Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna. Syftet med vår studie var att jämföra traditionella skyltfönster och så kallade öppna skyltfönster inom detaljhandeln för att klargöra skillnaden mellan de olika utförandena av skylfönster. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med butikspersonal från Gina Tricot, Bik Bok och Jolina för att öka förståelsen kring hur butikerna jobbar med skyltfönster samt hur de påverkar butikens attraktion. Vi har även utfört en kvantitativ undersökning för att undersöka vilket skyltfönster som attraherar kunderna mest. Vid analys av vår datainsamling och med hjälp av AIDA modellen visade vårt resultat att en kombination av ett traditionellt och ett öppet skyltfönster skulle vara mest attraktivt att använda sig av enligt butikerna. Detta hade gjort att kunderna kan uppmärksamma och få inspiration av enskilda produkter i ett traditionellt skyltfönster samtidigt som de får en inblick i butiken genom det öppna skyltfönstret / Program: Butikschef, textil och mode

Skyltdockor är ett exponeringsverktyg som har en lång historia inom klädsömnadsindustrin, en historia som genom decennierna förändrats och utvecklats för att attrahera konsumenterna på marknaden. Utseendet och skönhetsidealen som symboliseras har diskuterats och väcker idag, år 2012, stora debatter som är högaktuella.Syftet med forskningen är att studera den kvinnliga konsumentens associationer och attityd till skyltdockor på den svenska marknaden. Vi vill bidra till en ökad förståelse för marknadens attityder till skyltdockan ur ett företagsperspektiv, få en överblick över kommunikationskanalen och påvisa hur utformningen av skyltdockan ställs i relation till konsumentbeteendet.Forskningsfrågorna som behandlas i undersökningen är följande, hur ska skyltdockorna på den svenska marknaden utformas för att uppfattas som en effektiv exponerings- och kommunikationskanal. Vilka betydelsefulla argument är intressanta vid utformningen av en kvinnlig skyltdocka. Hur ska skyltdockan utformas för att attrahera den kvinnliga konsumenten och inge positiva associationer. För att besvara dessa frågor grundas studien främst på två genomförda fokusgrupper samt en enkätundersökning med respektive respondenter. Då den teoretiska referensramen var relativt outvecklad och outforskad inom området, skyltdockor, tar studien fasta på olika modeller som kan beskriva kommunikationen mellan företag och slutkonsument samt hur olika konsumentbeteenden kan påverka till ett köp. Den insamlade teorin utmynnar i en egen modifierad modell som beskriver kommunikationsflödet från en marknadskanal till konsument.Det material som vi fått in har gett utrymme för vidare analyser och med teorin som komplement har studien fångat kvinnornas verklighetsuppfattning både visuellt och via diskussioner. Resultatet och slutsatsen visar på att skyltdockan är ett tilltalande marknadsföringsverktyg i skyltfönstren som skapar olika associationer och attityder. Kvinnor är inte överens om hur vida utvecklingen ska utforma skyltdocksidealet för att tilltala alla men påvisar olika attityder och klarlägger att marknadskanalen inte alltid är bidragande faktor till ett köp.

Den här studien undersöker konsumtionskritiken i Karin Boyes debutroman Astarte från 1931. Romanen gestaltar det framväxande konsumtionssamhället i Stockholm i början av 1900-talet. Genom olika tidsmarkörer som film från Hollywood och jazz kontextualiseras berättelsen i sin tid.  Under 30-talet debatterade Berthold Brecht och Georg Lukács modernismens roll i den marxistiska litteraturen. Studien om Astarte tar avstamp i den debatten och visar hur Astarte blir konsumtionskritisk utifrån Brechts begrepp alienations-effekten. Romanen är modernistisk till sin form; genom olika berättartekniska grepp bryter Boye upp identifikationen med romankaraktärerna vilket skapar ett avstånd till texten. Titeln är namnet på en antik gudinna som förekommer som skyltdocka i romanen. Skyltdockan påverkar karaktärerna genom ett spel av blickar. Gudinnans roll som skyltdocka analyseras utifrån konsumtionskritiska perspektiv, vilket synliggör hur varuhusen exploaterar religiösa myter. Karaktärerna påverkas av olika komersiella intressen vilket reifierar dem till ting. Den moderna staden porträtteras emellertid som en plats för ytlig narcisism där människor strömlinjeformas till tomma skyltdockor. Genom att visa på konsumtionskritiska drag i Astarte synliggörs Boyes roll i den svenska modernismen. Studien visar även hur äldre marxistisk teori kan tillämpas för ny förståelse idag.