• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 37
  • 2
  • Tagged with
  • 39
  • 19
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 10
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

There's not much downside to being rich, other than paying taxes! : En kvalitativ studie om skatt som en hållbarhetsfråga.

Johansson, Ida, Lindbäck, Tova, Lydahl, Elisabeth January 2022 (has links)
Title: There’s not much downside to being rich, other than paying taxes!  Authors: Ida Johansson, Tova Lindbäck & Elisabeth Lydahl Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Kalmar Program: Business Administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control Advisor/examiner: Petter Boye Co-examiner: Xiang Yu Background: Recent years, the demand for tax transparency has significantly increased. Several media scandals have exposed the existence of aggressive tax planning, which has affected society’s view on how tax contributes to a sustainable world. In line with the demand GRI formed their standard GRI 207: Tax 2019. Initially, tax transparency aimed to eliminate aggressive tax planning. Today, tax is also regarded as a contribution to society.  Purpose: The purpose of this study is to explain how GRI 207: Tax 2019 has contributed, and will contribute, to changing the view of tax as a sustainability issue. Further, we aim to explain which factors that may contribute to forced tax transparency in sustainability reporting in the future.  Method: An abductive and qualitative approach in order to create a deeper understanding of tax as a sustainability issue. The data has been collected through semi-structured interviews with tax experts and representatives of businesses who practise or had the intention to practice GRI 207: Tax 2019.  Conclusions: We have found that GRI 207: Tax 2019 has changed the view of tax as a sustainability issue, due to their quality mark and being a leading global actor. We believe several standards will exist in the future, but it’s tax transparency as a whole that will be requested rather than a specific standard. Investors and the media are the factors which will contribute to a forced tax transparency in the future. Finally, we have identified four issues, where a legal requirement is the key.
32

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna : En analys av undantagsreglerna

Timén, Henrik January 2009 (has links)
Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.
33

Begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter : I vilka situationer kan det anses affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter?

Magnusson, Lizette, Bergman, Therese January 2009 (has links)
Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna. Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges. I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet. Författarna anser att följande omständigheter kan anses affärsmässigt motiverade. Interna förvärv av delägarrätter vilka föranleds av behovet att undvika intressekonflikter och samarbetsproblem, ge bolagen en självständig ledning och göra dem finansiellt oberoende från varandra, uppnå riskspridning samt att omstrukturera en verksamhet som till sin art och geografiska placering är helt skilda från varandra är exempel på när ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Därtill är det vid en förestående extern försäljning av en verksamhetsgren inom koncernen affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter. Om anledningen till att ett företag etablerat sig i en lågskattestat är för att detta land har en juridisk, ekonomisk och politiskt stabil situation eller om företaget som mottar räntebetalningen bedriver ekonomisk verksamhet eller om interna förvärv av delägarrätter har förekommit tidigare inom intressegemenskapen, ger dessa omständigheter en indikation på att ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida hänsyn tagits till rättssäkerhets- och effektivitetsaspekter vid användandet av begreppet affärsmässigt motiverad i lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Då varken lagtexten eller förarbetena ger en klar definition av i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat gör författarna bedömningen att hänsyn inte tagits till rättssäkerhet vid utformandet av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Genom att de skattskyldiga torde ha möjlighet att erhålla förhandsbesked kan dock ledning för fastställande av huruvida interna förvärv av delägarrätter är affärsmässiga bidra till ökad rättssäkerhet. / Since the first of January 2009 the Swedish government limited the deductibility of interest expenses on internally funded acquisition of shares between affiliated parties. The purpose of the legislation is to prohibit tax avoidance schemes with interest. In order for the provisions not to prevent business with sound business reasons the legislation grants exemption if the interest income is taxed at a rate of at least 10 percent, according to the laws of the Statute of the company within the community that actually has the right to the income, or if both the acquisition and the debt that is the basis for the interest expenditure is mainly commercially motivated. The authors believe that the wording of the provision that allows the deduction of interest expenses, if both the acquisition and the debt underlying the interest expenditure are mainly commercially motivated, is rather vague. The purpose of this master’s thesis is to analyze the circumstances under which an internal acquisition of shares from an affiliated company can be considered as a commercially motivated transaction in order to be granted an exemption from the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. To be granted an exemption the affiliated company which request deduction has to show that the internal debt and the acquisition are entered into mainly for sound business purpose in addition to any tax reasons. Acquisition of shares which responds to the need to avoid conflicts of interest and cooperation problems, giving companies an independent management and make them financially independent from each other, achieve diversification and to restructure a business which by their nature or location is distinct from each other, are examples on when an acquisition of shares can be considered as a commercially motivated acquisition of shares. If the reason why a company established itself in a country which has a low tax on interest income is that this country has a legal, financial and politically stable situation, or if the company who receives the interest payment engage in economic activities or the acquisition of shares have occurred earlier, these circumstances indicates that an acquisition is commercially motivated. The aim of the thesis is further to investigate whether account has been taken to legal certainty and efficiency aspects in the use of the term business purpose in the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. Since neither the wording of the provision nor the preparatory work gives a clear definition of the circumstances under which an internal acquisition of shares can be considered as commercially motivated the authors conclude that account has not been taken to legal certainty. Since taxpayers have the opportunity to request a preliminary ruling regarding the determination of whether the acquisition of shares is commercially motivated, the authors conclude that this may contribute to a greater legal certainty.
34

