Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet är att undersöka olika sätt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sätt som är mest lättarbetat för användaren som ska skapa dessa skyltar. Uppsatsen utgår från teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjälp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten är baserade på kommer från två strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren själv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren. I observationerna testades två sätt att skapa skyltar; ett sätt där texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sätt där texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön. Resultaten från observationerna visar att det senare sättet är smidigast att använda eftersom det är lättare att anpassa texturen till skylten efter det att skylten har blivit modellerad i 3D. Observationerna undersökte även vilka digitala processer som användes och vilken tid de processerna tog. Under observationerna framkom att rendering var den digitala process om användes flest gånger. Den process som ansågs ta mest tid var så kallade tutorials, att ta reda på och införskaffa kunskap om hur ett moment kan utföras. Observationerna visade även att det är tidssparande att återanvända kameror, material och 3D-modeller. / This bachelor thesis is about wayshowing in a 3D model of Visualiseringscenter C, Norrköping. The aim is to examine different ways to make signs in a virtual environment and which of these ways is the easiest to apply for the user. The essay is based on theory regarding wayshowing and how a good sign should look in order to fulfill its purpose. With the use of this theory, signs have been created in a 3D environment. The collected data which the results are based on comes from two structured observations and one interview. The participant and the observer of the observations was the author herself and the interview was done with a student who has similar experiences in graphic design and 3D as the author. The observations evaluated two different ways to create signs. One way in which the texture was made before the signs were made in the 3D environment and one way in which the texture was made after the signs had been manufactured in the 3D environment. The results of the observations show that the latter approach is more convenient to use because it is easier to adjust the texture after the sign has been created. The observations also considered the digital processes used and the time spent on these processes. The observations revealed that rendering was the most used digital process. The digital process which was most time consuming was the use of tutorials, i.e. to acquire knowledge of how an previously unknown digital process could be performed. The observations also revealed that re-use of cameras, materials, and 3D models was time saving.

Den här studiens syfte är att analysera den svenska marknaden för centralstyrda digitala skärmar. Studien görs mot bakgrund av en liknande studie som genomfördes vid Handelshögskolan i Stockholm 2007, som bland annat visade att marknaden inte var mogen för det här mediet. Den här studien ämnar således utreda om man kan dra andra slutsatser om marknaden 2010 och ge förslag på implikationer utifrån nuvarande marknadssituation. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger till stor del på intervjuer med ett antal utvalda leverantörer och köpare av digitala skyltar, som samtliga besitter stor kunskap om produkten och branschen. Marknaden för digital skyltning har haft en mycket intressant utveckling de senaste åren och växt kraftigt i rådande finanskris. Man kan se en ökad förståelse och kunskap för produkten hos köparna, vilket har lett till att de skillnader som fanns mellan köpare och säljare gällande kunskap om digital skyltning mer eller mindre har försvunnit. Idag bidrar istället köparna i stor omfattning till att skapa framtidens digitala skyltning. Man kan se hur produkten sträcker sig till allt fler användningsområden och integreras med andra tekniska produkter. Dåtidens teknikfokuserade företag har upplevt en förskjutning från teknikfokusering till marknadsfokusering. Medie- och reklambyråerna börjar få upp ögonen för produkterna på allvar och den mer professionella marknaden har lett till att fler företag väljer att nischa sig och fokusera på sin kärnkompetens för att klara de ökade kraven och konkurrensen. Studien avslutas med implikationer till såväl teoretiker som praktiker.

