Långvarig smärta är ett komplext samhällsproblem som utgör ett stort lidande för de som drabbas. Kommunikationen mellan läkare och patient med långvarig smärta är av vikt för att främja både förståelse och behandling av smärtan men upplevs ofta som besvärlig av både patient och läkare. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelsen patienter med långvarig smärta har av kommunikationen vid läkarbesök. Multiple Goals Theory (MGT) utgjorde teoretisk tolkningsram. Data inhämtades genom semistrukturerade telefonintervjuer med personer med långvarig smärta (n = 6) och analyserades med tematisk analys. Resultaten sammanfattades i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat kommunikationsmål inkluderar subteman som representerar mål som framstått som viktiga för informanterna; något måste ske, stötta mig och vem är jag med smärtan. Dessa mål kan förhålla sig överlappande eller motstridigt i relation till varandra vilket presenteras under huvudtemat förhållande mellan mål. Slutsatser är att patienter med långvarig smärta ger uttryck för olika kommunikationsmål och upplevda hinder för dessa mål. Dessa hinder verkar bland annat kunna komma ur både konflikter mellan målen och ur kontextuella faktorer.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Det finns många studier som kollar på likheter i de neurala korrelaten i empati för smärta, medan det finns få studier som kollar på skillnaderna i hjärnresponserna. Detta arbete har som fokus att titta på skillnader i neurala korrelaten i empati för smärta inom självupplevd smärta kontra (empatiskt) observerad smärta hos andra individer. Detta arbetes sökprocess resulterade sammanlagt med tre artiklar som använder sig utav fMRI. Det man hittade var att skillnader finns genom att de somatosensoriska områdena var mer aktiverade vid självupplevd smärta medan observerad smärta involverade andra regioner så som insula och anterior cingulate cortex/anterior mid cingulate cortex. De somatosensoriska områdena var fortsatt aktiverade vid observation men i mindre utsträckning. Det som också hittades inom detta arbete som ett fynd är att de frontala delarna var mer aktiverade när man kände till någon som har ont jämfört med när man inte kände personen.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar med postoperativ behandling av smärta för att undvika komplikationer som annars kan uppstå. För att bedöma och lindra smärta postoperativt krävs kunskap om smärta och hur den påverkar patienten samt förmåga att kommunicera och tolka patientens tecken och smärtuttryck. Trots hjälpmedel är detta inte alltid enkelt och efter bedömningen ska sedan smärtlindring av patienten ske på ett ansvarsfullt sätt.   Motiv: Forskning kring intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra postoperativ smärta efter hjärtkirurgi är begränsad.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra smärta hos väckta och extuberade patienter efter hjärtkirurgi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts. Nio intensivvårdssjuksköterskor i Sverige inkluderades och intervjuades under hösten 2020. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier; Uppmärksamma och värdera smärta och Kunna behandla och hantera smärta. Kategorierna delas upp ytterligare i fem underkategorier. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna anser att det mestadels går bra att bedöma och lindra postoperativ smärta. Det finns försvårande omständigheter och situationer där förbättringspotential finns. Målet med smärtlindring är att minska lidande och öka bekvämligheten för patienten, samt att minska risken för komplikationer. Mer forskning krävs inom området sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av postoperativ smärta och smärtbedömning av det, inriktat på olika aspekter.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av livmoderbärande kvinnor över hela världen. Att lida av endometrios kan innebära symtom som kraftig bäckensmärta, kraftiga blödningar, dyspareuni och infertilitet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier som beskriver kvinnornas olika erfarenheter av att leva med endometrios. Det handlade om erfarenheter av fysiska symtom, erfarenheter av möten i vården, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sociala relationer. Slutsats: Studien visade att endometrios påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnornas liv påverkades av sjukdomen på många sätt och gjorde att de kände sig begränsade i vardagen. Den långa tiden för att få en diagnos fastställd orsakade vårdlidande. Kvinnorna möttes av misstro från vården där symtomen avfärdades som kvinnoproblem. Kvinnornas känslor växlade under sjukdomstiden, allt mellan hopp och förtvivlan inför framtiden.

