Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.   I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför. Studien grundar sig på intervjuer samt rapporter och statistik främst från Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård.   Studiens resultat visar att utbudet av tandvård på landsbygden drabbas till det sämre. Tron på stordrift bland organisationerna och motviljan att flytta till mindre orter bland yrkesutövare är de starkaste bidragande orsakerna. Studien visar trots detta på att det för mindre kliniker råder hög lönsamhetspotential på landsbygden. Problemet ligger i att, som ovan nämnt, få ny personal att välja att arbeta på landsbygden och detta har varit ett problem under en längre tid. Ett förslag för att motverka en utarmad tandvård på landsbygden skulle vara införandet av fler mobila enheter. Något som i dagsläget endast finns i mycket begränsad omfattning.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att god vård kan uppfattas på många olika sätt. Hur väl sjuksköterskan lyckas med att bedriva god vård visar sig i patientens upplevelse av den vård han eller hon får. Vissa gemensamma faktorer för god vård kom dock fram. Dessa var att som sjuksköterska ha en positiv attityd, en helhetssyn på människan, goda yrkeskunskaper, visa respekt för den personliga integriteten och att informera och förklara för patienten om den vård hon/han ger. Sjuksköterskans bemötande och den vård hon/han ger patienten spelar stor roll för välbefinnandet. God vård handlar om att gynna hälsoprocessen genom att hjälpa patienten både kroppsligt och själsligt. Sjuksköterskans engagemang är en viktig beståndsdel för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande och värdighet.

<p>Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att god vård kan uppfattas på många olika sätt. Hur väl sjuksköterskan lyckas med att bedriva god vård visar sig i patientens upplevelse av den vård han eller hon får. Vissa gemensamma faktorer för god vård kom dock fram. Dessa var att som sjuksköterska ha en positiv attityd, en helhetssyn på människan, goda yrkeskunskaper, visa respekt för den personliga integriteten och att informera och förklara för patienten om den vård hon/han ger. Sjuksköterskans bemötande och den vård hon/han ger patienten spelar stor roll för välbefinnandet. God vård handlar om att gynna hälsoprocessen genom att hjälpa patienten både kroppsligt och själsligt. Sjuksköterskans engagemang är en viktig beståndsdel för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande och värdighet.</p>

Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta. Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten. Uppgifterna togs ur Svenska palliativregistret samt via journalgranskning. Resultat: Förekomsten av trycksår under 2008-2010 var mellan 29 - 33 %. Under perioden dog 95 (30 %) personer med trycksår, 83 % av dessa trycksår var kategori 1 eller 2 sår. Av de som avled med trycksår upplevde 78 % smärta sista veckan i livet, 59 % hade smärtskattats med VAS/NRS där det visade sig att 69 % skattade över 3 på VAS/NRS skalan. Medianen på VAS/NRS var 6. Inget signifikant samband mellan trycksår och smärta påvisades. Slutsats: Personal som vårdar personer i livets slutskede bör ha en god kunskap om hur, var­för och när trycksår uppkommer mot slutet av livet och även ha ökad kunskap om kroppens smärtmekanismer samt vilken symtomlindring som fungerar. Nyckelord: god död, palliativvård, cancer, Svenska palliativregistret. / Background: Pressure ulcers are a local damage of the skin. The damage is above a bony prominence caused by pressure or a combination of pressure shear and friction. Pain from the pressure ulcer is a common problem that affects quality of life negatively. Aim: The aim of this study was to investigate the incidence of pressure ulcers in palliative care and to see if people with pain and pressure ulcers are pain assessed by VAS/NRS. The aim was also to see if there was any correlation between pressure ulcers and pain. Method: The method used was a retrospective descriptive study with quantitative approach. Data collection was done through questions taken from the Swedish death inquiry. The data were taken from the Swedish palliative register and through journal review. Results: The incidence of pressure ulcers during 2008-2010 was between 29 – 33 %. During the period died 95 (30%) with pressure ulcers, 83% of these pressure ulcers were category 1 or 2 wounds. Of those who died with pressure ulcers 78 % experienced pain last week of life, 59 % had pain assessed by VAS/NRS that showed that 69% estimated above 3 on the VAS/NRS scale. The median on VAS/NRS was 6. No significant correlation between pressure ulcers and pain were found. Conclusion: Staff who care for people in end of life care should have a good knowledge of how, why and when pressure ulcers occur towards the end of life, they should also have greater knowledge of the body's pain mechanisms and pain relief that works. Keywords: Good death, palliative care, cancer, Swedish palliative register.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som utmärker en god vård för transpersoner. Till detta formulerades två frågeställningar; Vad utmärker en god vård utifrån vårdpersonalens perspektiv? Och Vad utmärker en god vård utifrån transpersoners perspektiv? Målet med hälso- och sjukvården är att den ska kunna erbjuda alla människor en god vård, som präglas av gott bemötande, respekt och jämlik behandling. Transpersoner som grupp är en marginaliserad grupp som i större utsträckning än andra marginaliserade grupper stöter på hinder i kontakt med sjukvården. En systematiskt integrerad kunskapsöversikt i enlighet med Whittermore och Knafl (2015) användes till att söka svaret på syftet. Analysen gjordes på nio artiklar som kunde beskriva hur vården för transpersoner bör se ut. Resultatet presenterades i två huvudkategorier; Kompetent vårdpersonal och Bra bemötande. Resultatet visade på att det är viktigt att vårdpersonalen är kompetenta för att kunna ge en god vård till transpersoner. Detta innebär att de bör ha kunskap, en etisk medvetenhet och färdigheter gällande transspecifika frågor. Det visade även på hur viktigt bemötande är i vårdsituationer och vilka konsekvenser ett dåligt bemötande kan få. Ett bra bemötande grundade sig på att det finns en tillitsfull relation mellan vårdare och patient, relationen ska grunda sig på respekt och acceptans och är beroende av vilka attityder sjukvårdspersonalen har. Till bemötande hör också den fysiska vårdmiljön och den bör överlag anpassas för att bli mer välkomnande och inkluderande med ex. könsneutrala toaletter. En slutsats var att det behövs konkreta åtgärder för att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån de faktorer som forskningen visar är viktiga för att transpersoner ska få en god vård. De som tar del av denna studie ska förhoppningsvis få en känsla för, och inblick i, de svårigheter som transpersoner möter i vården.