At present, light pollution is one of the fastest growing types of environmental pollution, mainly due to increased use of artificial light during the dark hours of the day. There are especially four factors that contribute to light pollution; glare,skyglow, light trespass and clutter. Digital billboards are becoming more common in urban environments and cause all these types of light pollution. The newest type of digital billboard shows a series of very bright images that change every few seconds. Although digital billboards become more common in the urban environment, there is very little research on how it affects people living adjacent to digital billboards. The majority of the research available is about how traffic safety is affected. It is important to study how traffic safety is affected, but it is an environment where people stay for shorter periods of time. Light, and light pollution, can affect people both physically and mentally, and therefore the lack of research on how the housing environment is affected must be addressed. The purpose of the study is to investigate how the living environment is affected by a digital sign, and if it is affected, how do residents relate to it? The results from the study can be used to discuss guidelines for how digital signs should be planned for urban environments to minimize discomfort. Prevention is important in order to avoid a negative impact on human health. To investigate whether light from digital billboard affects people's living environment, a case study with a quantitative approach was performed. The study was conducted in a residential area adjacent to a digital sign. The residents were contacted and asked to fill in a questionnaire with questions about their living environment and their attitude towards the digital sign. The results show that the resident living closest to the digital sign is affected the most. How the living environment is affected depends to a large extent on the placement of the sign in relation to the residence. Conclusions that can be drawn based on the results are that the respondents most affected live within a 30-degree angle seen from the sign. Many of the problems that arise due to digital billboards are due to lack of knowledge and shortcomings in planning. Lack of research and deficiencies in the signage programs make it difficult to plan suitable installations. To cause minimal discomfort, no digital signs should be placed directly in front of a residential building. / I dagsläget är ljusföroreningar en av de snabbast växande typerna av miljöföroreningar främst på grund av ökad användning av artificiellt ljus under dygnets mörka timmar. Det är framförallt fyra faktorer som bidrar till ljusföroreningar; bländning, himmelssken, ljusintrång och ljusansamlingar. Digitala skyltar blir allt vanligare i urbana miljöer och orsakar alla dessa typer av ljusföroreningar. Den nyaste typen av digitala skyltar visar en serie av väldigt ljusa bilder som byts med några sekunders mellanrum. Trots att digitala skyltar blir ett vanligare inslag i stadsmiljön finns det väldigt lite forskning om hur det påverkar människor som bor i anslutning till digitala skyltar. Majoriteten av forskningen som finns handlar om hur trafiksäkerheten påverkas. Det är viktigt att studera hur trafiksäkerheten påverkas men det är en miljö där människor vistas under kortare perioder. Ljus, och ljusföroreningar, kan påverka människor både fysiskt och psykiskt och därför måste bristen på forskning om hur boendemiljön påverkas åtgärdas. Syftet med studien är att undersöka hur boendemiljön påverkas av en digital skylt, och om den påverkas, hur förhåller de boende sig till det. Resultaten från studien kan användas för att diskutera riktlinjer för hur digitala skyltar ska planeras in i stadsmiljön för att minimera obehag. Att arbeta förebyggande är viktigt för att undvika en negativ påverkan på människors hälsa. För att undersöka om ljus från digitala skyltar påverkar människors boendemiljö utfördes en fallstudie med kvantitativ ansats. Studien utfördes i ett bostadsområde som låg i anslutning till en digital skylt. De boende kontaktades och ombads fylla i ett enkätformulär med frågor om sin boendemiljö samt attityd till den digitala skylten. Resultatet visar att de som bor närmast den digitala skylten påverkas mest. Hur boendemiljön påverkas beror till väldigt stor del på skyltens placering i förhållande till bostaden. Slutsatser som kan dras baserat på resultatet är att de respondenter som påverkas mest bor inom en 30-gradig vinkel sett från skylten. Många av de problem som uppstår på grund av digitala skyltar beror på okunskap och brister vid planeringen. Avsaknad av forskning och brister i de skyltprogram som finns gör det svårt att planera lämpliga installationer. För att orsaka minimalt obehag bör inga digitala skyltar placeras direkt framför ett bostadshus.

