<p>Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxit</p><p>fram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesskatterätten.</p><p>Principen innebär att konstruerande transaktioner vars enda</p><p>syfte är att uppnå skattefördelar skall underkännas och istället bli beskattade som om</p><p>de konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställt</p><p>upp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall bli</p><p>tillämplig på mervärdesskatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriterium</p><p>skall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelser</p><p>i mervärdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras om</p><p>förfarandet får till följd att den skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernas</p><p>syfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varit</p><p>att uppnå en skattefördel.</p><p>En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressiva</p><p>skatteupplägg och skatteflykt på mervärdesskatteområdet skulle kunna stoppas. En</p><p>stopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt,</p><p>varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingen</p><p>gällande mervärdesskatteflykt.</p><p>EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida det</p><p>föreligger förfarandemissbruk eller inte. Den svenska grundlagstadgade skatterättsliga</p><p>legalitetsprincipen kräver att det finns stöd i lag för möjligheten att skatt skall kunna</p><p>påföras en enskild, vilket innebär problem att tillämpa principen om förfarandemissbruk</p><p>i svensk skatterätt. Principen om förfarandemissbruk finns inte lagstadgad i</p><p>svensk rätt varför KamR i Göteborg hittills har konstaterat att principen inte skall</p><p>tillämpas i Sverige. Detta resonemang kan dock sägas stå emot EG-rätten då EGD</p><p>har uttalat att principen om förfarandemissbruk skall anses vara en allmän rättsgrundsats</p><p>och därmed tillhöra den EG-rättsliga primärrätten.</p><p>Rättsläget är idag till viss del oklart då något prövningstillstånd till RegR ännu inte</p><p>meddelats. KamR har en uppfattning som strider mot gällande EG-rätt och den</p><p>praxis som utvecklats från EGD. Denna oklarhet visar att en prövning av principens</p><p>tillämplighet i nationell rätt är nödvändig för ett klargörande och för ett upprätthållande</p><p>av rättsäkerheten. SKV har i sitt ställningstagande antagit EGDs uppfattning</p><p>om hur och när principen om förfarandemissbruk skall vara tillämplig i nationell rätt.</p><p>SKV delar även EGDs mening att principen är en allmän rättsgrundsats som är tillhörande</p><p>primärrätten, vilket skulle innebära att det inte krävs att principen om förfarandemissbruk</p><p>lagstadgas i svensk mervärdesskatterätt för att bli tillämpbar.</p><p>Vår åsikt är att EGDs praxis är klar och tydlig gällande principens tillämplighet och</p><p>då den är av primärrättslig art och inte behöver skrivas in i nationell lag, skall principen</p><p>om förfarandemissbruk enligt oss även vara gällande i svensk rätt. För att undvika</p><p>problematiken med den svenska grundlagstadgade skatterättsliga legalitetsprincipen</p><p>anser vi att ett lagstadgande genom en generalklausul i ML skulle kunna göras.</p><p>Den föreslagna generalklausulen bör innehålla de kriterier som EGD ställt upp i Halifax-</p><p>fallet, vilket skulle innebära att tillämpningen av principen om förfarandemissbruk</p><p>i svensk rätt skulle förenklas.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

For most, offshore company setups in countries such as Panama or Ireland are tied to thoughts of illegal activities leading to tax evasion. Although in many cases these preconceptions seem to be in order, in general we seem to miss a key point in reasoning of how and why these activities are possible. The conclusions this study provides are based on material derived from qualitative interviews conducted in Sweden and are used to argue against existing research findings which point the auditor as a key player in tax evasion arrangements and a reason of tax evasion existence. In addition, we argue that issues of tax evasion are of complex nature and therefore no individual profession can be pointed to as a scapegoat, instead additional research needs be done in order to map and understand the processes that are involved in setting up a tax evasion arrangement. Furthermore, the material gathered by this research suggests that a better understanding of tax evasion arrangements might form the ground for an international collaboration such as effective common regulation against tax evasion. The interviews which this study is based upon are conducted on auditor stakeholders who have an understanding in taxation issues and who work near auditors and therefore have an adequate understanding of the auditor profession. / nej

