Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hos patienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna i studien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt. Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar i aktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hur patienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinne uppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien. Konklusion: En psykossjukdom kan medföra lidande för en patient, samtidigt som förmågan att kommunicera och uttrycka sig verbalt kan vara nedsatt till följd av psykosens symtom, vilket kan leda till svårigheter för patienten att förmedla lidande på ett sätt som kan förstås av sjuksköterskan. Det finns skäl att anta att lidande, när det inte kan förmedlas med ord, tar andra skepnader och uttryck, som kan uppfattas genom att sjuksköterskan är uppmärksam på synbara, hörbara och luktbara förändringar hos patienten, genom dessa förändringar kan sjuksköterskan identifiera och få en uppfattning om patientens lidande.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning kring egenvård vid psykisk ohälsa finns och visar stora fördelar på patienters hälsa och välbefinnande, men det vårdvetenskapliga perspektivet i forskningen saknas. Teoretisk referensram: Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters egenvård vid psykisk ohälsa. Metod: Studiens metod är kvalitativ och induktiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät och riktat sig till sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskornas olika uppfattningar om egenvård, att främja sin hälsa, lindra sin ohälsa och lära känna sig själv. Erfarenheterna av att främja egenvård delades in i tre kategorier: att utgå från patientens förutsättningar, att stödja patientens egenvård och att se utvecklingsmöjligheter inom vården. Slutsats: Beroende på vad sjuksköterskan uppfattar som egenvård och väger in i bedömningen av patientens förutsättningar så kan sjuksköterskans omvårdnad riktas olika. En holistisk syn på egenvård och fokus på människans resurser samt utvärdering av patientens hälsa, välbefinnande och återhämtning förespråkas som en röd tråd genom sjuksköterskans omvårdnad. / ABSTRACT Background: Research about promoting self-care at mental illness are showing great benefits to patients' health and well-being, but the caring science perspective in research is lacking. Theoretical Framework: Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory of Nursing. Objective: To describe nurses' experiences of promoting self-care of patients with mental illness. Method: The study's methodology is qualitative and inductive. Data has been collected by a survey and directed to nurses in psychiatric healthcare. The material has been analyzed using a qualitative content analysis. Result: The result describes nurses’ different perceptions of self-care, to promote your health, alleviating your illness and knowing yourself. Experience of promoting self-care were divided into three categories: to start from the patient's conditions, to support patient self-care and to ensure development opportunities in healthcare. Conclusion: Depending on what nurses perceive as self-care and put in the assessment of the patient's conditions may be directed to the nursing care. A holistic approach to self-care, a focus on the human resources and the evaluation of the patient's health, well-being and recovery is advocated as a theme through the nursing care.

Bakgrund: Närmare 40 procent av patienterna inom somatisk hälso- och sjukvård uppvisar samsjuklighet av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa får inte jämlik vård eller behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa är sedan länge präglat av stigma. Sjuksköterskans attityder och uppfattningar till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa tycks ha betydelse för att god och jämlik vård ska kunna bedrivas för patientgruppen. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och attityder till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats analyserade åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna beskriver att sjuksköterskornas uppfattningar om och attityder till omvårdnaden representeras av både hinder och möjligheter. Konklusion: Sjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård uppfattar såväl hinder som möjligheter i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Attityder i form av hinder överväger, exempelvis uppfattas omvårdnaden vara svår och obehaglig. Attityder som representerades av möjligheter grundades i att patienterna var viktiga vilket engagerade och motiverade sjuksköterkor till att bedriva jämlik vård.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Bakgrund. Vård av döende barn kan vara psykiskt påfrestande för många sjuksköterskor som arbetar på neonatala intensivvårdsavdelningar. Internationella studier visar på att de främsta faktorerna är; brist på utbildning inom neonatal palliativ vård och brist på kommunikation. Syfte. Syftet med studien var att beskriva samband mellan sjuksköterskors attityder till att vårda döende barn på en neonatal intensivvårdsavdelning och arbetslivserfarenhet samt utbildningsnivå. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på de neonatala intensivvårdsavdelningarna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien inkluderade 72 sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda minst ett döende barn. Studien är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Resultat. Alla sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet ansåg att det var psykiskt påfrestande att vårda döende barn jämfört med 61% av de med lång erfarenhet. Mer än hälften (59%) av de utan vidareutbildning jämfört med de med vidareutbildning (16%) ville  undvika situationer där de behövde vårda döende barn. Av alla deltagarna önskade 85% mer utbildning än vad de fick i nuläget om vård av döende barn. Konklusion. Brist på vidareutbildning, kort arbetslivserfarenhet och hög tjänstgöringsgrad i konkret omvårdnadsarbete ökar risken för negativa attityder och uppfattningar bland sjuksköterskor i vården av döende barn. / Background. It can be a challenge for nurses to care for dying children in a neonatal intensive care unit. International studies show that the main factors are; lack of training in neonatal palliative care and lack of communication within the health care team. Objectives. The aim of this study was to describe the correlation between nurses' attitudes of caring for dying children in a neonatal intensive care unit and work experience and level of education. Method. The study was conducted using a web-based survey in the neonatal intensive care units at Norrland University Hospital in Umeå and Uppsala University Hospital. The study included 72 nurses with experience of caring for at least one dying child. The study is an empirical quantitative cross-sectional study with descriptive design. Results. All nurses with short work experience felt that it was psychologically stressful to care for dying children , compared with 61 % of those with long work experience. More than half (59%) of those without further education compared to those with further education ( 16%) wanted to avoid situations where they have to care for dying children. Of all the participants 85% wanted more education about caring for dying children. Conclusion. Lack of education, brief work experience and a high degree of service in the real nursing work increases the risk of negative attitudes and perception in the care of dying children among nurses.

Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.