This thesis investigates the factors that influence whether visitors to art exhibitions experience accessible introductory art labels or not. From the need of making art exhibitions and their communication available to more people of society the aim with this study is to increase awareness about the factors that influence accessibility and generate ideas about useful theory concerning accessible labels. By connecting theory concerning the purpose of art exhibitions, the social context of art exhibitions, orientation and disorientation and different views related to exhibition labels the author, by influence from the swedish Special pedagogy educational authority (Specialpedagogiska skolmyndigheten) accessibility model ”tillgänglighetsmodellen”, creates a accessibility model concerning the context of introductory art labels. The study gathered material from visitor interviews and observations from two different art exhibition institutions in Stockholm: Bonniers Konsthall and Spritmuseum, one art gallery and one cultural museum with an art exhibition feature. The analysis from the field work then formed the content of the accessibility model concerning the context of introductory art labels. As a background to the ideas behind the labels interviews where also performed with personnel in command of the communication concerning the labels. The results show that the visitors experience of accessible introductory art labels can be related to physical, social and pedagogical factors. Where the physical factors included reading situation, placing, lighting and soundscape. The social factors included other visitors, the willingness to ”do things right” and disorientation, confusion and uncertainty. The pedagogical factors included legibility, readability and well worth reading. The study also shows that the visitors pre-knowledge of art and habit of visiting art exhibitions could influence the visitors experience of accessibility. Where visitors without pre-knowledge about art history in the art gallery Bonniers Konsthall all found the texts non-accessible depending on a mix of physical, social and pedagogical factors. At the cultural museum Spritmuseum however visitors without pre-knowledge of art could find the text accessible. There a positive experience of the reading situation, including lightning and few other visitors, made visitors feel that the text where more accessible even when they experienced some difficulty with the accessibility related to pedagogical factors like text length. The study shows that the different factors of accessibility related to introductory art labels interacted and influenced the overall experience of text accessibility. This is a two years master's thesis in Museum and cultural heritage studies.

Denna studie syftar till att förse kommuner och fackmän med en rimlig utgångspunkt vid upprättande av ljusemitterande skyltar i stadsmiljö och på så vis bidra till perceptuellt väl sammansatta stadsrum. De vägledande frågeställningar som tas upp i rapporten ser till såväl lämpliga kontrastförhållanden som digitala skyltars påverkan på rumsupplevelsen. Med grund i vetenskapsteori rörande seende, rumslig upplevelse och digitala skyltar upprättades en 20 kvadratmeter stor digital skylt på Tändstickstorget i Jönköping, vari ett fältexperiment kom att äga rum den 15 mars 2017. Under experimentet kom skylten att ställas till sex olika scenarier med avseende på skyltluminans och kontrastförhållande till dess direkta omgivning, vilka samtliga granskades av en respondentgrupp om 20 personer. Därefter följde en omfattande visuell utvärdering av den digitala skyltens perceptuella påverkan på det aktuella torgrummet, med skylten inställd på det scenario som dömts behagligast. Av resultaten framgår att ett lågt kontrastförhållande mellan den ljusemitterande skylten och dess direkta omgivning föredras framför ett högt, då en tydlig korrelation mellan höga kontraster och obehag identifierats. Vidare visar resultaten att en digital skylt leder till att stadsrummet som helhet upplevs mörkare och att dess upplevda form och storlek förändras. Konkurrens uppstår mellan lokala landmärken och skylten, då dess luminanta yta blir det dominerande objektet i synfältet. Det framgår tydligt av undersökningen att beslut vid implementering av digitala skyltar i stadsmiljö bör styrkas med en god kunskapsgrund, något som resultaten och det specifikt för studien utformade mätdataformuläret avser bidra till. / This thesis aims to provide municipalities and professionals with a reasonable starting point when planning for light emitting signs in urban environments, thus contributing to perceptually cohesive urban spaces. The questions raised in this report examine appropriate contrast ratios as well as digital signage’s impact on the spatial experience. Based on scientific theory concerning human vision, spatial experience and digital signage’s a 20-square meter digital sign was installed at Tändstickstorget in Jönköping, where a field experiment took place on the 15th of March 2017. The sign was programmed into six different scenarios with regard to its screen luminance and contrast ratio to its immediate surroundings, all of which were reviewed by 20 respondents. Furthermore, an extensive visual evaluation was carried out to investigate the perceptual impact the digital sign had on the city square, with the sign set to the scenario deemed most pleasant. The results show that a low contrast ratio between the light emitting sign and its immediate surroundings is preferred to a high ratio, seeing as a clear correlation between high contrasts and discomfort has been identified. Moreover, the results show that a digital sign makes the urban space perceptually darker overall, whilst at the same time affecting the form and size of the space. Competition arises between the local landmarks and the sign, as its luminous surface becomes the dominant object in the field of view. It is clear from the study that decisions regarding the implementation of digital signs in urban environments should be strengthened with a good knowledgebase, which the results along with the measurement data form developed specifically for the study intends to contribute with.