Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.

<p>Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av att få mer vårdrelaterad kulturkunskap. De positiva känslorna inför vårdandet upplevdes vara att känna sig uppskattade av patienterna, privilegierade och glada. Negativa känslor var osäkerhet, stress och frustration. Positiva attityder hos sjuksköterskor var respektfullhet, tolerans och förståelse. Negativa attityder var omedvetenhet, oförståelse och generaliseringar. Strukturella faktorer som upplevdes påverkaden kulturellt anpassade vården var ett stressfullt arbetsklimat, sjukhusets uppbyggnad och motstånd från ledningen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen utgjorde ett hinder. Tolk och icke-verbal kommunikation var verktyg för att överkomma hindret. Kollektivistiskt synsätt hos patienten och dess familj kunde inverka på sjuksköterskornas arbete. Slutsatsen är att mer utbildning med diskussion och reflektion för sjuksköterskor behövs för att en kulturellt anpassad vård ska kunna ges.</p>

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats publicerade mellan 2002-2014. Resultat: Studien resulterade i fem teman. Dessa teman var: Positiva och negativa känslor, Uppfattning av självskadebeteende, Omvårdnadsrelationen, Upplevelsen av hjälpstrategier samt Arbetsgrupp och arbetsmiljö. Slutsats: Upplevelsen bland sjuksköterskor är att deras okunskap om ämnet är problematiskt i vården av patienter med självskadebeteende, vilket leder till upplevelser av frustration och maktlöshet som kan påverka den vårdande relationen negativt. Relationen bör präglas av visad förståelse, acceptans och engagemang för patienten. Ett realistiskt mål är att sjuksköterskans uppgift inte är att bota patienten, utan snarare att hjälpa patienten till självhjälp. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett bidrag till kunskap för sjuksköterskor som möter den självskadande patienten, då resultatet ger en inblick i olika vårdkulturer och det kan vara givande att utvärdera arbetet på den egna avdelningen. Detta kan i sin tur bidra med kunskap till intern utbildning och kan användas som diskussionsunderlag.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och sju underkategorier: kommunikation med underkategorierna språkbarriärer och bristen på tolk, kulturskillnader med underkategorierna olika sätt att hantera traumatiska händelser, skilda matvanor, fördelar och nackdelar med anhörigas medverkan i omvårdnaden och sjuksköterskors upplevelser i vårdarroller med underkategorierna värdet av kulturell kompetens och kulturell medvetenhet hos sjuksköterskor och etnocentrism – ett hinder för individanpassad vård. Slutsats: De faktorer som präglade den mångkulturella vården var ofta kopplat till sjuksköterskors brist på kulturell kompetens. Denna studies resultat påvisar att språkbarriärer är det största hindret i kulturmöten, vilket bekräftas av tidigare studier. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskor att de besitter kulturell kompetens för att kunna utföra en professionell omvårdnad oavsett patientens kulturella bakgrund. / Background: Included in the description of competence for registered nurses is catering to the different needs of patients including their cultural needs. This puts high demands on nurses to possess cultural competence in order to master working in multicultural health care. Good communication between nurse and patient is essential in order to provide good care. Aim: To describe the nurse’s experiences of factors affect encounters between a nurse and a patient from different cultures. Method: A literature review with a basis in qualitative analyses was conducted. Results: The results are presented in three main themes and seven sub themes: communication with sub themes language barriers and nurses' experiences of difficulties with interpreters, cultural differences with sub themes various ways of coping with traumatic events, cultural eating habits, the families participation in the care and nurses' experiences of being in the role of carer with sub themes the value of cultural competence and cultural awareness for nurses and ethnocentrism – an obstacle for individualized care. Conclusion: The factors that characterized the multicultural care were often related to nurses’ lack of cultural competence. This study shows that language barriers are the biggest obstacles in encounters with patients from different cultures, which is verified by previous studies. Clinical significance: On a daily basis nurses encounter patients with a different cultural background than their own. This puts increased demands on nurses to possess cultural competence in order to practice professional care regardless of the cultural background of the patient.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård förväntas idag arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt gentemot patienterna. Genom att skapa en relation präglad av omtanke och värme med patienten kan sjuksköterskan tillgodose patientens såväl yttre som inre behov och sörja för ett värdigt liv. Att stötta patientens autonomi ses som en av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård. Emellertid är autonomi ett komplext begrepp. Aspekter relaterade till beslutsfattande, delaktighet, självständighet, relationer och känsla av värdighet bör beaktas i förhållande till patientens autonomi. Patienten ska involveras i vården och har rätt att vara delaktig i beslutsfattande, men vårdorganisationen är inte alltid anpassad till detta. Förmågan till beslutsfattande bland patienterna är också individuell och viljan att vara delaktig varierar. Därtill är svårt sjuka patienter ofta beroende av andra för att kunna hantera sin vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för att stötta patienters autonomi i en palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: En kvalitativ induktiv studie med deskriptiv design utfördes och data samlades in medelst fokusgrupper på en avancerad hemsjukvårdsenhet i Stockholm mellan februari och mars 2015. