I skolsköterskans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök till eleverna. Där ingår ett hälsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, längd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Längd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsättningar. En avvikande tillväxtkurva kan påvisa förekomst av ohälsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktär. Skolsköterskan gör den primära bedömningen av tillväxtkurvan och en felaktig bedömning kan få konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna åtgärder. Det finns få studier gjorda avseende skolsköterskors arbete med tillväxtkurvor. Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med tillväxtkurvor. Studien baseras på intervjuer med åtta skolsköterskor med 3-30 års erfarenhet som specialistsjuksköterska och skolsköterska. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna Kurvan är en del i allt det andra, Avdramatisera situationen och stärka eleven samt Spindeln i nätet. Tillväxtkurvan är betydelsefull i den sammansatta bedömningen av en elevs hälsotillstånd och som ett stöd i hälsosamtal med elever och föräldrar. Skolsköterskor erhåller primärt kompetens att bedöma tillväxtkurvor genom klinisk erfarenhet och i takt med ökad erfarenhet vågar de mer och mer lita till sin intuition. De är väl införstådda med rekommendationerna att eleverna ska vägas i underkläder men väljer aktivt att inte göra det med hänsyn till elevens integritet och är noga med att inte signalera någon värdering gentemot eleven utan vill förmedla att ”du duger som du är”. Skolsköterskorna upplever ett gott stöd ifrån sina kolleger och samarbetar även med andra yrkeskategorier och vårdinstanser på och utanför skolan med tillväxtfrågor kopplat till individuella elever. Skolsköterskorna bör få mer anpassade utbildningar vad gäller tillväxt, både i specialistutbildningen och vid kommande fortbildningstillfällen under yrkeslivet och även metoder för att följa upp avvikande tillväxtkurvor. De behöver även större kompetens i samtalsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning som utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsykInfo resulterade i 21 artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet.Resultat: Flera olika faktorer sätts i samband med självskadebeteende. Kännedom om dessa faktorer är med hälsoinventering och screening metoder för att identifiera problematiken i preventivt och behandlande syfte. Enskild problematik måste alltid tolkas individuellt för att orsaken skall kunna behandlas, vilket kräver en stor portion kunskap vilja och engagemang. Tyngdpunkten av ansvar i folkhälsoarbetet runt denna problematik vilar på skolan i vilken ungdomarna vistas mestadelen av sin tid. Trots detta rapporterar skolsköterskan fortfarande en avsaknad av såväl verktyg som utbildning för sitt viktiga uppdrag då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Konklusion: Det krävs ytterligare forskning för att finna fungerande metoder för skolsköterskans preventiva och behandlande insats då det gäller ungdomar med självskadebeteende. / Introduction: young people who deliberately harm themselves are a common problem. The reason for this behavior is as varied as the motive for why they perform these acts. Some are trying to get rid of an inner pain, while others intend to take their own life. Having a self- injurious behavior during adolescence can cause major health problems in adult life, and it is also a risk factor for subsequent suicide attempts. Since this problem is most prevalent among young people, it is also natural that the school in which they spend most of their time has an important role when it comes to the prevention of self- injurious behaviorAim: Identify the support of school nurse preventive work when it comes to young people with self-harm.Methods: A systematic literature review. Search performed in databases CINAHL, PubMed and PsychInfo resulted in 21 articles for review and analysis underlying the results.Results: Several factors are associated with self-harm. Knowledge of these factors is with health inventory and screening, methods for identifying problems in both prevention and treatment purposes. Individual problems must always be interpreted individually for causes to be processed; this requires a huge amount of knowledge, will and commitment from the school nurse. The emphasis of the responsibilities of public health work around this problem rests on the schools in which young people spend most of their time. Despite this report the school nurse still lacks of both tools and training for their important task when it comes to young people with self- injurious behavior.Conclusion: Further research is necessary to find effective methods for the school nursepreventive and therapeutic intervention in the case of adolescents with self-harm.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Som analys metod användes innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom mest likheter men även skillnader i skolsköterskornas erfarenheter, vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De huvudkategorier som framkom var Att uppmärksamma beteendeförändringar; Att främja hälsan genom personligt stöd samt Att främja hälsan genom samverkande stöd. Slutsats: Ur ett helhetsperspektiv upplevde de flesta skolsköterskor att skolbarnens hälsa i samband med föräldrars separation var bra och att skolsköterskorna var nöjda med det hälsofrämjande arbetet kring detta. / Background: Divorce is common in today’s´ society, and children’s´ experience of parental separation is often that they feel stressed and confused. Previous studies show that the divorce resulted in major changes for the children and that the pressure in the family situation after divorce affects children's feelings. The children in these studies often spoke of the grief after the loss of not being a family anymore. Aim: The purpose of this study is to describe school nurse experiences of school children's health and health promotion in the context of parental separation. Method: The methods used were an interview study with a qualitative approach and Granheim and Lundman´s (2004) content analysis method. Results: The analysis of the result of the interviews showed many similarities but also differences in the school nurses' experiences, which resulted in three major categories with associated subcategories. The main categories that emerged were Paying attention to behavioral changes; Promoting health through personal support and Promoting health through collaborative support. Conclusion: From an overall perspective a majority of school nurses that participated experienced that school children's health in the context of parental separation was satisfactory. The school nurses also stated that they were satisfied with the health promotion work around children of divorced parents.

Bakgrund: Alla skolor skall ha tillgång till ett elevhälsoteam där skolsköterskan står för medicinska insatsen. Skolsköterskan sammarbetar dels inom teamet och dels med lärare. Skolsköterskan är ofta ensam i sin profession i skolans pedagogiska kontext, detta kan leda till att skolsköterskans roll uppfattas som otydlig ur ett lärarperspektiv.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av skolsköterskans arbete. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Datamaterialet bygger på nio semistrukturerade telefonintervjuer med lärare. Resultat: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier, vilka påvisar lärares uppfattning om skolsköterskans arbete, dessa är att skolsköterskans arbete består av medicinsk omhändertagande av elever, att skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och stödjande, att skolsköterskan arbetar förebyggande samt att skolsköterskans arbete är en del av sambandet mellan hälsa och lärande. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur lärare uppfattar skolsköterskans arbete inom kommunala grundskolor i Sverige samt hur lärarna uppfattar sambanden mellan hälsa och lärande. Föreliggande studie indikerar att ett fungerande samarbete mellan skolsköterska och lärare är grundläggande för att nå god hälsa hos eleverna och gott studieresultat. / Background: All schools have access to a student health team where the school nurse is responsible for medical intervention. The nurse co-operates partly within the team and partly with the teachers. The school nurse is often lonely in their profession in the educational context of the school, which can lead to the role of the school nurse being unclear from the teacher’s perspective. Purpose: The purpose of the study is to investigate the teachers’ perception of what they understand to be involved in the school nurses’ daily work. Method: To achieve the purpose of this study, the phenomenographic method was chosen with an inductive approach. The data material is based on nine semi structured telephone interviews with teachers. Results: The findings of the study are presented through four descriptive categories which demonstrates the teachers perception of the school nurses’ daily work. The categories are: The school nurse has medical skills. The school nurse is promoting good health and that the school nurse is working preventively. The nurse is a component of the connection between health and learning. Conclusion: This study has contributed with knowledge of how teachers perceive the school nurse's work in Swedish municipal elementary schools and how the teachers perceive the relationships between health and learning. The present study indicates that good cooperation between the school nurse and teacher is essential for achieving good health for students and good school study results.