Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism på ett mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism är ett begrepp som innefattar två typer av sexism, fientlig (hostile) och välmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) användes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anställda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhållandevis låg.  I organisationen var män mer sexistiska än kvinnor och arbetare var mer sexistiska än tjänstemän. Då social önskvärdhet antogs kunna vara en felkälla undersöktes samband mellan denna variabel och sexismvariablerna, inga starka samband kunde påvisas. Studien visade starka samband mellan fientlig- och välmenande sexism i likhet med tidigare studier. Delar av resultatet motsätter sig tidigare teori och tänkbara anledningar till detta diskuteras.

No description available.

Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

Inom psykologin har det länge varit intressant att studera personligheter för att förklara individers beteenden. Ett välstuderat beteendemönster är om personer är prosociala eller inte. Prosociala är generösa mot andra och icke-prosociala ser till sin egen vinning. Tidigare studier har visat att personlighetsegenskaper som Big Five och socioekonomisk status kan påverka en persons generositet och förmodligen predicera prosocialitet. Syftet med studien var att undersöka vilka personlighetsegenskaper som predicerar att en person är prosocial. Social önskvärdhet kontrolleras för att se om personer som beter sig socialt önskvärt även var prosociala. Social Value Orientation, ett ekonomiskt spel, användes i studien för att mäta om en person var prosocial. Resultatet baserades på 131 undersökningsdeltagares svar på en enkät. En multipel regressionsanalys visade att ingen prediktor förutom socioekonomisk status var relaterad till om en person var prosocial. Dock gick samtliga variabler i förutspådd riktning vilket är värt att lyfta fram.

Ett flertal forskare har noterat sambanden mellan intrycksstyrning och social önskvärdhet som växt fram ur Erving Goffmans dramaturgi om människans agerande i sociala kontexter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika intrycksstyrningsstilar används av universitetsstudenter och vilka samband som existerar mellan dessa stilar och den upplevda sociala önskvärdheten. För att uppnå detta använde vi Social Desirability Scale SDS-17 och Impression Management Styles Scale IMS. En enkät skickades ut på Facebook och LinkedIn för att erhålla svar på forskningsfrågorna. Samtliga hypoteser testades, där den första hypotesen visade ett signifikant samband mellan social önskvärdhet och användandet av intrycksstyrningsstilar. Den andra hypotesen förutsäger att studenter med högre social önskvärdhet kommer att använda intrycksstyrningsstilen inställsamhet mer frekvent än de med lägre social önskvärdhet. Den tredje hypotesen förväntar sig att studenter kommer att öka sitt socialt önskvärda beteende med ett ökat antal studieterminer. Dessa hypoteser testades genom en multipel regressionsanalys. I studien deltog 135 personer (N=135) varav majoriteten var kvinnor (71.1%). Resultaten av den multipla regressionsanalysen visade att intrycksstyrningsstilen bedjande var en signifikant prediktor för social önskvärdhet (p = .014). Denna insikt ger en viss ökad förståelse för dynamiken mellan intrycksstyrning, social önskvärdhet och universitetsstudenters beteendemönster. / A number of researchers have noted the relationship between Impression Management and Social Desirability that have originated from Erving Goffman’s dramaturgical theory of human interaction in social contexts. The purpose of this essay is to explore how various Impression Management Styles are implemented by university students and to examine the correlations that exist between these styles and perceived Social Desirability. To achieve this we used Social Desirability Scale SDS-17 and Impression Management Styles Scale IMS. A survey was published on Facebook and LinkedIn to collect data to answer the research questions. All hypotheses were tested, where the first hypothesis sought a significant correlation between Social Desirability and the use of Impression Management Styles. The second hypothesis predicted that students with higher Social Desirability will use the Impression Management Style ingratiation more frequently than those with lower Social Desirability. The third hypothesis expected that students will enhance their social desirable behaviors with an increased number of studied semesters. These hypotheses were tested through a multiple regression analyses. The conducted study included 135 people (N=135) with a majority of women (71.1%). The results of the multiple regression analyses showed that the Impression Management Style supplication was a significant predictor of Social Desirability (p = .014). This insight provides a certain heightened understanding of the dynamics between Impression Management, Social Desirability, and the behavioral patterns of university students.