Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Säker vård är en kärnkompetens för legitimerade sjuksköterskor och utgör en grund för omvårdnad. Bristande kommunikation är ett internationellt problemområde som kan äventyra patientsäkerheten. Överrapportering vid skiftbyte ingår i sjuksköterskans omvårdnadsarbete på en vårdavdelning på sjukhus och kan utföras på olika sätt. En ineffektiv kommunikation vid överrapportering kan leda till att information blir ofullständig, felaktig eller utelämnad vilket skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av olika metoder vid överrapportering på vårdavdelning inom sjukhus i samband med skiftbyte.  Metod: Litteraturstudien har ett systematiskt tillvägagångssätt och sökningar har gjorts i Cinahl och PubMed. Resultatanalysen inspirerades av en tematisk analys och har ett induktivt förhållningssätt. Resultatet är baserat på 8 artiklar.  Resultat: Totalt kunde fyra metoder identifieras: bedsiderapportering, muntlig, skriftlig och kombinerad överrapportering. Sex teman identifierades: “patientsäkerheten påverkas”, “prioritering av omvårdnad underlättas”, “aktuell information och förståelse varierar”, “avbrott som stör”, “rapporteringstiden varierar” och “känslig information och osäkerheter”.  Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenheter av både fördelar och nackdelar med bedsiderapportering, muntlig och skriftlig överrapportering. Däremot har sjuksköterskor enbart positiva erfarenheter av kombinerad överrapportering.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största folkhälsoutmaningarna i Sverige. Utan rätt behandling i ett tidigt skede kan psykisk ohälsa leda till långvarig sjukdom och ha en betydande inverkan på funktionsförmågan. Grundförutsättning för en god omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa är det goda mötet där patient och sjuksköterskan känner tilltro till varandra samt har respekt för varandras kompetenser. Detta ställer krav på hur sjuksköterskan bemöter dessa patienter och hur svårigheterna beaktas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat sjuksköterskors perspektiv på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Sjuksköterskans ansvar och Personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor har betonat vikten av att stärka patienternas autonomi och minska risken för återfall genom förtrogenhet och förståelse för patienternas individuella behov. Utmaningar som sjuksköterskor stötte på i sitt arbete var tidsbrist, stressig arbetsmiljö samt svårigheter att arbeta förebyggande relaterat till patienternas psykotiska symtom. För att kunna klargöra hur sjuksköterskor kan hantera dessa utmaningar krävs det ytterligare forskning kring detta ämnesområde vilket kan förbättra vårdkvalité och personcentrerad kommunikation.

Bakgrund: Kommunikationssvårigheter uppstår när hjärnan skadas och beroende på skadans lokalisation kan symtom uppstå som afasi. I Sverige drabbades mellan 7000 och 10 000 personen av afasi år 2021. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en god omvårdnad. Därför är det i stor vikt att sjuksköterskor är pålästa och förstår vikten av kommunikation och olika kommunikationssätt under samtalet, för att kunna säkerställa en god omvårdnad samt främja personcentreradvård för patienter med afasi. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med afasi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Popenoes analysmetod i tre huvudsteg. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var:känslomässiga reaktioner, hinder i kommunikationen, förutsättningar för en effektiv kommunikation. Underkategorierna var: känslor av frustration och missnöjdhet, känslor av skuld och ansvar, tidspress, kunskapsbrist, tidens betydelse, strategier och metoder. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen med patienter med afasi är en stor utmaning. Detta innebär att sjuksköterskor upplevde känslor av frustration när de kommunicerade med patienter med afasi, eftersom både sjuksköterskor och patienter behövde tid för att kommunicera och att förstå varandra. Ytterligare bristande i kunskap om olika kommunikationshjälpmedel var en faktor som hindrade sjuksköterskor att ha en effektiv kommunikation med patienter med afasi. För att kunna kommunicera på ett effektivt sätt med patienter med afasi samt att främja personcentrerad vård krävs att sjuksköterskor avsätter tillräckligt med tid att sitta ner hos patienten, ökar sin kunskap om olika kommunikationsstrategier och metoder. / Background: Communication difficulties occurs when the brain is damaged and depending on the location of the injury, the symptoms occur and lead to aphasia. In Sweden, between 7,000 and 10,000 people were affected by aphasia in 2021. Communication is a basic competence for a good nursing care. That’s why it is important that nurses are well informed and understand the significance of communication and various communication methods during interactions between nurses and patients with aphasia. This is essential to ensure a good quality of health care and promote person- centred care for patients with aphasia. Aim: Is to illuminate nurses experience of communicating with patients with aphasia. Method: A qualitative literature study based on ten scientific qualitative articles. The data analysed using Popenoe analysing method in three main steps. Result: Three main categories and six subcategories were identified: The main categories were: Emotional reactions, obstacles in communication, opportunities for effective communication. The subcategories were: feeling of frustration and dissatisfaction, feeling of guilt and responsibility, time pressure, lack of knowledge, the importance of time, strategies and methods. Conclusion: Nurses experienced that communication with patients with aphasia was a great challenge. The findings showed that communication with this group of patients was frustrated because both, the nurse and the patient need time to communicate and understand each other’s messages. Lack of knowledge about different communication facilities was a factor that hindered communication with these patients. To communicate effectively with patients with aphasia and promote their individual care required from nurses to give enough time to sit with patient, increase their knowledge about different communication strategies and methods, and treat each patient as a unique individual with their own needs.