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna : En analys av undantagsreglerna

Timén, Henrik January 2009 (has links)
<p>Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.</p><p>Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.</p><p>Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.</p><p>Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas.</p><p>Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.</p>
35

Begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter : I vilka situationer kan det anses affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter?

Magnusson, Lizette, Bergman, Therese January 2009 (has links)
<p>Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna.</p><p>Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges.</p><p>I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet. Författarna anser att följande omständigheter kan anses affärsmässigt motiverade. Interna förvärv av delägarrätter vilka föranleds av behovet att undvika intressekonflikter och samarbetsproblem, ge bolagen en självständig ledning och göra dem finansiellt oberoende från varandra, uppnå riskspridning samt att omstrukturera en verksamhet som till sin art och geografiska placering är helt skilda från varandra är exempel på när ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Därtill är det vid en förestående extern försäljning av en verksamhetsgren inom koncernen affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter. Om anledningen till att ett företag etablerat sig i en lågskattestat är för att detta land har en juridisk, ekonomisk och politiskt stabil situation eller om företaget som mottar räntebetalningen bedriver ekonomisk verksamhet eller om interna förvärv av delägarrätter har förekommit tidigare inom intressegemenskapen, ger dessa omständigheter en indikation på att ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat.</p><p>Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida hänsyn tagits till rättssäkerhets- och effektivitetsaspekter vid användandet av begreppet affärsmässigt motiverad i lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Då varken lagtexten eller förarbetena ger en klar definition av i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat gör författarna bedömningen att hänsyn inte tagits till rättssäkerhet vid utformandet av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Genom att de skattskyldiga torde ha möjlighet att erhålla förhandsbesked kan dock ledning för fastställande av huruvida interna förvärv av delägarrätter är affärsmässiga bidra till ökad rättssäkerhet.</p> / <p>Since the first of January 2009 the Swedish government limited the deductibility of interest expenses on internally funded acquisition of shares between affiliated parties. The purpose of the legislation is to prohibit tax avoidance schemes with interest. In order for the provisions not to prevent business with sound business reasons the legislation grants exemption if the interest income is taxed at a rate of at least 10 percent, according to the laws of the Statute of the company within the community that actually has the right to the income, or if both the acquisition and the debt that is the basis for the interest expenditure is mainly commercially motivated.</p><p>The authors believe that the wording of the provision that allows the deduction of interest expenses, if both the acquisition and the debt underlying the interest expenditure are mainly commercially motivated, is rather vague. The purpose of this master’s thesis is to analyze the circumstances under which an internal acquisition of shares from an affiliated company can be considered as a commercially motivated transaction in order to be granted an exemption from the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses.</p><p>To be granted an exemption the affiliated company which request deduction has to show that the internal debt and the acquisition are entered into mainly for sound business purpose in addition to any tax reasons. Acquisition of shares which responds to the need to avoid conflicts of interest and cooperation problems, giving companies an independent management and make them financially independent from each other, achieve diversification and to restructure a business which by their nature or location is distinct from each other, are examples on when an acquisition of shares can be considered as a commercially motivated acquisition of shares. If the reason why a company established itself in a country which has a low tax on interest income is that this country has a legal, financial and politically stable situation, or if the company who receives the interest payment engage in economic activities or the acquisition of shares have occurred earlier, these circumstances indicates that an acquisition is commercially motivated.</p><p>The aim of the thesis is further to investigate whether account has been taken to legal certainty and efficiency aspects in the use of the term business purpose in the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. Since neither the wording of the provision nor the preparatory work gives a clear definition of the circumstances under which an internal acquisition of shares can be considered as commercially motivated the authors conclude that account has not been taken to legal certainty. Since taxpayers have the opportunity to request a preliminary ruling regarding the determination of whether the acquisition of shares is commercially motivated, the authors conclude that this may contribute to a greater legal certainty.</p>
36

