No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige. Ungdomarna som deltog i intervjuerna var 17-22 år och kom från olika länder. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Resultaten visar att ungdomarna upplevt svårigheter att komma in i det svenska samhället, att de aktivt arbetar med sin sociala identitet samt att det har skett en förändring sedan de bosatte sig i Sverige.

Forskning visar att ungdomar med minoritetstillhörighet möter andra utmaningar i identitetsskapande än ungdomar med enkom majoritetstillhörighet. Trots sådan kunskap finns få psykologiska studier som undersöker upplevelser representerade hos den svenska minoritetsgruppen judar. Studiens syfte var att lyfta berättelser om vilken betydelse det har för sex unga svenska kvinnor att identifiera sig som judinnor samt att analysera deras berättelser ur ett psykologiskt identitetsperspektiv. Teorier om minoritets- och majoritetsgruppers interaktionsmönster samt teorier om social identitet utgjorde studiens bakgrund. Sex personer som identifierade sig som kvinnor, svenskar och judinnor, deltog i telefonintervjuer. Intervjumaterialet bearbetades genom tematisk analys vilket genererade huvudtemat ”Jag hör hemma på flera ställen men ibland undrar jag om jag hör hemma någonstans”. I studien diskuteras hur dubbel kulturell tillhörighet kan upplevas beroende på kontextuella förutsättningar, hur delaktighet i gemenskaper kan underlätta i identitetsskapande samt hur upplevelser av att vara annorlunda kan ha en central roll i identitetsutvecklingen hos unga judinnor.

No description available.

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.      Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.       Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet.   Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår. / Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar. Begreppet jämställdhet definierades ofta som en kontrast till feminism och vissa menade att feminismen står i vägen för jämställdheten eller rent av skapar könsdiskrimineringen i samhället. I de fall åtgärder föreslogs handlade dessa mer om att sluta upp med åtgärder inriktade på kön och återgå till det sunda förnuftet än att arbeta aktivt för förändring. Många ansåg att jämställdheten kommer av sig själv bara vi slutar att tala om kön och andra samhällsgrupper. Detta kan ses som ett uttryck för en linjär historiesyn där jämställdhet är ett tecken på att civilisationen går framåt. Jämställdheten, oavsett vad man menar med begreppet, ses av de flesta som ett legitimt ideal och den utveckling som har uppnåtts kan inte gå tillbaka.