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård identifierar ett flertal hinder och förutsättningar för att stötta patientens autonomi. Fyra kategorier identifierades i resultatet: Patienten, Sjuksköterskan, Organisationen samt Palliativ vård. Resultatet beskriver hur patientens individuella egenskaper, verktyg och resurser samt relationer till andra avgör till vilken grad patienten kan vara autonom. Den enskilda sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa trygghet i relationen med patienten, genom att ta ansvar, ge fullgod och anpassad information och arbeta personcentrerat, skapar förutsättningar för patientens autonomi i vardagen och i förhållande till sjukvården. Därtill är sjuksköterskan i sin tur beroende av en organisation som understödjer personcentrerad vård och underlättar etisk medvetenhet och samsyn i palliativ vårdfilosofi. Slutsats: De slutsatser som kan dras av resultatet är att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård anser att patientens autonomi är beroende av patientens individualitet och relationer till andra, sjuksköterskans relationsskapande och samordnande kompetenser, vårdenhetens organisation och resursfördelning samt i viss mån sjukvårdspersonalens kunskap om och följsamhet till den palliativa vårdens grunder.

Background: Self-injury behavior is common in society. Nurses will meet patients with these problems during their daily work. Patients with self-injurious behavior do often feel misunderstood and are often dissatisfied with the health care they are given.   Aim: the aim of the study was to investigate nurses 'experiences of caring for patients with self-injurious behavior and nurses' perceived needs for education in the subject.   Method: A qualitative study with descriptive design was performed in order to explore the nurses’ experience of caring for patients with self-injurious behavior and nurses’ perceived needs for more education in the subject. The data collection consisted of eight semi-structured interviews and was analyzed with a qualitative content analysis.   Results: The results of the interviews develop into four main categories; "Nurses 'perception of self-injurious behavior", "nurses' experience of care", "emotional impact" and "nurses need of education".Nurses where satisfied with their workplace. The nurses have a perception that most patients self-harm as an anxiety-relieving action, but that there are exceptions where patients self-harm in an attention purpose. The nurses are satisfied with their treatment when they are acting low arousal approach, but they do also experience a difficulty in balancing the low arousal approach with the natural reactions that awakes when a self-harm incident happens. The nurses feel dissatisfied with their behavior when they are unsure of how to act. The nurses say they in larger extent became emotionally affected by self-harm when they were new employees on the psychiatric ward. With more experience the nurses became more accustomed to seeing self harm. The nurses are now experiencing a greater emotional impact when health care fails to help patients in the long term. All the nurses who participated in the study want more education in the subject.   Conclusion: The nurses say they thrive in their workplace and their work with patients who self-harm, but they sometimes experience difficulties in caring for these patients. Lack of time, stress and repetitive self-injurious acts are stressful for the nurses. The nurses describe that there is generally a negative attitude among health professionals towards these patients, which the nurses believe can change with more education on the subject. All nurses interviewed wanted more education about self-injury. / Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt förekommande i samhället. Sjuksköterskor kommer i sitt dagliga arbete möta patienter med självskadeproblematik. Patienter med självskadebeteende är ofta missnöjda med sjukvården och känner sig missförstådda.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende samt sjuksköterskors upplevda behov av utbildning inom ämnet.             Metod: Denna studie har deskriptiv kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor som arbetar på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning har intervjuats angående deras upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende.   