BEPS Action 8 : Finns förutsättningar för att de angivna målen uppfylls? / BEPS Action 8 : Does prerequisites exist to achieve the stated goals?

Dohlmar, Erik, Giner, Eric January 2015 (has links)
BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter. Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande. Därmed ska BEPS action 8 se till att bolag inte kompenseras endast på grund av att de är den legala ägaren av immateriella tillgångar. Transaktioner innehållande immateriella tillgångar ska prissättas med den metod som ger det mest tillförlitliga priset. Vid sidan av de traditionella prissättningsmetoderna medger OECD i rapporten, användandet av alternativa prissättningsmetoder baserade på exempelvis ekonomiska beräkningar. Uppsatsförfattarna anser att det trots uttalade problem finns förutsättningar att uppnå uppsatta mål. Detta på grund av ökade möjligheter till vinstallokeringar baserade på bidragande till värdeskapande. Den kritik som uppsatsförfattarna presenterar baseras på en risk för en ökad börda och osäkerhet för koncerner då bedömningarna vad som krävs för att skapa värde, är subjektiv och även på grund av den osäkerhet som uppstår vid tillämpningen av alternativa prissättningsmetoder. / BEPS is an OECD project, initiated by G20. The purpose of the project is to prevent base erosion and profit shifting through tax structures where profits are shifted to low tax jurisdiction. More specifically this thesis addresses BEPS action 8 and its work on transfer pricing aspects of intangibles. The purpose of this thesis is to investigate if the prerequisites exist to achieve the stated goals within action 8 and also to investigate problems that can affect the achievements. The goals of OECD with action 8 are ensure that transfer pricing of intangibles is not used to separate taxable income from the value creation activities. To achieve this OECD wants to ensure that the performance of functions, the use of assets and risk-taking is compensated since this is deemed to create value. Therefore OECD sets out to ensure that companies are not compensated only because of the fact that they are the legal owner of an intangible asset. Transactions with intangible assets shall be priced with the transfer pricing method that results in the most reliable arm’s length price. In addition to the traditional transfer pricing methods OECD states that alternative methods can be used if they result in the most reliable arm’s length price. The authors of this thesis consider that prerequisites exist to achieve the stated goals within BEPS action 8. This is primarily based on increased possibilities to ensure that profit allocations are made based on value creation. The criticism that the authors presents is based on the risk of increased burdens and an increased insecurity for MNEs since the assessments regarding what MNEs need to create value is subjective. Criticism is also based on the insecurity that arises when the alternative transfer pricing methods are used.
37

Transparens av skatt och internpriser : En del av företagens sociala ansvar? / Transparency of tax and transfer pricing : A part of corporate social responsibility?

