Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande. Baserat på den här kunskapen är det lockande att framhäva om musik möjligen kan ha positiva effekter på postoperativ smärta. Syftet med studien var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta hos kirurgpatienter, som ett komplement till analgetika. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp och får musikbehandling i genomsnitt uppskattar sin smärtintensitet lägre än de patienter som inte får musikbehandling. Musik som behandling kan även minska patienters behov av analgetika efter ett kirurgiskt ingrepp. Förslag till vidare forskning kan vara att undersöka vilken dosering och typ av musik som ger optimal smärtlindrande effekt samt om musikbehandling kan förkorta patientens sjukhusvistelse efter ett kirurgiskt ingrepp.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff. Regelbunden medicinering med analgetika per os tror de flesta av deltagarna har spelat en stor roll för deras postoperativa välbefinnande. Nyckelord: Knäartroplastik, postoperativ, smärta

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning. Kunskaper som påverkade sjuksköterskans agerande vid smärthanteringen var: kunskaper i smärta, erfarenheter, attityder, osäkerhet i bedömning och samarbetet kring patienten. Slutsats: För att tillgodose behovet av smärtidentifiering samt adekvat smärtlindring hos denna växande grupp av personer med demenssjukdom krävdes det att sjuksköterskan hade en väl utvecklad kunskap och medvetenhet inom smärtområdet.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården. Patienters positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal var faktorer som att exempelvis bli sedd ur ett helhetsperspektiv, bli lyssnad till, få beskriva sin smärta och att göras delaktig i sin vård i samarbete med vårdpersonal. Slutsatsen blev att när patienten inte fick ett korrekt bemötande ledde det till upplevelser som påverkade dennes livsvärld och därmed självbilden som på sikt skulle kunna skada dennes identitet. Positiva aspekter av ett bemötande var när patienter kände sig bekräftade i sin smärta och i sitt lidande när de blev sedda ur ett helhetsperspektiv.