Laglig skatteplanering genom bokslutsdispositioner är allmänt accepterat, dock får externa intressenter ingen information om företags motiv bakom beslut om bokslutsdispositioner, utan tillhandahålls enbart offentliga rapporter. Beroende på hur ägar- och ledningsstrukturen ser ut i ett företag kan motivet till skatteplanering genom bokslutsdispositioner vara olika. I små och medelstora företag är ägarna ofta en del av ledningen, vilket medför att både ägaren och ledningens motiv kan ligga till grund för beslutet. Beslut om skatteplanering gäller vilka bokslutsdispositioner företag ska använda sig av, hur dessa ska kombineras samt i vilken omfattning de ska användas. Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och förstå resonemanget bakom små och medelstora företags motiv och beslut vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Studien syftar även till att bidra med teoriutveckling. Genom detta ämnar vi besvara forskningsfrågan: Hur resonerar små och medelstora företag vid beslut om skatteplanering genom bokslutsdispositioner?   För att besvara forskningsfrågan genomförde vi intervjuer med åtta respondenter från små och medelstora företag i ledande positioner. Detta gjordes för att fånga upp företags resonemang i samband med skatteplanering genom bokslutsdispositioner, vilket inte hade varit möjligt att utläsa genom enbart en dokumentstudie. För att få ett ytterligare perspektiv på skatteplanering genom bokslutsdispositioner valde vi även att intervjua två externa rådgivare angående deras rådgivning till företag gällande bokslutsdispositioner. Detta gjordes på grund av två skäl, dels för att flera respondenter nämnde att de tar hjälp av externa rådgivare och dels för att företag avböjde medverkan i studien till följd av bristande kompetens. Uppsatsen utgår även från information angående bokslutsdispositioner som går att utläsa i respondenternas publicerade årsredovisningar.    Studiens resultat indikerar att det finns både likheter och skillnader mellan företags resonemang vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Ägarna är de främsta beslutsfattarna vid beslut om bokslutsdispositioner. Däremot kommer incitamentet till avsättning eller återföring i flera fall från ledning eller externa rådgivare. Gemensamt för samtliga företag som ingick i studien var att de hellre vill betala skatten i framtiden. Däremot skiljer sig motivet till varför skattebetalningen skjuts framåt i tiden. Motivet kan grundas i en likviditetsaspekt, investeringssynpunkt, resultatutjämning eller förhoppning om minskad skattebetalning i framtiden. Samtliga motiv till skatteplanering genom bokslutsdispositioner gynnar företaget genom möjlighet till tillväxt. Det upptäcktes även motiv till att inte använda bokslutsdispositioner, däremot har nyttjandet blivit vanligt förekommande i små och medelstora företag.

Bakgrund: Skatteplanering är ett aktuellt och omdebatterat ämne. I USA har ett Under-sheltering Puzzle kunnat påvisas då vissa företag avstår från att skatteplanera. Vi frågar oss om fenomenet förekommer i Sverige och i så fall varför vissa företag ej skatteplanerar.  Syfte: Studien avser att förklara förekomsten av The Under-sheltering Puzzle i Sverige. Med hjälp av ett företags olika strategier vill vi påvisa fenomenet och förklara omfattningen av börsföretagens skatteplanering.  Metod: En deduktiv ansats genomförs där teorier testas genom hypotesprövning. Teorierna behandlar ett företags olika strategier samt teorin om Upper Echelon. Datan är insamlad mellan åren 2011 och 2015. Slutsatser: Vi kan i studien påvisa att The Under-sheltering Puzzle förekommer i Sverige då vissa grupper av företag tenderar att betala mer skatt än andra. Företagens marknadsstrategi kan anses mest betydelsefull för att förklara varför ett företag väljer eller avstår från att skatteplanera. / Background: Tax sheltering is a subject of debates and a current issue in society. In the USA however, results have demonstrated that some companies exhibit a phenomenon called The Under-sheltering Puzzle and avoid tax sheltering. We raise the question if the phenomenon also is present in Sweden and if that is the case, why some companies avoid taxes.  Purpose: The thesis pertains to explain The Under-sheltering Puzzle in Sweden. By applying theories which cover the different strategies in a company, we intend to proof the existence of the phenomenon and explain the magnitude of tax sheltering in public corporations. Method: A deductive research approach has been used and theories constitutes the basis for our hypotheses. The theories discuss the different strategies in a corporation and the impact of Upper Echelons. The data is collected between the years of 2011 and 2015.  Conclusions: In this thesis we can proof that The Under-sheltering Puzzle is present in Sweden and that some groups of companies tend to pay higher taxes than others. We believe that the market strategy is the most primal factor in explaining why a company choose or avoid tax sheltering.

