communication between nurses and physicians and teamwork between nurses, physicians, nurse assistants and other health care professionals. To care for patients in final stage of life in nursing home or hospice was emotional challenging. Nurses who constantly worked under time pressure experienced inadequacy which affected the palliative care negative. Corporation and communication between nurses, patients, relatives and other health care professionals were important parts for good nursing care. Nurses’ workload, work under constant time pressure and team work between healthcare professionals in nursing home and hospice should be illustrate through further research to develop national and local guidelines for palliative care in the end of life.