Introduktion: Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och är ofta underbehandlad, trots detta är det inte tillräckligt forskat inom detta område. Smärta orsakar stort och onödigt lidande hos den äldre människan. Det krävs mycket utav sjuksköterskan för att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans kunskap om och attityd till bedömning och hantering av smärta hos äldre personer. Metod: Metoden var en litteraturstudie, enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, elva artiklar inkluderades till resultatet efter att ha granskats kritiskt. Ur dataanalysen kom det fram fem teman som blev resultatet. Resultat: Följande teman framkom bristfällig kunskap, den specifika kunskapens och yrkeserfarenhetens betydelse, utbildningens betydelse samt inställningen till att värdera smärta. Flera av studierna visar på att sjuksköterskan har kunskapsbrist och mindre bra attityder till smärtbedömning och smärthantering. Slutsats: Utbildning gav sjuksköterskan den kunskap som behövdes i hanteringen av smärta hos äldre personer. Sjuksköterskor som genomgått aktuell utbildning inom smärtkunskap eller som lärt sig genom erfarenhet i yrket hade goda kunskaper och positiva attityder till smärtbedömning och smärthantering hos äldre personer. Efter utbildning använde sig sjuksköterskorna mer av icke farmakologiska åtgärder vilket resulterade i att patienternas smärta minskade.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett problem för patienters förmåga till återhämtning. Smärta är en subjektiv upplevd känsla som kan ha olika ursprung: nociceptiv, neurogen, psykogen och idiopatisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En metasyntesinspirerad kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys av 11 artiklar. Artikelsökning gjordes i medicinska databaser och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall, samtliga artiklar höll hög kvalitet. Resultat: Smärta är en subjektiv känsla som upplevs olika av olika individer, endast en patient kan veta vad den känner. Tre kategorier skapades utifrån nio underkategorier. En del patienter upplevde en känsla av att bli försvagad men det framgick också att smärtan var möjlig att hantera. Smärtan kunde ge upphov till en känsla av osäkerhet hos patienterna. Konklusion: Samband kan finnas mellan mängden upplevd smärta och åsikterna av given vård. Författarna kunde se att patienter som upplevde svår smärta i större utsträckning var missnöjda med vården de fick.

Bakgrund: Smärta är en inbyggd skyddsreflex och varningssignal att något har blivit eller att något är på väg att skadas i kroppen. Beroende på hur länge smärtan har pågått klassificeras den som akut eller långvarig smärta. I Europa lever cirka 19 % av befolkningen med långvarig smärta och det räknas i dag som ett folkhälsoproblem. Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar hela människans existens. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med långvarig smärta upplever sig bli bemötta i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och endast de som ansågs vara av medelhög eller hög kvalité valdes ut. En innehållsanalys gjordes enligt (Lundman & Graneheim, 2012). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Smärtans påverkan på det dagliga livet, Betydelsen av att bli bemött som en individ, Upplevelsen av bemötande i sjukvåren och Kommunikationens betydelse. Resultatet visade att många som lever med långvarig smärta upplevde att vårdpersonal inte tog deras smärta på allvar. Patienter upplevde också att vårdpersonalen inte vara intresserade av att förstå hur smärtan påverkade det dagliga livet och den psykiska hälsan. Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever bristande engagemang från vårdpersonal. Det är ingen självklarhet att bli trodd som patient och i många fall upplever patienter att vårdpersonal inte tar smärtan på allvar. Vårdpersonal behöver ökad kunskap om smärta, bemötande och att vårda ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. För att personer med långvarig smärta ska bli bemötta med värdighet och respekt behöver vårdpersonal ta del av patientens livsvärld.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.

<p>Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.</p>