No description available.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplever kan få stora konsekvenserför enskilda individer. Stress leder till en stressrespons både fysisk och psykiskt vilketpåverkar sjuksköterskors arbetsuppgifter, men även arbetsplatsen och patienterna.Stress är ett komplext ämne där flertal faktorer spelar in såsom personliga egenskaper,socialt stöd, miljö samt ledarskap. För att kunna beskriva stressresponsen har Roysadapation theory använts. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse avarbetsrelaterad stress. Metod: beskrivande litteraturstudie med 10 artiklar inkluderades,samtliga med kvalitativ ansats som söktes fram i Medline via PubMed. Huvudresultat:Huvudteman som kom fram var hög arbetsbelastning, sömnproblem, trötthet, påverkanpå privata relationer, patientrelaterad stress, utbildning samt copingstrategier. Slutsats:Det finns många anledningar till att en person utvecklar arbetsrelaterad stress. Genom attkänna till vilka faktorer som påverkar kan arbetsmiljön anpassas för att motverka dessafaktorer. Genom att förebygga stress kan patientsäkerheten och sjuksköterskorsvälbefinnande och hälsa förbättras.

Bakgrund Föräldrar förväntar sig att få vara delaktiga i de mest grundläggande omvårdnadsåtgärderna i vården av dess barn. De anser att det är viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar dem till delaktighet. Föräldrars behov och förväntningar är att de ska få vara närvarande och få stöd. En familjecentrerad vård där sjuksköterskor involverar föräldrarger ett bättre resultat av barnets vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av familjecentrerad vård och att involvera föräldrar i vården av sitt sjuka barn inom somatisk vård på sjukhus. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier, faktorer som främjar föräldrars delaktighet respektive hindrar föräldrars delaktighet. Sjuksköterskor upplever familjen som en viktig del i barnets vård. Vikten av en familjecentrerad vård är tydlig, men det finns ett antal barriärer som kan hindra föräldrars delaktighet. Slutsats Litteraturöversikten bekräftar vikten av en familjecentrerad vård och involvering av föräldrar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Sjuksköterskor upplever att en familjecentrerad vård är den vård som är bäst för barnet. Föräldrar anses vara till stor hjälp i vården, och det är av vikt att skapa en bra relation och kommunikation med föräldrarna.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité. Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”. Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället. Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser. / Background: Covid-19 is an ongoing pandemic since the end of 2019. The virus has spread throughout the world. The lack of planning, resources and leadership has been an enormous problem during the pandemic. This has led to stress and pressure in the health care for the society. The nurses have been suffering physical and mental problems because of Covid-19. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19. Method: Only qualitative studies were used in the literature study. CINAHL, Psycinfo and PubMed were used as databases for data collection. With the help of inclusion and exclusion criteria, thirteen studies were found and selected for the result of the literature study. Each study that was found was assessed for quality which resulted in nine high quality studies and four medium quality studies. Results: Two themes were found, and each theme had its own subthemes. The themes were “Physical and mental challenges” as well as “Experiences of the organization”. Conclusion: The results showed that nurses who cared for patients with Covid-19 experienced negative emotions, experienced physical and mental challenges in relation to performing various nursing work. The nurses obtained experience and an extended knowledge around various nursing work, which was a positive experience for the nurses. Some nurses experienced a lack of support from the organizations and the government as well as a lack of clear guidelines and information regarding performing safe and person-centered care. After working together for a while, the nurses experienced a better team spirit as well as support from the society. Keywords: Covid-19, Experiences, Nurse, Nursing, Pandemic.

Bakgrund: Då jordens befolkning blir allt äldre och vård i hemmet blir vanligareställs sjuksköterskan inom den palliativa hemsjukvården inför större krav. Hennesuppgift är att stödja patientens medverkan och autonomi i det egna vårdandet samtbidra till patientens ökade livskvalitet under livets sista tid. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet är baserat på niovetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson och Eimans bedömningsmalloch analyserats utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika upplevelser som sjuksköterskoruttryckt i vårdandet av patienter i livets slutskede. Dessa redovisas i fem kategorier;(1) Upplevelsen av att skapa en förtroendefull vårdrelation, (2) Att känna sigotillräcklig, (3) Att känna meningsfullhet, (4) Att känna trygghet och självsäkerhetvid symtomlindring och (5) Att känna stöd från sitt team. Slutsats: Palliativ vård i patientens eget hem kan för sjuksköterskan vara en svåroch tidskrävande uppgift samtidigt som den ofta upplevs som meningsfull.Kommunikation och kontinuitet utgör grunden för en god vårdrelation mellansjuksköterska, patient och närstående vilken i sig medför en god och säker vård.Därför är det viktigt att sjuksköterskan får tillräckligt med kunskap kring detpalliativa vårdandet samt stöd från kollegor och chefer inom den kommunalahemsjukvården.