Titel: Hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet:Aggressiv skatteplanering och CSR -  En kvantitativ studie på 883 globala företag Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Katarina Nordin &amp; Sofie Onsgård Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019-Januari Syfte: Det finns ett ökat krav på att företagen ska CSR- rapportera och det har därmed blivit viktigt för företagen att investera inom CSR (corporate social responsibility). Det finns tidigare studier som pekar på att företag som utför aggressiv skatteplanering går emot det CSR står för, då skattepengarna går till företagen istället för att gå till samhällsutveckling och att det därmed skulle föreligga ett negativt samband mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Generellt finns det få kvinnor i företagens styrelser trots att kvinnor har andra egenskaper än män, som kan påverka styrelsens beslut och vad de väljer att investera i, bland annat anses kvinnor kunna påverka företagets CSR-prestation. Syftet med studien är att förklara hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Metod: Studien har en positivistisk vetenskaplig utgångspunkt där en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters datastream. Vid insamling av datan har en longitudinell design använts för åren 2008–2017. Studiens urval omfattar 883 globala och publika företag, som därefter har analyserats i programmet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studien finner ett negativt signifikant samband mellan företags CSR-prestation och skattebetalning, företag med bra CSR-prestation utför således aggressiv skatteplanering. Vidare visar resultatet inget signifikant samband för interaktionseffekten (andelen kvinnor*CSR) och skattebetalning, det finns således ingen moderation som kan påverka effekten av CSR-prestation på den aggressiva skatteplaneringen. Kvinnor har därmed ingen påverkan på CSR-prestationens effekt på aggressiv skatteplanering. Studien finner inte heller något signifikant samband mellan interaktionsvariabeln och aggressiv skatteplanering för företag med färre än tre kvinnor i styrelsen samt företag med tre kvinnor eller fler i styrelsen. Resultatet visar därmed att kritisk massa-teorin inte har någon effekt, att antalet kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydelse.   Examensarbetets bidrag: Genom denna studie tillkommer ny kunskap inom det företagsekonomiska ämnet då vi fyller ett forskningsgap genom att undersöka hur andelen kvinnliga styrelseledamöter kan påverka sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Studien ger värdefull kunskap till företagsledningen och företagets intressenter gällande kvinnliga styrelseledamöter, CSR och aggressiv skatteplanering.     Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har använt ett sammanslaget mått på företags CSR-prestation har inte alla olika dimensioner kunnat studerats. Ett förslag till vidare forskning är därmed att studera sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna för att se hur de påverkar bland annat aggressiv skatteplanering. Vidare forskning kan även använda andra mått än ETR för att mäta aggressiv skatteplanering och studera industri- och landstillhörighet mer ingående för att se skillnader i dessa faktorer. Nyckelord: CSR (Corporate social responsibility), aggressiv skatteplanering, kvinnliga styrelseledamöter, kritisk massa

<p>Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.Det torde därför finnas en risk för skatteplanering.</p>

<p>Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? </p><p>Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser. </p><p>Resultat: Det framstår som om tillämpningen av genomsynsprincipen genom tiderna - men även i dagsläget - omgärdas av en rad oklarheter. Av denna anledning har jag kommit fram till att endast en mycket restriktiv användning av olika genomsynresonemang bör vara förenlig med svensk rättstillämpning. Detta förutsätter dock, enligt min mening, att vissa förändringar i tillämpningen av genomsynsprincipen först genomförs.</p>

<p>En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.</p><p>CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.</p><p>I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.</p>

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser. Resultat: Det framstår som om tillämpningen av genomsynsprincipen genom tiderna - men även i dagsläget - omgärdas av en rad oklarheter. Av denna anledning har jag kommit fram till att endast en mycket restriktiv användning av olika genomsynresonemang bör vara förenlig med svensk rättstillämpning. Detta förutsätter dock, enligt min mening, att vissa förändringar i tillämpningen av genomsynsprincipen först genomförs.