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas. / Background: All health care in Sweden is governed by the Health Care Act. Under certain circumstances, this law needs to be supplemented with the Compulsory mental care act. These people cared for within psychiatric inpatient care. Nursing aim is that the patient agrees to care and compulsory care may go to voluntary treatment. These people's problems are often complex and the nursing care experienced many difficulties. Aim: To describe nurses’ caring and experiences for patients under compulsory mental care act within psychiatric inpatient care. Method: Empiric qualitative study with descriptive design. The study is based on seven semi-structured interviews with nurses. These were analysed with manifest content analysis. Result: The results showed that a prerequisite for reach the goal of compulsory care through nursing was to establish alliance with the patient. Communication that included individualized information was a key factor to alliance building. Nursing included collaboration and nurses experienced a need for skills development. Conclusion: Nurses experiencing that caring according to compulsory mental care act is a challenge and is linked to a number of difficulties. Obtained competence, time for reflection and perceived safety in the working group does not care felt as an impossibility, but could be experienced as positive for both the caring and the cared for.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.

Bakgrund: Varje människa kommer att dö och många kommer att vårdas i den palliativa vården. Då författarna uppmärksammat en kunskapslucka av sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter inom ålderskategorin 18–65 år, är det något de vill uppmärksamma med denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer mellan 18 – 65 år i den palliativa vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman som var “Kommunikation och samarbete”, “Organisatorisk och social arbetsmiljö”, “Känslomässiga utmaningar” och “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av patienters fysiologiska och psykologiska smärta”. Utifrån dessa huvudteman sammanställdes sex underteman som var “Möten med närstående och anhöriga", “Tidsbrist”, “Att utveckla kunskap genom erfarenhet”, “Resurser i arbetsmiljö”, “Copingstrategier” och "Att möta existentiella och andliga behov”. Slutsats: Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som en utmaning men också som något väldigt givande. Det framgick brister i deras arbetsmiljö, kommunikation och samarbete. Dessa brister var något sjuksköterskorna ansåg viktigt att arbeta vidare med för att förbättra möjligheten att ge god palliativ vård. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde mycket av en inre resa hos sig själva i mötet med både patient och närstående. Sjuksköterskorna blev medvetna om deras inre resurser och det framgick hur viktigt det var att uppleva stöd från sina kollegor samt chefer för att må bra. / Background: Every person will die and many will be cared for in palliative care. Since the authors have drawn attention to a knowledge gap of nurses' experiences of caring for patients in the age category 18-65 years, it is something they want to draw attention to with this literature study. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people between 18 to 65 years old in palliative care. Method: A descriptive literature studywith thirteen qualitative articles included. To find the articles have the databasesPubmed and CINAHL been used. Main Result: The results revealed four main themes: "Communication and cooperation", "Organisational and social work environment", "Emotional challenges" and "Nurses' experiences and perceptions of patients' physiological and psychological pain". Based on these main themes, six sub-themes were compiled, which were "Meetings with family members and relatives", "Lack of time", "Developing knowledge through experience", "Resources in the work environment", "Coping strategies" and "Meeting existential and spiritual needs". Conclusion: Caring for palliative patients was experienced by the nurses as a challenge but also as something very rewarding. There were shortcomings in their work environment, communication and co-operation. These shortcomings were something the nurses considered important to work on in order to improve the possibility of providing good palliative care. It turned out that the nurses experienced much of an inner journey in themselves in the meeting with both patients and relatives. The nurses became aware of their inner resources and it appeared how important it was to experience support from their colleagues and managers to feel good.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships.  Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship.  Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed.  Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence & (4) lack of support and room for maneuver in the organization  Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.