Bakgrund Den pågående flyktingsituationen beskrivs som den värsta sedan andra världskriget. Med fler asylsökande än någonsin och ett ökat vårdbehov står den svenska sjukvården inför nya utmaningar. Forskning visar att det bland asylsökande finns en hög förekomst av psykisk ohälsa, vilket för den asylsökande innebär ett lidande. Lindra lidande är samtidigt ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden. Med anledning av detta föreligger det ett behov av att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa och hur de kan erbjuda stöd i de asylsökandes lidanden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa. Metod Kvalitativ intervjumetod tillämpades, med intervjuer av semistrukturerad modell. Dessa analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Intervjupersonerna uppgav lidande som centralt hos de asylsökande. Det uppfattades som ett psykiskt lidande, men yttrade sig i många fall genom somatiska symtom. En stor del av de asylsökandes lidande bestod av oro för framtiden och familjen. Intervjupersonerna upplevde sitt arbete som meningsfullt, men även mentalt påfrestande. De ansåg att om mer resurser disponerades till hälsoundersökningar av asylsökande kunde hälso- och sjukvården erbjuda ytterligare stöd i de asylsökandes lidande. Slutsats Intervjupersonerna hade positiva upplevelser av sitt arbete, samtidigt som det präglades av tydliga utmaningar. Kulturella skillnader var framträdande, men gick att övervinna. Den största utmaningen ansågs ligga i bristen på resurser, att inte kunna erbjuda det psykosociala stöd som upplevdes nödvändigt för att kunna lindra lidande.

På en akutmottagning tas akut och kritiskt sjuka patienter emot av interprofessionella team. För att patienterna skall ges en säker vård förutsätts att dessa team har ett välfungerande teamarbete både vad gäller struktur i omhändertagandet och i kommunikationen. Medlemmarna i de olika teamen byts ständigt ut vilket gör att alla som ingår i teamarbete måste tränas i att använda en gemensam struktur. Kvalitén på teamarbetet är en viktig och avgörande faktor som påverkar patientsäkerheten. Ett sätt att träna teamarbete är interprofessionell patientsimulering. Genom att använda en patientsimulator i stället för en riktig patient är det en säker miljö för lärande då ingen patient riskerar att skadas.   Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor på akutmottagning upplever interprofessionell patientsimulering.   Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en positiv upplevelse av interprofessionell patientsimulering och att repetitionsträning önskades i stor omfattning. Att få öva realistiska situationer i ett verkligt team och på så sätt lära av varandras professioner kändes roligt och lärorikt. Sjuksköterskorna beskrev ett lärande både i den praktiska övningen, observationsrollen och genom reflektion och filmsekvenser samt att de tagit med sig nya kunskaper och insikter till verkliga situationer. Övningen upplevdes realistisk. Deltagarnas syn på teamarbete förändrades inte nämnvärt efter simuleringen. Några deltagare beskrev dock att synen på hur viktigt teamarbete är hade förstärkts och för någon hade bilden om hur teamarbete bör fungera klarnat.   Slutsatsen är att sjuksköterskorna i denna studie upplevde simuleringen som en realistisk, rolig och lärorik upplevelse. Samtliga sjuksköterskor upplevde att de tagit till sig insikter och kunskaper som de använde sig av vid verkliga vårdsituationer. Interprofessionell patientsimulering kan bidraga till ett förbättrat teamarbete. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att för att få teamarbete att fungera behöver alla i teamet utbildas och repetitionsutbildning bör erbjudas för att bibehålla kunskaperna.

Bakgrund Den digitala utvecklingen av vården är högst aktuell och satsningar på digitala vårdtjänster sker. De fördelar som digitaliseringen skall medföra är många, men för att undvika komplikationer måste utvecklingen genomföras i lämplig takt. Lärdomar kan tas från de sjuksköterskor som redan kommit i kontakt med den digitala vården. På så sätt kan vården förbättras och förberedas på vad som komma skall.   Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskor har upplevt att deras arbete har påverkats av digitaliseringen och om de har upplevt att omvårdnad kunnat utföras på distans.   Metod Denna studie utfördes som en allmän litteraturöversikt. Sökning efter relevanta artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Av sökresultatet valdes 15 artiklar ut som svarade på syftet för denna studie. Artiklarna sammanställdes i en matris för att sedan analyseras med en integrerad innehållsanalys.    Resultat Studien resulterade i fyra kategorier; arbetsförhållande och anpassning, distanskommunikation, teknik och säkerhet samt utbildning och inställning. Den första behandlar sjuksköterskans nya roll, nya arbetsuppgifter och ökade arbetsbörda. Den andra behandlar vikten av, förutsättningar för samt hinder och möjligheter med kommunikation på distans. Den tredje kategorin handlar om för och nackdelar med tekniken samt eventuella risker. Den sista kategorin beskriver sjuksköterskornas syn på utbildning och sin egen inställning.   Slutsats Denna studie visar på att sjuksköterskor ser både fördelar och nackdelar med digitalisering av vården. Sjuksköterskorna upplever avgörande hinder för att utföra hållbar digital omvårdnad, exempelvis brist på teknisk support, organisatoriskt stöd och rimliga arbetsförhållanden. Resultatet av denna studie visar tydligt att sjuksköterskorna efterfrågar omfattande utbildning, bättre ledning, fler medarbetare, rättvis arbetsbörda men också att det finns hopp om att förändring kan ske och att viljan att göra ett bra jobb där patienterna mottar god omvårdnad fortfarande existerar.

