Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin. Gymnasielärarna, men också högstadielärarna, betonar att intresset och en positiv attityd är viktigt för elevernas kunskapsinlärning. Det är viktigt för lärarna att de skapar en positiv attityd för religionsämnet. Ett sätt att skapa engagemang och intresse hos eleverna är att utgå från deras värld och vad som påverkar dem.     Lärarna framhåller också vikten av att elevernas avstånd till religioner och religiösa personer minskar. Därför besöker man platser med religiös anknytning eller får besök av religiösa personer. Detta ökar förståelsen då de får uppleva religionen inifrån.     Lärarna utgår ifrån elevernas förmågor, erfarenheter eller det som påverkar eleverna själva. Därför får det sägas att lärarna för en individanpassad undervisning, enligt den formella bildningsteorin.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv. Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning. Pedagogerna ansåg att pojkars mobbning märktes mer eftersom pojkar använder sig mer av verbal och fysisk mobbning medan flickor mobbar i skymundan genom psykisk mobbning.

SAMMANFATTNING: (Abstract) Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet.

Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör grundskolan. På detta sätt så vill jag påvisa hur partierna talar om den skola(grundskolan) som innehåller elever som inte klarar att möta betygsmålen i ett eller flera ämnen i årskurs nio. Finns det exempelvis en skillnad mellan de politiska blocken i hur man uppmärksammar och prioriterar de aspekter som underbygger det huvudsakliga problemet? Metoden kommer att bestå i att analysera text och för att möjliggöra det så kommer jag att nyttja diskursanalys enligt Laclau och Mouffes förhållningssätt. Diskursanalysen kommer att ge mig verktyg för att kunna skilja åt, kategorisera och analysera subjekt i vardera diskurs vilket gör att skillnaderna mellan de olika politiska partiernas ställning i frågan framträder.   De slutgiltiga resultaten visar på skillnader över de politiska blocken, främst vad gäller prioriteringar av vilka åtgärder som bör tas till. Kategorier som segregation och lärarens kompetens i grundskolan visade på skillnader mellan partierna och även i ett blockperspektiv. Man kan helt klart se en tydlig profil i differens mellan partierna och blocken kring vad man prioriterar och uppmärksammar som viktiga delar i sin politik vad gäller den skola som innehåller elever som inte klarar att möta betygsmålen i ett eller flera ämnen i årskurs nio.

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

<p>Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation. Slutligen undersöktes vilka ungdomar som behöver extra stöd och när de professionella anser att det behövs.</p>

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ”exclusive humanism”. The research questions are: • What are the authors writing about when describing the secular world- views? • What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11? • Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ”exclusive humanism”? The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big. Nor are secular world-views given much space in the books to begin with. On a quantitative level the amount of pages given to secular world-views is actually decreasing with the new curriculum. Different non-religious world-views are presented in different ways, for instance humanism is often as a movement with a certain focus on the Swedish secular humanism organization, Humanisterna. This can be contrasted to existentialism which is potrayed almost entirely as a result of certain individuals and their ideas. When it comes to Taylors concept of exclusive humanism this study shows that this corresponds with the defentions of non-religoius world-views in some of the cases. Two of the books are not defining non-religious world-views in a way that is coherent with Taylors term exclusive humanism.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

Till skolan går våra barn för att få utbildning och lära sig om samhällets grundläggande värderingar. Stor del av barns uppväxt tillbringas i skolan och för vissa elever är delar av denna period en jobbig tid på grund av kränkande behandling. Arbetet mot kränkningar går framåt och har utvecklats över tid, arbetet är dock långt ifrån klart. I och med nätets stora framväxt har en ny plattform för kränkningar tillkommit. Förr kunde barnets hem vara en tillflyktszon från kränkningar, idag bidrar nätet till att denna fristad inte längre är lika stor och att skoldagens kränkningar kan förlängas. Skollagens bestämmelser redogör inte explicit för skolansvaret vid förekomst av kränkningar som görs på nätet, däremot framkommer det att skolan har skyldighet att förebygga, utreda och åtgärda kränkningar som har ett samband med verksamheten. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden söks svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Det framkommer att skolan delvis har ansvar för kränkningar som inträffar på nätet. En förutsättning för detta är att nätkränkningen är en del av andra kränkningar som sker på skolan. I ett rättsfall fann domstolen att en nidsång som publicerats på nätet skulle utredas och åtgärdas av skolan eftersom eleven utsatts för andra kränkningar på skolan. Det är dock fortsatt oklart huruvida skolan ska agera i fall där någon utsätter en klasskamrat för en nätkränkning som inte är en del av några andra kränkningar på skolan. Vi föreslår att skolan trots allt ska ha ansvar för en händelse mellan elever i exempelvis samma klass, där kränkningen enbart inträffar på nätet. Vi menar att det föreligger ett nära och naturligt samband mellan två elever i samma klass och att skolan bör vidta åtgärder för att motverka fortsatta kränkningar. Samtidigt föreslås en utvidgad elevhälsa för att underlätta lärares och rektorers arbete. Det är inte tillräckligt att enbart påvisa skolaktörernas utvidgade ansvar för kränkningar. Det behövs mer samhällsresurser och vårt förslag är att inrätta en kränkningsansvarig inom elevhälsan som leder arbetet mot kränkande behandling i skolan.