Johansson, Ida, Delwér, Josefine January 2017 (has links)
I en konkurrenskraftig marknad söker sig multinationella företag till lågskatteländer för attmaximera vinsterna. Luckor i lagstiftningen samt utvecklingsländer som söker kapital harfrämjat att många multinationella företag bedriver strategier för att undvika eller undgåbeskattning. Dessa strategier är inget som företag väljer att presentera i deras årsredovisning.Det samma gäller de sociala konsekvenser som skatteplanering kan medföra. Det finns delademeningar huruvida företagens beskattning borde ses som en del av företagens ansvar. Syftetmed studien är därför att lyfta fram hur transparenta multinationella företag är i sinårsredovisning kring beskattning och internprissättning till följd av skärpta riktlinjer. Baseratpå rekommendationerna i BEPS action 13 vill vi skapa en medvetenhet i hur bristandetransparens av beskattning samt internprissättning hos multinationella företag kan ses som ettCSR-problem. Studien grundar sig i en tvärsnittsstudie med en kvalitativ ansats. Genom eninnehållsanalys har vi samlat in datamaterial i form av årsredovisningar från ett urval av sexmultinationella företag. Utifrån den teoretiska referensramen har empirin analyserats vilkethar gett en förståelse huruvida företagen är transparenta kring sin beskattning ochinternprissättning. Resultatet visade på att det fanns en variation huruvida företag ärtransparenta i sin årsredovisning, generellt sätt höll sig samtliga företag på en låg nivå avtransparens. Vi kan konstatera att samtliga företag uttryckte att beskattningen utsatteföretagen för en riskexponering. Ett flertal av företagen uttryckte vidtagna åtgärder i och medimplementeringen av BEPS action 13, ändå var det bara två företag som såg beskattningensom en del av CSR. / In a competitive market, multinational companies are using low-tax countries to maximizetheir profits. Gaps in the legislation and developing countries searching for capital are twofactors why many multinational companies are undertaking strategies to avoid taxation. Thesestrategies are not disclosed in their annual report. The same applies to the social consequencesthat tax planning can entail. There are divided opinions whether corporate taxation should beseen as part of the corporate responsibility. The purpose of the study is therefore to highlightwhether multinational companies are transparent in their annual report regarding taxation andtransfer pricing as a result of new guidelines. Based on the recommendations in BEPS action13, the study aims to raise awareness of how insufficient transparency of taxation as well astransfer pricing of multinational companies can be seen as a CSR problem. The study is basedon a cross-sectional method with a qualitative approach. Through a content analysis data wascollected in the form of annual reports on a selection of six multinational companies. Basedon the theoretical framework, the empirical study has been analysed in order to determinewhether the companies are transparent about taxation and transfer pricing. The result showedthat generally all companies held a low level of transparency within their annual reports.However, all companies expressed that the taxation exposed the companies to a risk. Amajority of the companies expressed taking action as a result of the implementation of BEPSaction 13. However, only two companies saw the taxation as part of CSR.This thesis will continue in Swedish.
38

Att rådgiva företag vid skatteplanering : En studie om planering av bolagsskatten ur revisorn och företagens perspektiv

Anton, Karlsson, Wiger Albertsson, Joel January 2023 (has links)
Abstrakt Title: Advising companies on tax planning Introduction: In Sweden, there is an opportunity for small and medium- sized companies to make use of end-of-year dispositions, which are seen as a legal means of tax planning. When deciding on tax planning, companies can seek the help of an accountant who provides advice on matters relating to corporation tax. The motives of the companies stakeholders are also interesting to take into account when choosing tax planning. Purpose: The purpose of this study is to investigate how accountants give advice to small and medium-sized companies in tax planning and what motives the companies have for tax planning. This is to create greater insight and understanding of how companies plan tax based on different accounting theories. Method: The study used a qualitative method. Semi-structured interviews have been conducted with respondents in Kalmar County. The collection was carried out with audit firms and small and medium-sized companies. Result: The accountant acts as a link in tax planning between the company and the owner. Closing dispositions are the SME approach to tax planning. When deciding on tax planning, the owner has the final mandate. / Sammanfattning Titel: Att rådgiva företag vid skatteplanering Inledning: I Sverige finns möjligheten för små och medelstora företag att använda sig av bokslutsdispositioner viket ses som ett lagligt medel vid skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera kan företag ta hjälp av en revisor som ger rådgivning i frågor som berör bolagsskatten. Företagets intressenters motiv är intressanta att ta i beaktning vid valet att skatteplanera. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer ger rådgivning till små och medelstora företag vid skatteplanering samt vilka motiv företagen har till planering av skatten. Detta är för att skapa en större inblick och förståelse för hur företagen skatteplanerar utifrån olika redovisningsteorier. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med informanter i Kalmar län. Insamlingen genomfördes med revisionsbyråer samt små och medelstora företag. Slutsats: Revisorn fungerar som en länk i skatteplaneringen mellan företag och ägare. Bokslutsdispositioner är små och medelstora företags tillvägagångssätt i skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera har ägaren det slutliga mandatet.
39