Bakgrund: I en alltmer globaliserat värld är det oundvikligt för sjuksköterskor att möta patienter med varierande kulturell bakgrund i sin yrkesutövning. Sjuksköterskors förmåga att förhålla sig till transkulturell palliativ omvårdnad är av betydelse, relaterat till ofta stora omvårdnadsbehov inom palliativ vård. Detta kan uppnås genom att ha förståelse om patientens bakgrund och etnicitet, vilket kan öka förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med stöd av kvalitativ innehållsanalysdesign och induktiv ansats. En urvalsprocess som resulterades med 15 inhämtade vetenskapliga artiklar från databaser CINHAL och PubMed för vidare analys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård beskrevs i resultaten med stöd av fyra slutkategorier, att respektera patienters kulturella och religiösa övertygelser, att normer och tabu kan påverka synen på döden och döendet, att kommunikation kan skapa trygghet i relationen, att familjen var både ett hinder och resurs i omvårdnaden. Slutsats: Flera nivåer av barriär kan förekomma vid en transkulturell palliativ omvårdnad som grundar sig i patienters, men även sjuksköterskors egenkultur. Respekt, lyhördhet och öppenhet till patientens bakgrund är betydelsefull för en god transkulturell omvårdnad.

Bakgrund: Idén till ämnesfördjupning under kandidatuppsatsen härrör från den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av arbete i katastrofområden. Sverige är historiskt lite drabbat av katastrofer och det är därför angeläget att undersöka vilka behov av kunskaper och färdigheter om sjuksköterskor som ämnar att arbeta i katastrofområden behöver. Syfte: Syftet är att undersöka vilka kunskaper och färdigheter sjuksköterskan behöver om de tänker arbeta i katastrofområden utomlands. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie utformad efter Willman et al (2013). Populationen i databassökningen var grundutbildade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans färdigheter och kunskap. Resultatet i studierna berörde sjuksköterskans upplevelser från katastrofområden. Tio kvalitativa studier från Pubmed valdes ut. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik och för relevans användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a; 2014b). Granskningen av dessa tio studier inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom utifrån analysen: Kunskap och Färdigheter. Under temat Kunskap framkom att sjuksköterskorna hade behov av utökad kunskap i katastrofsjukvård. Inom det medicinska kunskapsområdet var framförallt fyra områden som behovet av kunskap var mest framträdande: Pediatrik, ortopedi, psykiatri och allmänmedicin. I tema Färdigheter lyfts flera färdigheter som sjuksköterskan behöver för arbete i katastrofområdet. Dessa färdigheter var fysiska, etiska, personliga, psykologiska, teamarbete och roller. / Background: The idea for advancement in the bachelor thesis derives the basic training of nurses' experiences of working in disaster areas. To date, Sweden has been little affected by disasters. Therefore it was consider to be relevant to explore the knowledge and skills nurses working in disaster areas need. Aim: The aim of this study was to investigate the needs for knowledge and skills that nurses were required to have if they considered to work in disaster areas internationally. Method: The study was conducted as a literature review designed by Willman et al (2013). The population in the database search was nurses with basic education, the area was the nurse's skills, needs and readiness. The result of the articles in the search was nurses' experiences from working in disaster areas. Ten qualitative articles were identified from the Pubmed database. SBUs review protocols for studies of qualitative research and relevance were used to assess the quality of the articles (2014a, 2014b). The qualitative content analysis tool from Polit & Beck (2010) was used for inspiration to analysis of data collected from the ten articles. Result: Two main themes were found based on the analysis: Knowledge and Skills. In the theme of Knowledge emerges that nurses had a need for increased knowledge in emergency medical care. Within the medical knowledge, it is primarily four areas of knowledge that were most prominent: Pediatrics, orthopedics, psychiatry and general medicine. In the theme Skills several skills were lifted that nurses need to work in the disaster area. These skills are physical, ethical, personal, psychological, teamwork and roles.