Resultat: Intervjuerna gav upphov till fyra huvudkategorier; “sjuksköterskornas uppfattning om självskadebeteende”, “sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnaden”, “känslomässig påverkan” och “sjuksköterskornas behov av utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskorna är nöjd med sin arbetsplats och med patientgruppen. Sjuksköterskorna har en uppfattning om att de flesta patienter självskadar i ångestlindrande syfte men att det finns undantagsfall då patienter självskadar i uppmärksamhetssyfte. Sjuksköterskorna är nöjda med sitt bemötande då de agerar lågaffektivt men upplever samtidigt en svårighet i att balansera det lågaffektiva bemötandet med deras naturliga reaktioner vid en självskadeincident. Sjuksköterskorna beskriver att de blir missnöjda med sitt bemötande när de är osäkra på hur de ska agera vid självskadeincidenter. Sjuksköterskorna uppger att de i större mån blev känslomässigt påverkade av självskadebeteende när de var nyanställda på den psykiatriska avdelningen men att de med erfarenhet blivit mer vana vid att se självskador. Sjuksköterskorna upplever en större känslomässig påverkan när sjukvården inte lyckas hjälpa patienter långsiktigt. Alla sjuksköterskor som deltog i studien önskar mer kunskap om självskadebeteende.   Slutsats: Sjuksköterskorna uppger att de trivs bra på sin arbetsplats och att arbeta med denna patientgrupp men upplever ibland svårigheter i vårdandet av patienter med självskadebeteende. Tidsbrist, stress och upprepande självskadehandlingar är påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskriver att det generellt finns en negativ attityd bland vårdpersonal gentemot dessa patienter, vilket sjuksköterskorna tror kan förändras med mer utbildning inom ämnet. Alla sjuksköterskor som intervjuades önskade mer kunskap om självskadebeteende.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor. / Nurses’ role in the palliative care is to promote autonomy, quality of life and relieve suffering. Palliative sedation is a treatment method that aims to reduce unbearable suffering, but leads to a reduced level of consciousness and limitation of autonomy which the nurse contributes to. The aim of the study was to examine nurses' experiences of palliative sedation. The study was conducted as a general literature study, guided by content analysis based on an inductive approach. The results of the literature study reveals that nurses’ experience an ambivalence in the participation of palliative sedation. Nurses' experience ethical dilemmas when the desire to do what seems best for the patient, is inadequate to depriving patient autonomy and fear of hastening death. Guidelines nor the knowledge of palliative sedation are seen enough to provide nurses’ with comfort in their work with palliative sedation. An establishment of regulations and national guidelines are therefor of value to promote good care on equal terms.

Bakgrund: Undernäring och dehydrering är ett allvarligt men vanligt problem inom sjukvården som har konsekvenser för både patient och samhälle. Adekvat nutritionsvård är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av dokumenteringen av kost- och vätskeintag. Metod: En induktiv studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Respondenter, sex sjuksköterskor och sex undersköterskor, anmälde sig frivilligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: Syn på situationen, Inställning och följsamhet, Kunskap och Arbetsmiljö. I intervjuerna framkom det att uppfattningarna om kost och vätskeregistreringarna varierade mellan avdelningarna och mellan personal på samma avdelning. Majoriteten tyckte dock att det fungerade dåligt eller att registreringen höll på att förbättras. Respondenterna uppfattade att anledningarna till bristerna var alla inblandade parters inställning och följsamhet, kunskap om nutrition och rutinerna samt arbetsmiljön. För att påverka ifyllnadsgraden positivt tycktes det behövas bra kommunikation och samarbete bland de som är involverade i vården inklusive patienten själv. Ökad arbetsbelastning som ledde till tidsbrist och stress försvårade arbetet med kost- och vätskeregistreringar. Slutsats: Resultatet av studien visar att upplevelsen av kost- och vätskeregistreringar varierar mellan individerna och avdelningarna. Den generella uppfattningen är att registreringarna brister men genom förändringar har kost- och vätskeregistreringarna förbättrats och det finns ett fortsatt behov av förbättring. / Background: Malnutrition and dehydration are serious but common concerns within healthcare that have consequences both for the patient and the society. Adequate nutrition is important to promote health and prevent illness within patients. Aim: The aim of the study was to study nurses and assistant nurse’s experiences of the documentation of food and fluid intake. Method: An inductive study of descriptive design with a qualitative approach was performed. Semistructured interviews with six nurses and six assistant nurses were completed. Qualitative content analysis was used to analyze the date. Results: The result consist of four categories: The outlook on the situation, Attitude and adherence, Knowledge and Working environment. In the interviews it appeared that the look on diet records varied between departments and staff in the same department. The majority thought that the diet and fluid records were functioning poorly or being improved. The respondents perceived that the reasons for the flaws were the attitude and compliance of all involved people, knowledge of nutrition and routines and the working environment. To affect the documentation positively, a good communication and cooperation amongst the involved in the care, including the patient, where needed. Increased workload that lead to time constraints and stress complicated the work with diet and fluid records. Conclusion: The result of the study showed that the experience of diet records varies between individuals and different departments. The general perception was that the diet records were flawed but could be improved through different changes.