Transparens i skatteredovisning : Vad anser koncernskattechefer? / Tax accounting trancparency : What is group tax managers opinion?

Hjorth, Amanda, Pantzar Rundström, Julia January 2016 (has links)
Bakgrund: OECD har tillsammans med G20-länderna beslutat att koncerner skall skatterapportera i enlighet med ett nytt underlag utifrån en ny lagstiftning, som heter Country-By-Country-rapportering (CbCr). Detta innebär att företagen skall börja rapportera bland annat betald skatt och sina anställda per jurisdiktion där företaget verkar och på så vis kommer en ökad transparens inom skatteredovisning att ske. Ur myndigheters synpunkt är detta en ändring mot det positiva, men frågan blir vad företagen och dess koncernskattechefer anser om denna ändring i skatteraportering. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva koncernskattechefers attityder till en ny lagstiftning som ändrar dagens skatterapportering genom CbCr som leder till en ökad transparens i skatteredovisningen, samt att se vad som påverkar identifierad attityd. Denna studie kommer att bidra genom att ge ett empiriskt underlag som öppnar för framtida forskning kring attityder hos koncernskattechefer vid den ökade transparensen i skatteredovisning. Studien ger också ett kunskapsunderlag för statliga myndigheter, i synnerhet skattemyndigheter, och för berörda koncerner samt svenskt näringsliv. Metod: Genom en kvalitativ metod med  intervjuer av koncernskattechefer hos 8 stora koncerner samt skatteverket har empiriskt material samlats in som leder till en vidare analys och slutsats. Slutsats: De mest framträdande resultaten i denna uppsats har varit att en del koncernskattechefer ser samband mellan skatt och socialt ansvar och är därmed positiva till implementeringen eftersom det kommer att stärka det sociala kontraktet. Andra koncernskattechefer ser risker med CbCr och ökade kostnader och därmed minskade incitamentsersättningar och har en negativ attityd till en ökad transparens i skatteredovisningen. / Background: A decision made by OECD, together with G20-countries says that Corporate Groups shall report report tax according to new guideline, called Country-By-Country-reporting. This means that corporate groups for example will report tax paid per jurisdiction and therefore will the tax transparency be increased. According to  authorities, the new implementation is positive but the question is whether the corporate groups and their corporate group tax managers will be positive or not. Purpose: The purpose of this study is to identify and explain attitudes of tax managers when a new legislation changes today´s tax reporting in the form of a CbC-report which will increase transparency in the tax reporting, and what elements are behind these identified attitudes.This study will contribute by giving an empirical material thats opens to further research about corporate group tax managers attitudes with increased tax transparency. The study also gives better knowledge for public authorities, particularly the tax authority and to concerned corporate groups. Method: Through a qualitative method with interviews with corporate group tax managers with 8 large corporate groups and tax authorities, empirical material has been gathered, which leads to further analysis and a conclusion. Conclusion: The most prominent results in this essay has been the fact that some corporate group tax managers sees the connection between tax and social responsibility and therefor are positive to the implementation because it will strengthen the social contract.Other corporate group tax managers sees the hazards with CbCr and appurtenant costs and therefor decreased incentive compensation. These corporate group tax managers have a negative attitudes towards an increased tax transparency.

Page generated in 0.1016 seconds