I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra helaverksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) harblivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företagsom utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken.En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även omframgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek,resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar förföretag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlekför att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildrahur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smartafabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram ochintervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier förtillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatserför en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering,övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förblikonkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende pådigital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera äratt sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorernasom krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelarsällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in themanufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt andchange their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) hasbecome a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted ascompanies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards thesmart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT,though the success of this change can differ between different companies depending on size,resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises forcompanies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resourcesand scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been todistinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT andthe smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical frameworkand interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitizationstrategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensusthat efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive whereautomation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to staycompetitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digitalqualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relationbetween IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that aresignificant as there are more things to consider. The study also shows that competitiveadvantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

The purpose of the study was to map the small and medium sized industrial companies in Västernorrland and their work with digitalization. This was performed with the help of an analysis where data from the companies book keeping were retrieved from a database together with a survey that was sent to the companies. The analysis showed how the industry in Västernorrland looks like considering the development of number of companies, number of employees, revenue and more. The questions of the survey were chosen to fit with indicators from the governmental strategy for the industrial transformation. The results of the survey showed that the most of the respondents work with digitalization to some extent. Production and marketing are the main areas where the companies see the biggest possibilities with digitalization. There are very few women in the industrial companies in Västernorrland, both in general and in leading positions. This is contrary to the fact that women in general have a higher education than men, something that is becoming increasingly important with the expansion of digitalization. Support initiatives in the form of a better cooperation between schools and the industry could solve the supply of competence to the companies. The analysis shows that, except for how the industry presently looks, that it is difficult to draw any conclusions about how the companies work with digitalization. There are tendencies that high-tech companies more often themselves write about their work with digitalization on their websites which can be connected to that these companies work more actively with digitalization compared to low-tech companies. / Syftet med studien var att kartlägga små och medelstora industriföretag i Västernorrland och deras arbete med digitalisering. Detta genomfördes med hjälp av en analys där data från företagens bokföring togs fram via en databas tillsammans med en enkät som skickades ut till företagen. Analysen visade på hur industrin ser ut i Västernorrland gällande utvecklingen i antal företag, antal anställda, omsättning med mera. Frågorna i enkäten valdes ut för att passa ihop med indikatorer ur regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Resultaten visar att de flesta svarande arbetar med digitalisering i någon omfattning. Inom produktion och marknadsföring ser företagen störst möjlighet med digitalisering. Det är mycket få kvinnor inom Västernorrlands industriföretag, både överlag i företagen men också i ledande befattningar. Detta går tvärt emot det faktum att kvinnor överlag har en högre utbildningsnivå än män, något som blir allt mer viktigt i och med digitaliseringens utbredning. Stödinsatser i form av ett bättre samarbete mellan näringsliv och skolor skulle kunna lösa företagens kompetensförsörjning. Analysen visar, förutom hur industrin ser ut i nuläget, att det är svårt att dra några slutsatser om hur företagen arbetar med digitalisering. Det finns tendenser på att högteknologiska företag själva skriver om digitalisering på deras hemsidor vilket kan kopplas samman med att dessa företag arbetar mer aktivt med digitalisering än lågteknologiska företag.

Ljusbommar/ljusridåer är ett vanligt säkerhetsskydd på dagens industrier, där arbete görs vid rörliga delar.  Det ställs höga säkerhetskrav på ljusbommar/ljusridåer. När ett skydd bryts behöver det återställas och detta görs vanligtvis med en tryckknapp. Detta system medför ett hinder i situationer där truckar används, eftersom att arbetaren behöver kliva ur trucken för att göra återställning av skyddet. Ett trådlöst system av återställningen är lösningen på problemet, men det ställs krav på ett sådant system. Ett öppet lasersystem har valts att undersökas om det skulle kunna uppfylla de krav som ställs. För att testa om ett öppet lasersystem skulle kunna användas togs en prototyp fram. Prototypen bestod av en lasermodul som sändare och en solcell som mottagare. Systemet styrdes av två stycken mikrokontrollers som kommunicerade via UART. Prototypen testades för hur stabilt systemet var mot ljusstörningar och inom vilket område det var begränsat. Det visade sig att den prototyp som tagits fram inte fungerade när störningsljus med frekvenser i sig belyste mottagaren. Prototypens områdesbegränsning visade sig var alldeles för stor. Slutsatsen av undersökningen var att det är teoretiskt möjligt att byta ut knappen mot ett öppet lasersystem, dock inte med den prototyp som togs fram. Det behövs istället en prototyp som måste bearbetas mer för att kunna uppfylla de krav som skulle ställas för trådlösåterställning av ljusbommar/ljusridåer. / Light beams / light curtains are a common safety guard on today's industries, where work is done on moving parts. High safety requirements are imposed on light beams / light curtains. When a protection is broken, it needs to be reset and this is usually done with a pushbutton. This system in which truckers are used, a problem arises, because the worker needs to get out of the truck to repair the guard. A wireless recovery system is the solution to the problem, but it needs to meet high standards. An open laser system has been chosen to be investigated if it could meet the requirements. To test if an open laser system could be used, a prototype was taken. The prototype consists of a laser module as a transmitter and a solar cell as a receiver. The system is controlled by two microcontrollers communicating via UART. The prototype was tested for how stable the system was and in which area it was limited. It turned out that the prototype produced did not work when the interference light with frequencies in itself illuminated the receiver. The prototype area restriction proved to be too wide in the area. The conclusion of the survey was that it is theoretically possible to replace the button with an open laser system. However, not with the prototype that was presented, but with a prototype that has to be processed more to meet the requirements for wireless reset of light bombs / light curtains.