Introduktion: Intellektuell funktionsnedsättning finns hos 1-3 procent av världens befolkning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ett större vårdbehov och då medellivslängden ökat är det en växande patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2016) flödesschema på nio steg. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod tio artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman; Att mötas av hinder i att ge god vård och Att mötas av möjligheter i att ge god vård. Tillsammans hade de sju underteman. Hinder i att ge god vård var bristande kunskap och erfarenhet, kommunikationssvårigheter, organisatoriska brister samt negativa attityder. Möjligheter i att ge god vård var att ha kunskap och erfarenhet, att lära känna patienten samt att arbeta i team. Slutsats: Mängden erfarenhet och kunskap samt möjligheten att kommunicera med patienten var avgörande för sjuksköterskor upplevelser. Att lära känna patienten upplevdes vara det viktigaste för att kunna bemöta kommunikationssvårigheter. Hinder i att ge god vård påverkade patientsäkerheten samt ledde till svårigheter att identifiera och bemöta komplexa omvårdnadsbehov, vilket begränsade förutsättningarna för god vård.

Evidensbaserade riktlinjer är en del i vårdkontexten vilka tillsammans med strukturer inom utbildning, ekonomi och ledarskap finns för att stärka sjuksköterskans omvårdnadsutförande och patientens möjlighet att få god vård. Patientgruppen som vårdas på akutmottagningen till följd av drogpåverkan har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Kompetensen vad gäller vården till dessa individer är dock bristfällig och patientgruppen möts ofta av stigmatiserande attityder från vårdpersonal. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvaliteten till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av kliniska omvårdnadsriktlinjer specifika för patienter som söker vård till följd av drogpåverkan, samt bedöma dess evidensgrad. Studien utfördes enligt kvantitativ metod med explorativ ansats. En postenkät med 15 frågor utskickades till de (N = 72) svenska sjukhusbundna akutmottagningarna, och svarsfrekvensen uppgick till 62,5%. Studieresultatet redovisades med hjälp av deskriptiv statistik och förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE II. Resultatet visade att fem av de sjukhusbundna akutmottagningarna svarade att de hade riktlinjer för omvårdnaden av drogpåverkade patienter. AGREE II evidensgranskning av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng, där det lägsta poängresultatet återfanns i domänen Stringens i framställningen, det vill säga avseende riktlinjernas kunskapsbasering. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av evidensbedömningen tydliggjorde att ingen av riktlinjerna kunde rekommenderas som stöd för patientkategorins omvårdnad. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

No description available.

Syftet med studien har varit att med fokus på organisationsförändringar undersöka vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för hur en Region i Sverige arbetar med införandet av egna slutenvårdsplatser inom abstinensvård, utifrån de nationella målen för god vård och hur införandet av sådana vårdplatser kan komma att påverka vården. Genom att analysera Regionens egen utredningsrapport tillsammans med den revisionsrapport som externa konsulter skapat på uppdrag av Regionen, har denna kvalitativa fallstudie bidragit till en övergripande bild av bakomliggande orsaker som ligger till grund för beslutet. För att ge en fördjupad förståelse för dessa bakomliggande orsaker har studien kompletterats med en intervju där områdeschefen för Regionens beroendevård har bidragit med sin kunskap inom området. Resultatet tyder på att upphandlad abstinensvård kan försvåra säkerställandet av vårdens kvalitet, då det är problematiskt för den offentliga sektorn att kontrollera och utvärdera vård som tillhandahålls av privata vårdgivare. / The aim of the study has been to focus on organizational changes to examine the underlying causes of the Regions decision to implement a new unit for withdrawl treatment, based on the national goals for good health care and how the implementation of such new unit can affect provided care. By analyzing the Regions own enquiry report along with a review report made by external consultants on behalf of the Region, this qualitative study has compiled a general comprehension of underlying causes that the decision to open a new unit is based upon. For a deeper understanding of the underlying causes a supplementary interview took place with the area manager of the withdrawl treatment in this Region, who added knowledge to the study. The result indicates that outsourced health care can lead to difficulties in ensuring the quality of good care, because it is problematic for the public sector to control and evaluate care provided by private care givers.